Gängkriminaliteten i Sverige

De nordiska länderna har kommit överens om att fortsätta samarbetet för att trycka tillbaka gängkriminalitet. Flera av de nordiska ledarna pekar direkt på Sverige. – I Norge ser vi de här elementen som kommer från Sverige i alla polisdistrikt, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

De nordiska länderna har kommit överens om att fortsätta samarbetet för att trycka tillbaka gängkriminalitet. Flera av de nordiska ledarna pekar direkt på Sverige. – Olyckligtvis ett välkänt svenskt problem, inte minst, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en presskonferens.

Brottsbekämpning är numera en moderat kärnfråga och en viktig del av Tidösamarbetet, som gjort Ulf Kristersson till statsminister. Nya rapporter visar att gängkriminella infiltrerar offentlig verksamhet. Det har lyft frågan om att fler offentliga verksamheter ska säkerhetsklassas. – Vi hade ett uppmärksammat fall där Södertälje kommun ville säkerhetspröva och fick nej för detta. Nu ändrar vi den lagstiftningen helt enkelt. Det är inte rimligt att man är i känsliga positioner så att kunna riskera att det kommer in gängkriminella, säger statsminister Ulf Kristersson i Nyhetsmorgon. Fler yrkeskategorier kommer säkerhetsklassas En granskning från P4 Örebro avslöjade att 40 personer med koppling till gängkriminalitet har arbetat på fritidsgårdar i staden under de senaste två åren, och liknande problem finns inom HVB-hem, kommuner och banker. Var gränsdragningen ska ske för vilka yrken som ska säkerhetsklassas är därmed inte entydligt. – Jag tror att alla människor som ska jobba med sådant som de flesta av oss uppfattar som förebyggande inte kan vara människor som i praktiken har en helt annan agenda, säger statsministern och fortsätter: – Vi kommer nog att se fler som säkerhetsklassas, fler som man vill pröva om de har straffats det förut. Det är tyvärr en nödvändig utveckling. Men om vi inte vänder den utvecklingen, då kommer vi inte ha en aning om vilka människor som missbrukar de svenska systemen, säger Ulf Kristersson. Vill kriminalisera samröre med gängkriminella Tidöpartieten håller på att ta fram en ny lagstiftning som ska kriminalisera samröret med kriminella organisationer, men frågan om det ska kunna appliceras på så kallad ”möjliggörare” är inte färdigställd. – Vi får titta exakt när det här blir färdigt, men det handlar om att kriminalisera deltagande och det är en ganska stor förändring som vi nu verkar vara mer eniga om i Sverige. Det kräver till och med en grundlagsförändring.

– Det här är ständiga avvägningar, men att risken att inte göra saker måste vägas mot det här. Så vi är väldigt bestämda i att den här utvecklingen måste stoppas och vändas och då kommer det kräva att fler människor också helt enkelt hindras att vara med unga människor som de vill dra in i kriminalitet. Statsministern om Åkessons bröllopsgäst: ”Mycket olämpligt” Samtidigt har hösten för svensk politik varit en av många politiska skandaler och en som blivit hårt kritiserad för samröre med kriminella är Jimmie Åkesson, som hade ledaren för mc-gänget Comanches, Robert Hedarv, på sitt bröllop. Kristersson har tidigare uttalat sig i Sveriges Radio om att han ”har ingen annan uppfattning annat än den som Jimmie Åkesson gett uttryck för”. – Jag ville bara markera att det här var mycket olämpligt och det har han själv sagt. Jag tyckte inte det fanns så mycket att tillägga detta. Men som sagt, hans gästlista får nog svara för sig själv, säger statsministern.

"Det är min uppfattning att samma gärningspersoner ligger bakom de här två skjutningarna. I båda fallen är det helt oskyldiga personer som har drabbats, vi har under utredningen inte funnit några kopplingar till gängkriminalitet gällande något av offren", säger åklagare Åsa Valter, som under tisdagen väckte åtal mot fem män och två kvinnor, enligt ett pressmeddelande. Skjutningarna inträffade den 26 och 27 september förra året. Först skjuts en man i sin villa i Åkersberga norr om Stockholm. I samband med det anläggs även en brand i hans hem. Mannen får mycket svåra skador men lyckas släcka branden och överlever. Skriven på adressen På hans adress har en person som kan kopplas till det pågående gängkriget i Stockholmsområdet skrivit sig. Det finns dock inget som talar för att han har någon koppling till mannen som sköts. Dagen efter beskjuts en grupp män som står och grillar sent på kvällen på en innergård i Jordbro söder om Stockholm. En 23-årig man träffas av skott och dör, och ytterligare en person skadas svårt. Flyktbilen kraschade Skotten ska ha kommit inifrån en bil och gärningsmännen flyr snabbt platsen – men under flykten kraschar de in i ett radhus. I bilen hittas sedan automatvapen och telefon. Spåren därifrån gör att man gripa personer efter bara tio timmar, uppger åklagaren för Aftonbladet. Skjutningarna inträffade när gängvåldet rasade som värst i Sverige under förra hösten. Samma dygn skedde ytterligare två dödliga gängdåd. Till Aftonbladet säger åklagaren att motivet bakom skjutningen vid grillfesten kan ha varit att "skjuta mot vem som helst i Jordbro"

