"13-åringar erbjuder sig att mörda gratis"

Allt yngre människor begår allt grövre våldsbrott och vi är inte längre ovana vid att barn under 15 utför råa mord. Utvecklingen är någonting Carin Götblad, polischef och polismästare vid polisens nationella, operativa avdelning, Noa, varnade för redan 2010. – Då förstod man inte allvaret. Nu har vi 14-åringar som är beredda att mörda för att tjäna pengar. Vi ser till och med unga människor som säger att de kan ta på sig ett mord gratis för att ’bli någon’. Ökad hänsynslöshet Trots att en person under 15 år inte är straffmyndig eller har en färdigutvecklad hjärna är Carin Götblad övertygad om att de förstår innebörden av att mörda någon. – Det är väldigt farligt att på något sätt ursäkta en handling med att personen som utför den inte förstår vad den gör. Skjuter du någon i huvudet med en Kalasjnikov, även om du är 14 år, förstår du att den människan dör, säger Carin. När man hör om dessa händelser i media kan man undra om unga människor har lägre empati nu än tidigare, och enligt Carin Götblad är så fallet. – Det börjar komma forskning från USA som visar att den här generationen som är 20 år och yngre nu har ett empati-tapp. De har alltså inte utvecklat empati lika starkt som generationerna innan, säger hon. ”Träna barn i rätt och fel” En av anledningarna förklaras bland annat av att de i väldigt hög utsträckning vuxit upp med sociala medier och internet. – Tester visar att man behöver träffa människor i verkligheten för att utveckla en känsla för andra människors reaktioner och känslor. Det saknas när man sitter väldigt mycket framför en skärm, och det kan vi se att de här barnen gör, säger Carin. Hon tror att lösningen ligger i förebyggande insatser snarare än hårdare straff. – Långsiktigt bryter man all brottslighet med att förebygga den, så är det oavsett vad det handlar om för brottslighet. Man behöver träna barn i rätt och fel, det visar all erfarenhet och samvetet är någonting som man också behöver träna i moralträning. Carin är säker på att trenden går att vända. – Jag är övertygad om det, överallt finns det bra människor. Men det kommer att ta tid, säger Carin Götblad, polismästare.

En pappa sköts till döds i en gångtunnel, enligt medier efter att ha konfronterat ett ungdomsgäng. Polismästare Carin Götblad hoppas att privatpersoner kommer fortsätta våga visa civilkurage ändå. – Annars riskerar vi att få ett totalt laglöst samhälle, säger hon.

Polismästaren Carin Götblads son Axel var bara 21 år när han gick bort. I ”Vinter i P1” berättar hon om svåra sorgearbetet – och hur hon gick vidare. – Det går att leva ett bra liv ändå, säger hon i programmet.

Polismästare Carin Götblad ska prata om gängvåld och journalisten och utrikeskorrespondenten Anna-Lena Laurén, som i somras fick lämna Ryssland och numera rapporterar från Kiev, talar om Ukrainakriget och om hur vänskap drabbas när avstånden ökar. Veteran i sammanhanget är Olof Wretling – som vinterpratar för elfte gången. I årets "Vinter i P1" pratar Wretling om "den förbjudna, skamfulla och livsviktiga ilskan i sitt liv", skriver Sveriges Radio i ett pressmeddelande. Övriga vintervärdar är Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, som talar om snö, Tomas Sjödin, pastor och författare, som berättar för lyssnarna om sin mamma och akademiledamoten Åsa Wikforss, som filosoferar kring förnuft och känsla. Redan från tidig morgon på juldagen finns poddversionerna av alla program i serien tillgängliga för lyssning. Alla vintervärdar i Sveriges Radio P1 25/12: Kristin Kaspersen – programledare 26/12: Sverker Sörlin – professor i miljöhistoria 27/12: Carin Götblad – polismästare 28/12: Kodjo Akolor – komiker och programledare 29/12: Anna-Lena Laurén – utrikeskorrespondent 30/12: Olof Wretling – komiker och skådespelare 31/12: Tomas Sjödin – pastor och författare 1/1: Åsa Wikforss – professor i filosofi, ledamot av Svenska Akademien

En pappa sköts ihjäl, en mamma och ett litet barn skadades.  Nattens händelse i Västberga i södra Stockholm är en i ledet i den pågående våldsvågen.  Nu reagerar flera höga profiler både inom och med koppling till polisväsendet.  – När vi får del av detaljer i händelser som är under utredning då känner vi ett raseri mot de som utsätter människor för tvång och grymheter. Särskilt när det är unga personer, säger polismästare Carin Götblad.

