Rikspolischefen om gängvåldet: "Tagit hit många människor"

Rikspolischefen Petra Lundh ger stöd till det förslag om ansiktsigenkänning i realtid som regeringen just nu arbetar med. Där ska metoden kunna användas i de fall där brottet kan ge mer än fyra års fängelse. Lundh menar att förslaget kan hjälpa polisen att stoppa grova brott. – Ibland har vi en väldigt god bild av vem det är. Hade vi kunnat använda ansiktsigenkänning tror jag att vi hade kunnat avvärja eller inte hamnat i den situationen att man kan begå många dåd, säger hon i Ekots lördagsintervju. Kan uppfattas som rasistisk Nu kritiserar advokaten Kristofer Stahre förslaget. Han hänvisar till en brittisk rapport från 2019, där 81 procent av personerna blev felidentifierade av AI. – Jag blir orolig för vilka konsekvenser det kan få för svenska folket. Stahre lyfter att ansiktsigenkänning genom AI har förbjudits i delar av USA på grund av att fel personer pekas ut. – Den största kritiken är att de felaktiga utpekandena sker framför allt på personer med mörk hy, vilket gör att man kan uppfatta AI som rasistisk i det avseendet. Han förklarar varför AI:n reagerar så. – Där har AI svårare att identifiera unika beröringspunkter, vilket gör att man av den anledningen blir felaktigt utpekad. Gravid kvinna satt häktad i en månad Stahre lyfter ett exempel i USA där en gravid kvinna satt häktad i en månad efter att ha blivit utpekad av en AI-kamera, innan det stod klart att hon var oskyldig. – Självklart ska vi lita på myndigheterna, samtidigt får vi komma ihåg att i det här fallet består myndigheterna av en AI som inte har något konsekvenstänk och när personer ska kvalitetssäkra det här begås det också misstag.

Rikspolischefen Petra Lundh vill att polisen ska kunna använda ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa grova brott. Då skulle kameror kunna hitta misstänkta personer, menar Lundh i Ekots lördagsintervju.

Runt 600 gängkriminella bedriver organiserad brottslighet riktad mot Sverige från utlandet, enligt polisens kartläggning. Omkring 150 av dem är antingen frihetsberövade eller efterlysta. – Det är ofta ledarna som sitter utomlands. Men det är också beställarna, säger rikspolischefen Petra Lundh till SVT.

Runt 600 gängkriminella bedriver grov organiserad brottslighet i Sverige från utlandet, enligt en ny kartläggning av polisens nationella operativa avdelning, Noa. Rikspolischef Petra Lundh uppger för SVT att personerna är spridda över 57 länder världen över.

Runt 600 gängkriminella bedriver grov organiserad brottslighet i Sverige från utlandet, enligt en ny kartläggning av polisens nationella operativa avdelning, Noa. Rikspolischef Petra Lundh uppger för SVT att personerna är spridda över 57 länder världen över.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) reste under onsdagen till Köpenhamn för att träffa sin danska motsvarighet. Där diskuterades ländernas samarbete kring gängkriminaliteten och klockan 11.45 kallade de till en gemensam pressträff, där även rikspolischeferna Petra Lundh och Thorkild Fogde deltog. Samtliga parter är överens om att vidta flera åtgärder, bland annat vill de intensifiera insatserna mot missbruk av digitala kanaler för organiserad brottslighet, där unga har rekryterats. – De kriminella gängen i Sverige har på kort tid byggt upp en digital infrastruktur för att rekrytera minderåriga, säger Gunnar Strömmer. ”Vet inga gränser” Mötet hölls med anledning av den senaste våldsvågen i Danmark, där flera svenska tonåringar häktats misstänkta för grova brott. – Gängens våld vet inga gränser, säger Peter Hummelgaard. – Nu är vi överens om att Sverige och Danmark ska öka trycket och intensifiera vårt samarbete, säger Gunnar Strömmer. Samarbetet ska även syfta till att komma åt personer i ledande roller. – De som sitter på bekväma adresser, ofta under soliga förhållanden, och beställer de grova brotten, säger Gunnar Strömmer.

