Yttrandefrihet i Sverige

Det var tänkt att bli en folkfest men skriverierna kom mest att handla om den höjda terrorhotnivån och kriget i Gaza. När arrangörerna bakom Eurovision nu presenterar sina slutsatser från arrangemanget konstaterar de att det inte riktigt blev som de hade trott. – Vi fick ett evenemang som stärkte yttrandefriheten och demokratin, säger Karin Karlsson, huvudprojektledare på Malmö stad.

Al Jazeera har släppt en ny dokumentärserie, där svenska myndigheter anklagas för att omhänderta barn på oklara grunder, något SVT rapporterat om. Bland annat framställs det som att barn blir omhändertagna på grund av att de haft smutsiga kläder eller för att familjen har dålig ekonomi. SVT skriver att dokumentären har vissa likheter med den så kallade LVU-kampanjen för ett par år sedan, en desinformationskampanj i sociala medier där svenska myndigheter anklagades för att kidnappa muslimska barn. ”Farligt för Sverige” I ett inlägg på X kritiserar Kristersson dokumentären och skriver att den riskerar att sprida samma desinformation som LVU-kampanjen gjorde. ”Detta är farligt för Sverige och riskerar dessutom att allvarligt skada socialtjänstens viktiga arbete med att hjälpa de barn som verkligen far illa och behöver omhändertas”, skriver statsministern i inlägget och fortsätter:

”I Sverige gäller svensk lag alla barn och alla föräldrar. Vår socialpolitik låter sig inte påverkas av internationell desinformation eller av dem som helt enkelt inte gillar att Sveriges lagstiftning ger barn egna rättigheter”. Svenska institutet: Kan påverka bilden av Sverige I serien intervjuas bland annat en man som uppger att hans barn omhändertogs för att familjen är romsk, men enligt handlingar som SVT tagit del av handlar det i stället om att barnen utsatts för psykisk misshandel och inte gått i skolan. Dokumentären riktar sig inte bara mot Sverige, utan också mot andra västländer. Enligt Sofia Bard, chef vid enheten för Sverigebilden vid Svenska institutet, kan den bidra till en negativ bild av Sverige och påverka Sveriges inflytande internationellt. – Vi vet också att det kan få säkerhetsmässiga konsekvenser. Det kunde vi se i samband med LVU-kampanjen och koranbränningarna, säger hon till SVT.

Sedan talibanerna återtog makten över Afghanistan har allt striktare lagar införts, främst för landets kvinnor. Och förbud för Sverige att verka i Afghanistan efter koranbränningarna gör det svårare att hjälpa. – Våra hjärtan är krossade, som kvinna har jag gått sönder, säger Malmöbon Shukria Safi från Svenska Afghanistankommittén.

Justitiekanslern (JK) motsätter sig förslaget som kan ge polisen möjlighet att vägra tillstånd för koranbränningar. JK varnar för en oproportionerligt stor inskränkning i demonstrationsfriheten. Även polisen och Säpo är kritiska.

Rasmus Paludan har dömts till fängelse för två fall av hets mot folkgrupp efter uttalanden som tingsrätten anser vara kränkande mot muslimer. – Det är som ett införande av en form av blasfemilagstiftning, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Händelserna som Rasmus Paludan åtalades för ägde rum i samband med koranbränningar i Malmö i april respektive september 2022. Det handlar om tre åtalspunkter, två fall av hets mot folkgrupp och ett fall av förolämpning. De två första misstankarna handlar om att Rasmus Paludan lagt bacon i och runtom en koran och därefter tänt eld, sparkat och spottat på koranen samt gjort uttalanden med missaktning mot olika etniciteter. I det tredje fallet ska den höger extreme politikern uttryckt sig kränkande, inför andra, mot en man som var åskådare under en av demonstrationerna. Rasmus Paludan ska enligt åklagaren ha spelat upp en fras mot mannen 35 gånger med en megafon. Klockan 11 på måndagen föll domen mot Rasmus Paludan, som nekat till brott. En enig Malmö tingsrätt fällde Rasmus Paludan på samtliga tre punkter. Straffet blev fängelse i fyra månader. ”Gick ut på smäda och kränka muslimer” Domstolen menar att hans agerande och uttalanden ”inte kan ursäktas som kritik mot islam eller som politiskt kampanjarbete.” – Det är tillåtet att offentligt uttala sig kritiskt om exempelvis islam och även om muslimer, men missaktningen av en folkgrupp får i så fall inte klart överskrida gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. I de här fallen var det inte fråga om någon sådan diskussion. Uttalandena gick i stället bara ut på smäda och kränka muslimer, säger rättens ordförande, chefsrådmannen Nicklas Söderberg, i ett pressmeddelande. Att påföljden blev fängelse beror enligt tingsrätten på att Rasmus Paludan tidigare dömts för liknande brott av dansk domstol. Han ska också betala skadestånd på 20 000 kronor till mannen som utsattes för förolämpning. Tingsrätten: Försvaret är direkt ologiskt Den främsta bevisningen mot politikern har varit videoinspelningar från sammankomsterna som publicerats på Rasmus Paludans partis Facebook-sida. Koranbrännaren själv har hävdat att han inte kände till att de skulle läggas upp, något tingsrätten inte tror på. – Mannens (Rasmus Paludans) agerande vid sammankomsterna skulle vara direkt ologiskt om han inte kände till publiceringen på Facebook. Det finns också ett antal omständigheter som visar att publikationen skedde med hans vilja. Exempelvis framgår det i filmerna att han frågar den som filmar hur många tittare de har, säger Nicklas Söderberg. Rasmus Paludan uppger för TT att han inte delar tingsrättens bedömning. – Jag har meddelat min försvarsadvokat att vi kommer överklaga till hovrätten, säger han till nyhetsbyrån. TV4 Nyheterna har sökt Rasmus Paludan för en kommentar.

