Ägaren rasar: Medias fel att ingen vill ta emot skadade fartyget

Ett 20-tal personer har dött i israeliska anfall mot Libanon på tisdagen. Beiruts södra förorter utsattes för några av de hårdaste angreppen hittills. I israel miste två personer livet i Hizbollahs drönarattacker.

Israels nytillträdde försvarsminister förkastar alla tankar om ett eldupphör i Libanon – medan den nye utrikesministern talar om framsteg i fredsförhandlingar. Israel attackerar samtidigt mål långt upp i nordligaste Libanon.

Israel tar på sig personsökarattacken i Libanon, rapporterar The Times of Israel med hänvisning till hebreiskspråkiga medier. På ett regeringssammanträde ska premiärminister Benjamin Netanyahu för första gången i klartext ha sagt att landet låg bakom operationen.

När Jan Egeland, generalsekreterare för NRC, Norwegian Refugee Council, i februari besökte Gaza blev han djupt skakad av vad han såg. Nu har han varit där igen. – Situationen har drastiskt försämrats. All mänsklighet har raderats ut, säger han på telefon från Bekkadalen i Libanon.

Israel har natten mot lördag genomfört räder på landsbygden i Aleppo och Idlib i Syrien, uppger den statskontrollerade nyhetsbyrån Sana. Israeliskt stridsflyg har också slagit till mot Beiruts södra förorter.

En av de första ledarna i världen att gratulera Donald Trump var Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Det var inte oväntat. Bibi och Trump är omskrivit nära vänner, vilket blev tydligt under Trumps förra vända i Vita huset. Vid ett av alla israeliska val under den perioden, pryddes valaffischerna av Netanyahu sida vid sida med Trump, som om de gick till val tillsammans. I samma kompisanda flyttade Trump den amerikanska ambassaden till Jerusalem, erkände Golanhöjderna som en del av Israel och pushade för de så kallade Abrahamavtalen där Israel normaliserade relationerna med flera länder i regionen. Trump fick även stöd bland arabiska ledare efter att ha gått hårt åt Iran. Inte minst mordet på den iranske överbefälhövaren Soleimani, eller när Trump drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Många hoppades att det skulle leda till att den iranska regimens klor om Mellanöstern skulle börja släppa. Segrar som låg grund till katastrofen Men då var läget annorlunda. Kriget mellan Israel och Palestina var lågintensivt, fokus låg på att besegra terrororganisationen Islamiska staten i Irak och Syrien. IS besegrades, Trump lovade att amerikanska soldater skulle lämna Irak och ett fredsavtal pressades också fram med talibanerna i Afghanistan. Det var en tid med flera kortsiktiga segrar för Trump. Segrar som sedan låg till grund för den katastrofala situation som Mellanöstern med omnejd befinner sig i i dag. När Trump sätter sig i presidentstolen denna period är situationen helt annorlunda. Israel och Palestina är i blickpunkten, det vill säga en konflikt som skapar betydligt större splittring än vad IS, talibaner eller ens den iranska regimen någonsin gjort. Grönt ljus till Israel Vi kan räkna med att hans vänskap till Israel kommer att bestå och många på den israeliska högersidan kommer se det som att de fått grönt ljus till det mesta. Frågan är hur långt Trump själv går? Hela vägen till en annektering av Västbanken? Grönt ljus för en ockupering av Gaza och södra Libanon? Eller snarare bortplockade sanktioner mot bosättare och fullt stöd till Israel i kriget mot Iran? Eftersom Donald Trump har en tydlig ekonomisk linje i sin utrikespolitik lär ett av målen bli att få till ett normaliseringsavtal mellan Israel och Saudiarabien. Då kan han inte gå för hårt fram mot palestinierna. Så det mest sannolika är hårdare tag mot Iran, pressa dem till att strypa sitt stöd till huthierna i Jemen, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza och att eventuellt få till ett nytt kärnenergiavtal som passar Trump. Frågan är hur blodig och farlig vägen dit blir?