Trenden är tydlig. Samtidigt som grova brott begås runt om i Sverige misstänks allt fler barn och ungdomar vara gärningsmännen bakom. I år har 482 tonåringar häktats och 113 barn mellan 15 och 17 år sitter häktade – vilket är det högsta antalet på fem år. Brottsrubriceringarna handlar om vapenbrott, grova våldsbrott och ofta mord. Bakom den växande problematiken ligger en romantisering av gängmiljön, bland annat genom gangsterrappen, säger brottsutredaren Luay Mohageb. – De har växt upp i en social kontext där de lärt sig att grova våldsbrott och gängmentalitet är något som stärker deras aktier och gör dem mer uppskattade bland killarna och tjejerna runt omkring, säger han i Efter fem. Flera lagförslag Rissa Seidou, områdespolis i Järva, beskriver utvecklingen av gängkriminaliteten som en form av radikalisering. – Det är vad det är, man tycker det är coolt, och man vill vara med. Hon är inte heller förvånad över den sjunkande åldern på gärningsmännen, och berättar hur 16-åringar rekryterar ännu yngre personer att utföra grova brott. – Det bara fortsätter att öka. Det kommer att öka ännu mer, det här är inte slutet. Det växer fram en massa grupperingar på nätet. Det är inte bara gangsterkulturen, utan det finns annat som också får ungdomar att vilja begå grova våldsdåd, säger hon. Från politiskt håll har det kommit flera lagförslag och idéerna på hur gängvåldet ska brytas är tudelade. Regeringen vill införa ungdomsfängelser och sänka straffrabatten för unga. Sverigedemokraterna har öppnat för att kunna döma 15-åringar till livstids fängelse, något även Socialdemokraterna varit inne på. ”Måste prata klarspråk” Men på frågan om det kommer att hjälpa är svaret ett bestämt nej. –  Vi pratar om radikalisering. Att sitta livstid, du blir någon slags hjälte och ditt namn kommer att kvarstå och bli något man hyllar, säger Rissa Seidou. I stället vill hon att man ska lyfta problematiken och ta reda på vilka som förekommer mest i dessa typer av brott. – Samhället måste ta sitt ansvar. Om det till exempel är någon från Mellanöstern, att de då får prata om det. Det finns massa föreningar och man måste kunna prata med dem och berätta att ”vi har upplevt att ni är förekommande i de här sakerna”. Det handlar inte om diskriminering eller rasism. Det är bara fakta. Vi måste prata klarspråk tydligt och kalla saker för vad de är, säger hon.

Sveriges kommuner betalade förra året 10,3 miljarder för att placera barn på HVB-hem. Det är 60 procent mer än 2014. Samtidigt sticker verksamheter ut med höga avkastningar. – Det kan kosta uppemot 20 000 kronor per dygn att placera barn som befinner sig i gängkriminalitet, säger Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen på SKR.

I början av augusti hamnade de stora tech-bolagen i fokus för debatten om gängkriminaliteten i Sverige och Danmark. Det visade sig att flera våldsdåd, sprängningar och mordförsök kunde knytas till minderåriga svenskar som rekryterats av gängkriminella i Danmark via sociala medier som Telegram, Instagram och Tik Tok. 25 bekräftade rekryteringar Det ska sammanlagt ha rört sig om uppåt 25 bekräftade rekryteringar av minderåriga svenskar, enligt den danska justitieministern Peter Hummelgaard, som i samma veva myntade begreppet ”barnsoldater”. Hummelgaard riktade skarp kritik mot Sverige och menade att man i Danmark inte ville ha något att göra med den ”totalt sjuka och våldsdepraverade kultur” som han anser råder här. ”Självklart kommer vi att sätta press på Sverige så att man tar ansvar för de här sakerna”, sade han.