Mordet på Samuel Paty skakade Frankrike. Det hela inträffade 2020 i i Parisförorten Conflans-Sainte-Honorine. Paty, som undervisade i historia och geografi, höll en lektion om yttrandefrihet och visade då upp de karikatyrteckningar av profeten Muhammed som tidigare publicerats av satirtidningen Charlie Hebdo. Därefter ljög en 13-årig flicka för sin pappa – en lögn som skulle leda till ett brutalt mord. Flickan uppgav att hon hade blivit disciplinerad för att ha konfronterat Paty, efter att han bett att alla muslimska elever skulle lämna klassen innan han visade teckningarna. Flickans pappa publicerade därefter klipp på sociala medier där han uppmanade att Samuel Paty skulle få sparken. Gärningsman dödades Åklagare tror att pappans inlägg fick en 18-årig man att resa drygt åtta mil, från Normandie till Conflans-Sainte-Honorine, för att mörda och halshugga historieläraren. Den misstänkte gärningsmannen sköts efteråt ihjäl av polisen. I fjol dömdes sex tonåringar till villkorliga domar och elektronisk övervakning för att ha hjälpt mördaren att identifiera Paty i utbyte mot betalning. Nu ställs åtta vuxna inför rätta, för att på olika sätt ha varit inblandade i mordet. Den 13-åriga flickans 52-årige pappa åtalas för att tillsammans med en annan man ha startat en omfattande onlinekampanj mot professorn, som i förlängningen – enligt åklagaren – ledde till mordet. Tillsammans publicerade männen videoklipp för att utse Paty till ett mål, samt exakt information om hans identitet och hans yrkesutövning. Hjälpte mördaren med vapen 52-åringen ska också ha varit i telefonkontakt med den 18-årige gärningsmannen vid nio gånger, rapporterar franska BFMTV. De båda männen riskerar 30 års fängelse. Två andra män anklagas för medhjälp till mord. De ska bland annat hjälpt den 18-årige gärningsmännen att köpa en kniv motsvarande den som hittades nära hans kropp. Fyra andra personer, tre män och en kvinna, anklagas för att ha stöttat den misstänkte terroristen på meddelandetjänster som Snapchat och Instagram. Ytterligare fyra personerna, varav tre män och en kvinna, är åtalade för kriminell terroristkonspiration, efter att ha kommunicerat med mördaren i jihadistiska snapchatgrupper. En av dem skickade leende emojis efter att bilder på den avhuggna lärarens huvud delats i gruppen.

I årets National Brands Index, som bedömer styrkorna i 50 nationsvarumärken, klättrar Sverige två placeringar – från plats tio till åtta. Bilden av Sverige verkar därmed ha återhämtat sig efter det senaste årets turbulens. – Den stora uppmärksamheten kring koranbränningar och Sveriges Natoprocess påverkade bilden, men vi ser nu att försämringar kan vara kortsiktiga om bilden av landet sedan tidigare är stark, säger Madeleine Sjöstedt på Svenska institutet. Landet som toppar listan Mest positiv är uppfattningen om Sverige i Tyskland och Kanada. Sämst är den, sett över en tioårsperiod, i Saudiarabien, Indien och Kina. Studien visar bland annat att Sverige har en tydlig profil, bland annat när det kommer till miljö- och klimatfrågan. Dessutom uppfattas Sverige som ett land med hög livskvalitet och jämlikhet. Det ses också som ett attraktivt land för handel, investeringar och turism. ”Sverigebilden är något som kungafamiljen och hovet dagligen arbetar med. Den är viktig för våra relationer i andra länder. Positivt att undersökningen visar att den har förbättrats och är stabil”, skriver det svenska hovet i en kommentar till TV4 Nyheterna. För andra året i rad är det Japan som toppar listan över världens starkaste nationsvarumärken. Tätt efter kommer Tyskland, Italien och Schweiz.

Rasmus Paludan spelade upp frasen "go home to Africa" 35 gånger inför en man i Malmö, enligt åklagaren. På tisdagen ska mannen, Lang Conteh, ge sitt vittnesmål i rättegången mot den högerextreme politikern. – Det var jättejobbigt, säger Lang Conteh.

Rasmus Paludan spelade upp frasen ”go home to Africa” 35 gånger inför en man i Malmö, enligt åklagaren. På tisdagen ska mannen, Lang Conteh, ge sitt vittnesmål i rättegången mot den högerextreme politikern. – Det var jättejobbigt, säger Lang Conteh.