Samtidigt som Netanyahu sparkar landets försvarsminister Yoav Gallant, hanterar han just nu en stor skandal där hemlig information läckt, den så kallade BibiLeak. Flera har fått sluta och en del har till och med gripits. – Det är oklart om detta är relaterat till bytet av försvarsministern men det verkar vara hela havet stormar runt premiärministern, säger TV4 Nyheternas utrikeskorrespondent Terese Christiansson. Kritiserat Netanyahu Gallant har sedan kriget i Gaza bröt ut i oktober kritiserat Netanyahus taktiker flera gånger, vilket ledde till att han vid ett tillfälle i mars 2023 nästan blev sparkad – ett beslut han tvingades dra tillbaka efter omfattande protester. – Det har under en längre period varit tydligt att Netanyahu och Gallant kommit på kant. Inte minst när premiärministern stoppade Gallants USA-resa, eftersom Netanyahu själv ville träffa Biden först. Vad som mer skurit sig mellan dem är fortfarande oklart, säger Terese Christiansson. Förespråkat enstatslösning Under tisdagen avskedades han på grund av ett förtroendebrott under Gazakriget mot Hamas, uppger Netanyahus kansli. Utrikesministern Israel Katz väntas ersätta honom, skriver Haaretz. – Katz har haft en lång politisk relation med Netanyahu. Han står för en hårdför syn på bosättningar och har åtminstone tidigare förespråkat en enstatslösning. Han är också omskriven för sina texter och bilder på ”X”, säger Terese Christiansson. Tidigare ministern Gideon Sa'ar tar i sin tur rollen som ny utrikesminister. Bytet av försvarsministern betyder sannolikt inte så mycket vad gäller kriget mot Gaza och Libanon, menar Terese Christiansson. – Netanyahu tar de viktiga besluten och är den som håller i taktpinnen vad gäller fredsförhandlingar. Men det lär inte bli en mjukare linje, utan kanske till och med ännu mer hårdför.

Den 5 februari stänger de amerikanska valurnorna. Republikanernas Donald Trump och demokraternas Kamala Harris kampanjar in i det sista. Trump försöker locka ut sina kärnväljare till att faktisk rösta, Harris försöker locka osäkra mittenväljare att välja henne, förklarar TV4 Nyheternas utrikesreporter Filip Jacobsson. – De båda går in i sista kampanjdagen och mycket fokus kommer i dag fortsätta att ligga på vågmästarstaten Pennsylvania, säger Jacobsson på plats i Arizona. Krig i Gaza och ekonomi Under natten till måndagen, svensk tid, höll de båda presidentkandidaterna tal. – Det här året har varit svårt, med det stora antalet döda och förstörelsen i Gaza och de oskyldiga civila offren och de som tvingats fly i Libanon. Det är förkrossande och som president kommer jag att göra allt jag kan för att stoppa kriget i Gaza, säger Harris. – Med din röst på tisdag kommer jag att sätta stopp för inflationen jag kommer stoppa de kriminella som invaderar vårt land, och jag ska väcka liv i den amerikanska drömmen. Vi ska väcka liv i den amerikanska drömmen, säger Trump. Trumps senaste utspel oroar Förutom löften om ekonomi och säkerhet vid mexikanska gränsen lämnade Donald Trump manus för att åter ta upp valförlusten 2020. Republikanen menar att han ”aldrig borde ha lämnat” Vita huset. – Jag borde aldrig ha lämnat, jag menar, helt ärligt. Vi var så bra, vi hade en sån fantastisk... säger Trump innan han avbryter sig. Uttalandet har snabbt mötts av oro och vass kritik. – Det är något som har upprört demokraterna eftersom man tolkat det som att han anser att han helt borde ha struntat i valresultatet. Många av de analytiker som följt Trump sedan starten säger att det här är extrema uttalanden även med hans mått mätt, säger TV4 Nyheternas Filip Jacobsson.

Fem personer har dödats i ett raketangrepp vid israeliska Metula, nära gränsen till Libanon, rapporterar flera israeliska medier. I södra och östra Libanon har minst åtta personer dödats i israeliska angrepp.

Israel har inlett bombanfall mot östra Libanon, enligt flera medier. Invånare i tre samhällen i östra Libanon uppmanades timmarna tidigare att omgående lämna sina hem. Det är första gången den historiska staden Baalbek omfattas av en israelisk evakueringsorder.