Norska oron: "Svenska gäng mer organiserade"

Dagens skönhetsideal får omfattande konsekvenser för flickors välmående, det fastlår Sveriges största stödorganisation för unga tjejer, Tjejzonen, i en ny rapport. Hela 83 procent uppger att de har kroppskomplex som begränsar dem i deras vardag och 92 procent uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.  Under tisdagen presenterade jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) ett nytt förslag som Liberalerna kommer att driva inom regeringssamarbetet – något TV4 Nyheterna är först att rapportera om. Om partiet får sin vilja igenom kommer all reklam, som innehåller retuscherade kroppar att märkas så att konsumenter tydligt ser när modeller i reklam har förskönats.  – Vi ser det som ett jättestort problem att mer än varannan ung tonårstjej sitter och hittar fel på sin kropp efter att ha följt influencers på sociala medier. Vi vill att det ska bli tydligare att många av bilderna som unga flickor tittar på är retuscherade, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg till TV4 Nyheterna.  Böter som påföljd  I länder som Frankrike och Norge finns redan lagstiftning som kräver att influencers eller företag märker reklam som är retuscherad. I Norge kan man få böter om man bryter mot lagen och det föreslår Liberalerna att påföljden blir även i Sverige.  – Om man inte följer detta så ska man kunna rikta sanktioner, till exempel böter för någon som inte följer detta, lägger ut en bild och inte berättar att den är retuscherad, säger Paulina Brandberg (L).  “Strukturellt problem”  Socionomen och influencern Daniel Paris välkomnar Liberalernas nya förslag men understryker att det inte är en lösning på hela problemet. Däremot menar han att det finns ett starkt symbolvärde i att samhället gemensamt tar avstånd från skönhetsideal som leder till kropphets.  – Det här är ett strukturellt problem. Photoshop, som är mer en regel än ett undantag, har funnits sen 1988. Det här är ett problem som funnits länge och kommer inte lösas över en natt, säger Daniel Paris till TV4 Nyheterna. Daniel Paris uppger dock att det kan komma att bli svårt att se till att en sådan lag efterlevs eftersom det är svårt att hålla koll på de ständigt uppdaterade flödena på sociala medier.  – Det finns en korrelation mellan reklamen och psykisk ohälsa, ätstörningar och kroppsdysmorfi. Därför finns ett starkt symbolvärde med initiativet. Det är människors hälsa som står på spel. Men vi får se hur implementeringen skulle gå till, säger Daniel Paris.

Hennes franska klubb gick i konkurs och när hon flyttade till Norge var även hennes nya handbollslag timmar från att gå under. Nu ser Carin Strömberg fram mot en fortsättning med Vipers Kristiansand. – Det är väldigt skönt att det löst sig, säger hon.

En person har gripits efter att en död person och ett svårt skadat barn har hittats i Vestnes i Norge, rapporterar norska medier.  – Huvudhypotesen är att det är ett mord, säger Sindre Molnes vid polisen till VG.

Vattenfalls vd Anna Borg varnar i Di för att företaget kan pausa projektet Kattegatt Syd utanför Falkenberg. I så fall är detta den andra investeringen i havsbaserad vindkraft på kort tid som Vattenfall lägger på is.

Fraktfartyget MV Ruby har nu legat för ankar utanför brittiska Kents kust i snart fyra veckor. Bland andra Norge och hemmahamnen på Malta har sagt nej till att ta emot skeppet som har 20 000 ton högexplosivt ammoniumnitrat från ryska Kolahalvön i lasten.

