Norge: Begränsa vapenexporten till Israel

Vad kostar det att rädda världen? Mer än vad världens tio bästa fotbollsspelare tjänar på ett år i alla fall. Det konstaterar FN:s generalsekreterare António Guterres vid Cop29 i Baku, där finansieringsfrågan är mer brännande än någonsin.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu uppmanar FN att flytta de fredsbevarande styrkorna i södra Libanon – med en gång. – Herr generalsekreterare, flytta Unifil-styrkorna ur vägen, säger han i ett inspelat uttalande riktat till António Guterres.

Diplomater i USA höll under natten ett telefonmöte där medier informerades om att intensiv medling nu så när resulterat i enighet om eldupphör. Därför tror USA att man ska kunna komma överens så att vapnen kan tystna ”under de kommande timmarna” längs gränsen mellan Israel och Libanon, uppger Sky News. Uppmaningen till 21 dagars vapenvila kommer timmarna efter att Israels militär meddelat att man gör sig redo för en markinvasion. Några av länderna som skrivit under är EU, USA, Australien, Frankrike, Tyskland, Japan, Italien, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar. Skepsis i Beirut Lina Malers, frilansjournalist, är på plats i Beirut och beskriver att invånarna ser på kravet med en viss skepsis. – Alla här i Libanon hoppas att det ska få en påverkan, ingen jag har pratat med vill se ett krig, samtidigt är många otroligt skeptiska. Vi har sett försök tidigare som inte har gett resultat och vi har sett månader av krig i Gaza som fortsatt trots uppmaningar om vapenvila, säger hon i Nyhetsmorgon. Enligt Lina Malers förväntar sig många i landet i stället fortsatta attacker från Israel. – Man ser att människor är såklart oroliga för en markinvasion, det jämförs med situationen i Gaza där det kom varningar om att evakuera en del områden. ”Helvetet brakar lös” Frankrikes president talade om kravet på vapenvila under FN:s möte i New York. – Det får och kan inte bli ett krig i Libanon, sa Emmanuel Macron under onsdagen. Även FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanade till omedelbar vapenvila. – Helvetet håller på att braka lös i Libanon. Inget svar från parterna Det har inte kommit något direkt reaktion på uppropet från varken Israel eller Hizbollah. Israel sade tidigare under onsdagen att landet välkomnar diplomati vad gäller Libanon – men lovade samtidigt att de kommer att hålla fast vid sitt mål om att slå ner Hizbollah. Den totala dödssiffran i Libanon har nu ökat till nästan 600 sedan i måndags, enligt det libanesiska hälsodepartementet.

Över 300 attacker mot Hizbollahmål i Libanon har rapporterats under måndagen. Minst 274 har dödats. Dödssiffran är den högsta i landet sedan kriget i Gaza bröt ut för snart ett år sedan och över 1 000 har skadats. Enligt överstelöjtnant Anders Ekholm innebär det en ny fas i konflikten mellan den Iranstödda milisgruppen och Israel. Bland annat har Hizbollah för första gången sedan oktober avfyrat en långdistansrobot med förmodat nedslag strax öster om Tel Aviv. – Det är oerhört allvarligt och förmodligen innebär det kanske inte bara ett steg upp på eskalationstrappan eller spiralen som vi brukar prata om när något kan gå utom kontroll, säger Anders Ekholm. USA skickar trupper till Mellanöstern Attacken väntas mötas av ett ännu större svar från Israel. Militären, IDF, meddelade vid 18-tiden att man genomfört en ”riktad attack” mot Beirut. – Jag tror att vi kommer se en fortsatt utveckling som vi ser nu. Ett slags utbyte mellan de här parterna. En mycket märklig kommunikation, där risken att man missförstår varandras intentioner är mycket stor, säger Anders Ekholm. USA har skickat ytterligare trupper till Mellanöstern, rapporterar AP. I nuläget befinner sig 40 000 amerikanska soldater i regionen, men Pentagons pressekreterare generalmajor Pat Ryder vill inte ge några detaljer om hur många fler de nu skickat. Syftet bakom attackerna är enligt Anders Ekholm att slå ut försvarsverk, bland annat avfyrningsramper för robotar. – Det man framför allt är orolig för är de långdistansvapen. Man förfogar över en ansenlig mängd där man i princip kan nå hela Israel. FN-chefens varning: ”Kan bli nya Gaza” FN:s generalsekreterare António Guterres varnade under söndagen för att Libanon kan bli ett ”nytt Gaza”. Men Anders Ekholm tror att varken Israel eller Hizbollah är intresserad av ett fullskaligt krig. – Skillnaden här är att har Israel, ytterst regeringen tillsammans med IDF, beslutat om en målsättning som innebär att målet är nått när de 60 000 till 80 000 israeliska människorna som inte kan bo längs gränsen mot Libanon kan flytta hem. Det innebär för mig att det inte behövs någon markoperation. – På det sättet menar jag att man inte har kört fast på samma sätt som i Gaza, där man  kanske lite i affekt meddelade att ”vi ska förgöra Hamas”. ”Slåss nog gärna till sista Hizbollah-medlem” Trots Irans stöd för Hizbollah tror Anders Ekholm inte att Iran kommer att aktivt gå in i konflikten. – Iran slåss nog gärna till sista Hizbollah-medlem, men jag tror inte att man är sugen på att gå in själv. Min gissning är att man då hamnar i öppet krig mot USA och då tror jag att regimen sitter illa till i Iran.

