20 år lång diabetesstudie avslutas – har redan lett till upptäckter
De sista barnen som var med i insamlingsfasen av TEDDY-studien har snart fyllt 15 år. Då avslutas all datainsamling och nu börjar arbetet med att analysera en stor internationell studie vars syfte är att ta reda på varför man får diabetes. – Nu fortsätter vi naturligtvis att analysera all data. Det kan ta flera år att analysera data och hitta de olika vinklarna för att få fram varför man först utvecklar autoantikroppar och sedan typ 1 diabetes, säger Helena Elding Larsson, barnläkare och professor vid Lunds universitet. Hennes kollega Markus Lundgren vid Lunds universitet som också är barnläkare och diabetesforskare ser ett stort värde i all den mängd data man samlat in: – Datan kommer att kunna finnas kvar att arbetas med som en fantastisk barn- och ungdomsstudie i många, många år framöver. Nya upptäckter Studien har följt barn i 20 år i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Ungefär 8 700 barn har ingått i studien och man har redan gjort nya upptäckter. Till exempel att probiotika som ges till spädbarn som har en förhöjd risk för diabetes kan minska risken att kroppen utvecklar de antikroppar som är ett förstadium till sjukdomen. Men även att en viss typ av infektioner, enterovirusinfektioner, kan trigga igång diabetes typ 1. – Sådana här enterovirus är vanliga och många kan ha det utan att det händer någonting alls. Men av någon anledning är vissa barn är känsliga och då kan det här trigga igång autoimmuniteten. Varför det händer vissa barn vet vi inte och det är sådana saker vi håller på att analysera, säger Helena Elding Larsson.
De sista barnen som var med i insamlingsfasen av TEDDY-studien har snart fyllt 15 år. Då avslutas all datainsamling och nu börjar arbetet med att analysera en stor internationell studie vars syfte är att ta reda på varför man får diabetes. – Nu fortsätter vi naturligtvis att analysera all data. Det kan ta flera år att analysera data och hitta de olika vinklarna för att få fram varför man först utvecklar autoantikroppar och sedan typ 1 diabetes, säger Helena Elding Larsson, barnläkare och professor vid Lunds universitet. Hennes kollega Markus Lundgren vid Lunds universitet som också är barnläkare och diabetesforskare ser ett stort värde i all den mängd data man samlat in: – Datan kommer att kunna finnas kvar att arbetas med som en fantastisk barn- och ungdomsstudie i många, många år framöver. Nya upptäckter Studien har följt barn i 20 år i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Ungefär 8 700 barn har ingått i studien och man har redan gjort nya upptäckter. Till exempel att probiotika som ges till spädbarn som har en förhöjd risk för diabetes kan minska risken att kroppen utvecklar de antikroppar som är ett förstadium till sjukdomen. Men även att en viss typ av infektioner, enterovirusinfektioner, kan trigga igång diabetes typ 1. – Sådana här enterovirus är vanliga och många kan ha det utan att det händer någonting alls. Men av någon anledning är vissa barn är känsliga och då kan det här trigga igång autoimmuniteten. Varför det händer vissa barn vet vi inte och det är sådana saker vi håller på att analysera, säger Helena Elding Larsson.