Justitieminister Gunnar Strömmer riktade i sin tur fokus på de sociala mediebolagen, där rekryteringen av de unga svenskarna har skett genom ”utannonsering” av olika typer av olagliga uppdrag i Danmark. De digitala plattformarna används också av gängkriminella för att sprida våldspropaganda och för att förhärliga gängkriminaliteten. Bolagen som vidareförmedlar den här typen av inlägg brister i sitt ansvar, menade Strömmer. Justitieministrarna möter tech-bolagen På Gunnar Strömmers initiativ träffar i dag justitieministrarna från de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland representanter från fyra stora tech-bolag på en arbetslunch i Uppsala. Men frågan är vilket ansvar bolagen anser sig ha och i vilken mån de anser sig kunna stoppa de kriminella ”annonserna”?

Journalisten Emanuel Karlsten tror att mötet mellan tech-bolagen och justitieministrarna framför allt kommer att innebära ett kunskapsutbyte. Han är skeptisk till att Tech-bolagen kommer att vara villiga att på allvar prioritera de ”lokala” problemen i Sverige och Danmark och Norden.

– Det innebär inte att Tik Tok eller Facebook inte tar det här på allvar. Men man har enorma organisationer och långa beslutsvägar. De är faktiskt också relativt underbemannade. Dessutom har de betydligt större marknader att ta hand om, som till exempel Indien och Brasilien. Om Sverige och Norden kommer och säger att ”vi har ett jätteproblem här” är jag inte säker på att de prioriterar det, säger Emanuel Karlsten.

En stor invandring och en bristande integration har bidragit till utvecklingen med den grova gängkriminaliteten i Sverige. Det säger rikspolischefen Petra Lundh i SVT:s ”30 minuter”. – Vi har tagit många människor och de flesta är överens om att vi har misslyckats med integrationen, säger hon.

På gränsen mellan Eda i Sverige och Eidskog i Norge byggs en polisstation som har blivit en symbol i det gemensamma arbetet mot gängkriminaliteten, där svenskar anlitas för våldsdåd i Norge. – Jag är orolig för att det ska eskalera och för att vi inte hänger med, säger Anders Engen, norsk polischef i gränsregionen.

Tre personer sköts till döds när en 16-årig pojke tog sig in i två villor i mitten på oktober förra året. I Västberga sköts den 40-åriga småbarnspappan, Ferhat, till döds. Hans fru fick livshotande skador efter att hon blev skjuten när hon höll om ett av deras två barn. – Hon har beskrivit honom som en otroligt snäll person. Han var en person som aldrig klagade. Han hade en otrolig värme, en glädje och var väldigt närvarande med sina barn, säger Rebecka Lewis och tillägger: – Han var omtyckt av alla, en väldigt snäll och varm person. Det är så orättvist att det var just han. Hade inte klarat det utan familjens stöd Händelsen har varit en mardröm för familjen och mamman och de två barnen är fortfarande skärrade över det som har hänt. – Deras trygghet har rubbats i grunden, de är andra personer nu. Den lilla flickan har lidit av PTSD och under en längre tid vaknat samma tid under natten som det inträffade, säger Rebecka Lewis och tillägger: – Hon har stått ensam i detta och inte fått det stöd som hon behövde från samhällets sida. Familjens hem har bland annat varit avspärrat i månader, samtidigt som mamman själv behövt söka trauma-behandling till barnen och sig själv. – Hade hon inte varit läkare hade hon inte kunnat navigera i allt detta. Det är ren tur att hon haft dessa kunskaper och en stor varm familj som kunnat trösta och stödja. Hon har sagt att hon inte vet om hon hade överlevt detta utan deras stöd, säger Rebecka Lewis. Delade efternamn med utpekad kriminell person Motivet till mordet på Ferhat och mordförsöken mot hans familj tros vara att de råkar ha samma efternamn som en kriminell person. Familjen har ingen koppling till gängkriminalitet. – Det är helt uppenbart att det är så. Det finns en kriminell utpekad person med detta namn. Tittar man på utförandet och bakgrunden är det uppenbart att det är så, säger Rebecka Lewis. ”Har varit en tung dag” I dag dömdes en 17-årig pojke för morden och flera andra personer för inblandning. – Det har varit en tung dag, det finns ingenting som kan ge hennes familj upprättelse eller på något sätt lindra det de har varit med om, säger Rebecka Lewis. Mamman tycker inte att straffen motsvarar gärningarna och hon frågar sig om Sverige ligger efter i lagstiftningen. – Hon känner också en uppgivenhet för samhället. Att de här personerna har kunnat fostras till kallblodiga mördare i Sverige, de är ju bara barn, säger Rebecka Lewis.