Omvärlden ser med fasa på upptrappningen av storskaliga attacker mellan Israel och Hizbollah. ”Det som oroar mig är risken att Libanon förvandlas till ett nytt Gaza”, säger FN-chefen António Guterres vid generalförsamlingsmötet i New York.

FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för ”krigisk retorik” från Israel och den Iranstödda shiamilisen Hizbollah. – För att tala klarspråk: Människorna i regionen och folk över hela världen har inte råd att Libanon blir ett nytt Gaza, säger han.

Den globala uppvärmningen ökar snabbare än någonsin sedan mätningarna började, visar en ny studie. Om utsläppen fortsätter i nuvarande takt sprängs koldioxidbudgeten för att kunna klara 1,5-gradersmålet om bara fem år. – Vi spelar rysk roulette med planeten, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

Människor som flytt till flyktinglägret Jabalia i norra Gaza och andra områden i norr vittnar om häftiga israeliska bombardemang. Flyg- och artillerianfall har genomförts vid lägret och öster om Gaza stad, där strider pågått i över en vecka. Det har varit en väldigt svår natt, sade Abdel-Kareem Radwan som befinner sig i Jabalia, på söndagen. Daniel Hagari, talesperson för den israeliska militären, IDF, säger att strider pågår i alla delar av Gaza. Militären hävdar att terrorstämplade Hamas, vars storskaliga anfall mot Israel den 7 oktober i fjol utgjorde startpunkt för kriget, försöker återta mark och att man därför går in i områden där man tidigare varit. Norra gränsen Utöver strider vid Jabalia och öster om Gaza stad sker även "militära operationer" i Beit Lahiya och Beit Hanoun nära den norra gränsen. Rök stiger även från Rafah i södra Gaza där militära insatser fortsätter i "begränsad omfattning", enligt Daniel Hagari. Under söndagsförmiddagen uppgav han att Israel oskadliggjort dussintals terrorister och hittat tunnlar och vapen. Ungefär samtidigt gick Israel åter till anfall mot den överbefolkade staden – vars östra delar man tidigare beordrat evakueringar från. Rafahs gator uppges vara fulla av flyende. 300 000 personer ska ha flytt till det överbefolkade området al-Mawasi som enligt Israel är en "säker zon". FN kräver vapenvila Parallellt manar FN:s frustrerade generalsekreterare António Guterres åter till "omedelbar humanitär vapenvila". Men en vapenvila skulle bara vara början. Den förödelse och det trauma detta krig åsamkat gör att vägen tillbaka är lång, säger han i en inspelning. Hans FN-kollega, högkommissarien för mänskliga rättigheter, Volker Türk, säger att en fullskalig offensiv mot Rafah, något Israel talat om i veckor, inte kan ske då det vore ett brott mot folkrätten. Gränsövergången till Rafah från Egypten stängdes av Israel tidigare i veckan. Sedan dess ska flödet av förnödenheter till staden ha minskat kraftigt och FN har varnat för mat- och bränslebrist. Gränsstaden har i månader varit mål för palestinier som flytt Israels bombardemang i andra delar av Gaza. Nyligen uppskattade FN att 1,4 miljoner människor trängdes där, många hungriga och skadade, boendes i enkla tält. Antalet döda i Gaza alltsedan krigsutbrottet passerade på söndagen 35 000, enligt hälsomyndigheter i det Hamaskontrollerade området.

Informationen om attackerna från Iranskt håll kom flera timmar innan de första robotarna och drönarna nådde israeliskt luftrum. – Det har kommit uppgifter de senaste dagarna att det skulle komma en attack från Irans håll, egentligen exakt så som det har skett med ett hundratal drönare och robotar, säger Terese Cristiansson, TV4 Nyheternas Mellanösterkorrespondent. Samtidigt gav förvarningarna Israel tid att förberedda sig och nästan alla robotar och drönare kunde skjutas ner, den israeliska armén, IDF uppgav att 99 procent av det som avfyrats från Iran kunde oskadliggöras. I nuläget finns inga uppgifter att någon ska ha dött i attacken. – Israel har kunnat förberedda sig rent luftvärnsmässigt och be civila hålla sig hemma och i vissa känsliga områden ta skydd, säger Terese Cristiansson. Kapplöpning om att få till ett lugn Terese Cristiansson menar att Israels svar på attackerna och när ett sådant kan ske kan komma att bli avgörande. – Det är en kapplöpning om tiden att få till ett lugn, men mycket talar för att det blir svårt, säger Terese Cristiansson. Det blir svårt för Israel att inte agera efter nattens attack från Iran, även i fall det kan leda till att Iran väljer att svara, menar Terese Cristiansson. – Då är det igång, och då dras omvärlden in även om man i det här läget säger att man inte vill dras in ett stort krig, men tillslut blir det oundvikligt. FN:s säkerhetsråd sammankallas Under söndagskvällen, svensk tid kommer FN:s säkerhetsråd att hålla ett krismöte på Israels begäran. – Man vill ha ett gemensamt uttalande för att lugna ner situationen. Det kan komma upp diskussioner om sanktioner. Israel vill ju att att Irans revolutionsgarde ska terrorstämplas, säger Terese Cristiansson. FN:s generalsekreterare António Guterres har fördömt attackerna och varnar för en ytterligare upptrappning. Även från svenskt håll har man fördömt attacken. Statsminister Ulf Kristersson (M) skrev att händelsen får ”mycket allvarliga konsekvenser för ett redan försämrat regionalt säkerhetsläge”.