De barn som mördar i de pågående gängkonflikterna är ofta både drogande och empatistörda, säger Carin Götblad, polismästare på Noa, till Expressen. Det leder bland annat till att det ofta är fel person dödas eller skadads, enligt polischefen. – En yngre person är mycket mer nervös och rädd, har svårare att precisera och lättare att göra misstag. Dessutom är de här barnen ofta drogade för att klara av att genomföra sina uppdrag, säger Götblad. – Det är nästan alltid barn med allvarliga empatistörningar som har tvingats vara med om fruktansvärda saker.

Den organiserade brottsligheten finns överallt, även i legitima företag, enligt polisen. ”Den är som en parasit som sprider sig. Vi myndigheter är inte tillräckligt vana vid att kommunicera med företag och företagsledare. Om vi ska vända utvecklingen är det helt nödvändigt att involvera näringslivet mycket mer”, säger polismästare Carin Götblad. Här ger hon exempel på vad enskilda företag kan göra.

Två sprängdåd, ett i Huddinge och ett i Jordbro, väckte oroliga boende tidig måndagsmorgon – och det som inträffat är på inget sätt unikt i Sverige 2023. Sprängningarna var nummer 134 och 135 i år, vilket innebär att det nattsvarta rekordet från 2019 nu är slaget. Även antal dödsskjutningar ökar, med september som den dödligaste månaden någonsin, och justitieminister Gunnar Strömmer (M) ser allvarligt på utvecklingen. – Det är mörkt, det är förfärligt och det är ingenting vi inte kan leva med i ett anständigt samhälle. Nu krävs hela samhällsmobiliseringen för att trycka tillbaka den här brottsligheten och vända utvecklingen, säger han. Bland länder som inte är i krig är det bara i Mexiko det sprängs mer, enligt kriminologen Ardavan Khoshnood. Huvudfokus just nu Ofta är både gärningsman och offer barn i Sverige. Regering och rättsväsende lägger därför nu stort fokus på att stoppa rekryteringen av minderåriga till de kriminella gängen. I en ny rapport, som presenterades på måndagen, slog Polismyndigheten fast att man identifierat runt 232 nätverkskriminella barn i ålder 14 år eller yngre i landet. – Det är en konkretisering av en bild som vi har sett under en längre tid. Hur den grova brottsligheten trycker sig allt längre ner i åldrarna och att det finns en cynisk inrekrytering eller insocialisering i de här nätverken, säger Strömmer. De nya förslagen som presenterades handlar främst om ett mer strukturerat och fördjupat samarbete mellan polis, socialtjänst, skola, kriminalvård samt hälso- och sjukvård. Målet att minska glappet mellan olika aktörer – och nå barnen innan det är för sent. – Ingen vill tillhöra ett samhälle så som det ser ut i dag, som det har blivit. Alla vill vi hjälpas åt att stoppa det och att bryta det. Det är jätteviktigt, säger polismästare Carin Götblad om nya rapporten och våldsvågen som drar över Sverige.

Flera myndigheter går samman och lanserar ett nytt samarbetsråd för att förebygga att unga dras in i organiserad brottslighet. Idén går ut på att ett 90-tal lokala råd upprättas i lokalpolisområden runtom i landet. Polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse (SiS), som tillsammans står bakom förslaget, har gett initiativet namnet Bob, barn och unga i organiserad brottslighet. Tanken är ett mer strukturerat och fördjupat samarbete mellan polis, socialtjänst, skola, kriminalvård samt hälso- och sjukvård – men även näringslivsrepresentanter och Kriminalvården. Enligt Carin Götblad, som är polismästare på Nationella operativa avdelningen, strömmar 1 000 unga till gängen varje år. – Samhället är inte rustat för underåriga som begår så grova brott som vi ser idag, säger Götblad i ett pressmeddelande.