De senaste veckorna har det inträffat flera uppmärksammade skjutningar runtom i landet. Det kommer inte som en överraskning, säger Erik Lindblad, nationell operationsledare för Frigg som är en nationell särskild händelse inom vilken polisen förhindrat flera grova brott. – Vi befarar alltid en upptrappning under sommarmånaderna. Det finns rent statistiskt en säsongsvariation där det sker fler grova våldsbrott under sommarmånaderna, säger Erik Lindblad. Likt många andra branscher är polisen också mindre bemannad under sommarmånaderna, vilket gör en redan hög arbetsbelastning högre. Lägsta siffran på flera år Samtidigt har antalet dödade och skadade i skjutningar varit färre än på flera år under det första halvåret 2024. Enligt polisens siffror dödades 19 personer i skjutningar till och med juni, och 22 skadades. Det är den lägsta siffran sedan 2018. Exakt vad nedgången beror på är svårt att säga, men förklaringen ligger delvis i att polisen ändrat arbetssätt och att man fått ett antal nya verktyg av politikerna. Rikspolischef Petra Lundh har tidigare lyft betydelsen av att avlyssna gängkriminella i förebyggande syfte. – Vi förebygger och förhindrar en hel del grova våldsbrott som vi känner till, säger Erik Lindblad, nationell operationsledare för Frigg som är en nationell särskild händelse inom vilken polisen förhindrat flera grova brott. Sommarlovslediga barn orosmoln Samtidigt har polisen ett återkommande huvudbry varje sommar. Det handlar om sommarlovslediga barn som i vissa sammanhang blir lätta byten för de kriminella gängen att rekrytera. Enligt Erik Lindblad är det viktigt att föräldrarna är närvarande och har koll på sina barn. – Man måste som förälder luta sig in i sitt barn sociala liv, dels i den fysiska världen men framför allt i den digitala världen där mycket av rekryteringen sker.

Under 2023 inledde Polismyndigheten en nationell operation, Beta, för att stärka förmågan att arbeta förebyggande mot högriskaktörer som riskerar att utöva grovt eller dödligt våld mot en närstående. Arbetet har kommit igång i framför allt polisregion Mitt, Stockholm och Syd. I en första kartläggning har nu polisen identifierat drygt 300 män över hela landet som klassas som ”högriskaktörer”. – I det läget har vi gått igenom hela vårt material, det vi har tillgång till. Sen har vi försökt identifiera de som är högriskaktörer och det har vi gjort över hela landet. Vi har kommit fram till att det är drygt 300 män, säger rikspolischef Petra Lundh i Nyhetsmorgon. Tagit hjälp av forskningen Det är med hjälp av forskningen som polisen har identifierat de här männen, genom att titta på ett antal riskfaktorer som till exempel kontrollerande beteenden, tidigare domar och psykisk ohälsa. Rikspolischefen Petra Lundh konstaterar att det inte rör sig om en homogen grupp.

– Det är ingen homogen grupp alls, utan det kan vara personer som kommer från olika förhållanden och alla samhällsklasser, säger hon i Nyhetsmorgon. Kritik mot arbetssättet Det här nya arbetssättet har nåtts av kritik, där kritiker menar att fokus borde ligga på att skapa förtroende hos kvinnorna, att det är genom deras berättelser som man kan peka ut männen.

– Det är inte så att vi har bytt metod. Det här är bara ytterligare en metod, så det är absolut självklart att vi fortfarande jobbar väldigt mycket mot kvinnorna, säger rikspolischef Petra Lundh.

Antalet döda och skadade i skjutningar ligger i år på lägsta nivån sedan 2018. ”Någonting gör vi rätt”, säger rikspolischef Petra Lundh. Men det behöver inte vara polisens förtjänst, menar experten Jerzy Sarnecki.