164 länder har granskats i den nya rapporten från organisationen Oxfam. Sverige har tappat 14 placeringar och ligger nu på en 24:e plats. – Jag tror att många fortfarande ser Sverige som ett av världens mest jämlika länder, men det är vi inte. Vi är sämst i Norden på att hantera ekonomisk ojämlikhet och vi faller också i rankingen jämfört med andra europeiska länder, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare på Oxfam. Färre resurser in i välfärden Det är den förda politiken som får klyftorna att öka enligt rapporten. Rapporten visar också att det bland annat handlar om sänkt marginalskatt och sedan tidigare slopad arvsskatt och förmögenhetsskatt. – Det vi ser är framförallt förändringar i skatteområdet som har gjort att vi har fortsatt rasa i den här rankingen. Det här indexet mäter effekterna av decennier av skattepolitik i Sverige och det här är något som alla partier, i alla färger har bidragit till, säger Suzanne Standfast. – Vi slopade förmögenhetsskatten, arvskatten, gåvoskatten och värnskatten. Så det blir färre resurser in i välfärden, fortsätter Suzanne. Anders Pihlblad: Hur kan till exempel slopande av arvskatt påverka de här siffrorna? – Det är totalen vi tittar på. Minskade skatteintäkter leder till mindre resurser för välfärden och skapar en stor klyfta mellan de som har stora förmögenheter och de som inte har det, säger generalsekreteraren på Oxfam. Kunskap om tillgångar och skulder saknas För att komma till bukt med problemet behövs kunskap – något som är svårare att få tag i sedan förmögenhetsskatten slopades 2007. – Samtidigt försvann också det register som fanns över förmögenhetsfördelningen. Så idag har vi inte tillräckligt med kunskap om hushållens tillgångar och skulder. Något som borde vara en absolut självklar del av den ekonomiska statistiken, säger Suzanne Standfast. – Våra politiker bör läsa den här rapporten och ta frågorna om ekonomiskt ojämlikhet i Sverige på allvar nu. Kartlägg och utred och se till att du får ordentligt grepp om hur den ser ut i Sverige, säger Suzanne Standfast. Högst rankade land i årets index är Norge följt av Kanada och Australien. På sista plats i indexet återfinns Sydsudan bakom Nigeria och Vanuatu.

I Storbritannien och Norge räds man atlantstormen Ashley. Enligt meteorologen Pall Agust Thorarinsson på StormGeo kan Sverige vara hyfsat fredat från de värsta stormvindarna, men han kommer ändå med en uppmaning.  – Ställ in fjällturen om du inte är ordentligt fjällvan, säger han.

Några mil väster om Kirkenes går en patrull med gränsjägare över myrarna och genom skogarna i området alldeles intill gränslinjen mot Ryssland för att spana efter obehöriga. Längst fram går hunden Fixa, som precis fått kommando av hundföraren Ole André Mathisen att byta till arbetsläge. Då skärper hon luktsinnet för att uppfatta spår av människor på marken eller i vinden samt hörseln. – Hon ställer om från att gå på promenad till att börja jobba. Då tittar hon ganska aktivt fram och tillbaka, i riktning mot vart hon blir intresserad. Om hon hittat något hade hon markerat med extremt starkt intresse åt det hållet, säger Ole André Mathisen. 600 miljarder Efter nedrustningen vid kalla krigets slut vässar hela Norge nu sin uppmärksamhet igen. Enligt långtidsplaneringen ska försvaret de kommande tolv åren få ytterligare 600 miljarder norska kronor. Bland annat ska en armébrigad i dag bli tre, av vilka två placeras just här i norr. – Den satsningen som görs nu är väldigt bra och räcker en bra bit. En utmaning är att den kommer igång lite sent, så vi känner oss lite bakbundna. Lite efter utvecklingen i världen, säger Audun Jørstad, chef gränsjägarbataljonen i Sør-Varanger.

Enligt planerna ska gränsen bland annat förstärkas med mer luftvärn. Samtidigt ska bemanningen längre västerut i Finnmark skalas upp till storleken av en brigad, som också får mer artilleriresurser. – Så att vi faktiskt får en trovärdig avskräckningsförmåga och reell förmåga att föra krig, säger Audun Jørstad. Marinen byggs upp Mest pengar läggs nu annars på att bygga upp Norges marin, bland annat med fem nya korvetter, alltså större krigsfartyg, och fem nya ubåtar. Inte minst för att kunna säkra Natotransporter från USA, till exempel på väg för att vidare genom Sverige förstärka Finland. Men också för att skydda Norges långa kust som framför allt i norr kan få ännu större geopolitisk betydelse när Arktis väntas smälta och således nya sjöfartsleder mellan världsdelarna öppnas norr om Ryssland. I hela Finnmark räknar man de kommande åren med en tredubbling av antalet militärer. Den mer försynta närvaro som varit beror delvis på att Norges säkerhetspolitik gentemot den östliga grannen länge byggt på avspänning snarare än avskräckning. Med en underdrift konstaterar chefen för gränsbataljonen att nu är den tiden förbi. – Om Ryssland till exempel är villigt att använda militär makt över lång tid, och sätta in stora resurser, mobilisera hela nationen och gå till fullt angreppskrig, så betyder det att det inte är säkert att avspänningsinriktningen är den mest relevanta. Men krigshotet anses inte som väldigt högt just nu, men vi är förberedda på att det kan bli betydligt högre, säger Audun Jørstad. 200 gränsjägare – på 20 mil Sammanlagt är det bara ungefär 200 gränsjägare som bevakar de sammanlagt 20 milen. Dessa ska nu få mer teknisk övervakning bland annat genom sensorer och regeringen har dessutom meddelat att den överväger att bygga stängsel längs delar av sträckan. Dagens övervakning sköts både genom permanent bevakning från torn samt patrullering till fots i inte sällan svårframkomlig terräng och besvärligt vinterväder. Huvudsakligen utförs uppgifterna av värnpliktiga, också bland dem finns en starkare känsla av allvar nu. – Ja lite. Jag känner att det som vi gör är ännu viktigare, och blir motiverad att göra ett ännu bättre jobb, säger Hanne Marcussen, värnpliktig gränsjägarbataljonen Sør-Varanger.

Femhundra stycken. Det är antalet jobb Anders Månsson, 61 år, har sökt det senaste året. Sen i somras har han varit arbetslös på heltid då han blev varslad. Han är utbildad bergsingenjör och har jobbat på Arbetsförmedlingen i 26 år i olika roller. Sedan årsskiftet har han sökt olika administrativa kontorsjobb: Vad får du för svar när du söker? – Oftast ingenting alls. Det är mestadels tyst. Det kan ju kännas väldigt trögt. Särskilt när man träffar vänner och bekanta som frågar ”är du fortfarande utan arbete?” Det påverkar en, säger han med en suck. Näst sämst Enligt en rapport som Pluskommissionen presenterar idag är Sverige sämre än flera av sina nordiska grannländer på att anställa de som är mellan 55 till 74 år. Av de nordiska länderna är det bara Finland som har en högre andel arbetslösa seniorer. I Sverige är arbetslösheten hos äldre även högre än EU-snittet. – Det är illa med tanke på de behov vi har. Det kommer att slå mot vårt välstånd och vår välfärd. Vi behöver arbetskraft i en rad sektorer och det påverkar hur hela landet fungerar. Men samtidigt om man ska se det positiva så är det att det finns mycket outnyttjad, kompetent arbetskraft runt hörnet som vi kan bli bättre på att använda, säger John Mellkvist, generalsekreterare Pluskommissionen. Upplever diskriminering Anders Månsson upplever att han blivit diskriminerad i jobbsöket på grund av sin ålder. Han beskriver att många arbetsgivare ser att han närmar sig pensionsålder i stället för att se hans breda erfarenhet och lust till att arbeta. – Jag kan tycka att det råder en ungdomsfixering i det här landet. Vi umgås inte riktigt som vi gjorde i förr i tiden med våra äldre. Jag tror det krävs rejäla politiska tag för att bli kvitt ålderismen, säger han. Regelverk och normer John Mellkvist på Pluskommissionen tror att anledningen till att så många svenska 55 plussare är arbetslösa är att det finns både utbredda fördomar och direkt diskriminering gentemot mot äldre på den svenska arbetsmarknaden. Han säger att både regelverk och normer skiljer sig bland de nordiska länderna där Sverige varken har lika hög flexibilitet som i Danmark eller lika hög anställningstrygghet som i Norge. – Det är en kombination av okunskap och rädsla. Man är rädd för att halka efter i ny teknologi och vi har en snabb, rörlig arbetsmarknad som på många sätt har en massa faktorer som man anser eller tror skulle missgynna äldre. I själva verket har vi många faktorer där äldre kan göra stor skillnad genom sin erfarenhet och trygghet, säger han. Hoppas på lösning Anders Månsson är nu villig att bredda sitt jobbsök till nya branscher, kolla på alternativa anställningsformer som vikariat eller kanske starta eget. – Det är såklart inte kul att ha sökt så många jobb utan att fått något. Men jag har en förhoppning att det kommer lösa sig, alternativet är otänkbart. Har man tur rasslar det till och man får ett erbjudande, då brukar det släppa och så kommer två eller tre. Då sitter man helt plötsligt i en guldsits och kan välja.

Svenska kraftnäts nya omstridda modell väntas inom kort bidra till högre elpriser för de flesta svenskar. Norge och Tyskland framstår som vinnare på reformen, samtidigt som prisskillnaderna inom Sverige väntas minska, enligt elmarknadsanalytiker.