Åklagare: Iran bakom stor cyberattack i Sverige

En terrormisstänkt man greps i Sverige av Säpo för två månader sedan. – Han togs i särskilt förvar, vilket Säkerhetspolisen kan göra när man bedömer att vissa personer inte ska vara lösa, säger Mats Ljungqvist, kammaråklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål, till TV4 Nyheterna. Mannen, som bedömts vara en fara för rikets säkerhet, har nu flugits ut från Sverige i en hemlig insats.

41-åringen greps av Säkerhetspolisen, Säpo, utanför Stockholm i augusti. Säpo uppgav då att mannen är misstänkt för ett terroristbrott i ett annat land och att man agerade på uppdrag av ”en utländsk myndighet”. Man var i övrigt förtegen med hänvisning till särskild stark sekretess. Den terrormisstänkte mannen häktades senare och en process för att överlämna honom till landet som håller i utredningen inleddes. Nu meddelar säkerhetsåklagaren att det aktuella landet är Belgien och att 41-åringen nu flugits ut ur Sverige och förts till belgiska myndigheter. – Han utlämnades i går men jag fick beskedet först i dag, säger senior åklagare Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål. Hemlig aktion med Belgiens specialstyrka Överlämnandet skedde i en hemlig insats med flera olika myndigheter. En specialenhet från Belgien tog sig till Sverige och ledde operationen, som omfattas av sekretess. – Det fanns även personal närvarande från svensk sida men vilka myndigheter som närvarade vill jag inte gå in på, säger Mats Ljungqvist. Terrorjagad i Ryssland – farlig för Sveriges säkerhet Den 41-årige mannen bedöms som en fara för rikets säkerhet och har sedan han tagit sig till Sverige, genom bland annat Egypten, stått på Säpos spaningsradar. Han greps redan i juni misstänkt för ett terrorbrott i Ryssland, där mannen kommer ifrån. – Det här var en person som Säkerhetspolisen hade lite koll på och när han befann sig i Sverige inkom det en begäran från Ryssland om att han ska överlämnas. Den begäran gör att jag beslutar mig för att han ska frihetsberövas i juni, säger Ljungqvist. – Men efter en rad utredningsåtgärder kommer man fram till att det finns skäl till att inte lämna ut honom till Ryssland. Det har att göra med att han hade uppehållstillstånd i ett europeiska land, vilket gör att det innebär ett hinder att lämna ut honom utanför EU. Hölls inlåst i särskilt förvar Men då Säpo anser mannen som farlig i sin riskbedömning valde man att i stället fortsätta hålla honom inlåst. – Han togs i särskild förvar, vilket Säkerhetspolisen kan göra när man bedömer att vissa personer inte ska vara lösa. Från att han greps och fram tills nu har han alltså varit frihetsberövad. Under tiden man väntade på att utvisa honom ur Sverige dök det nu aktuella belgiska ärendet upp. Säpo grep därför honom ur Migrationsverkets särskilda förvar. Vilket senare ledde till överlämnandet som nu skett med hjälp av Belgiens specialstyrka. – Förundersökningen fortsätter nu i Belgien.

Enligt åklagaren Mats Ljungqvist har Irans säkerhetstjänst genomfört specialoperation mot Sverige. Nu förnekar Iran uppgifterna, rapporterar Aftonbladet. Samtidigt har landets chargé d’affaires kallats upp till UD.

Irans ökända säkerhetstjänst låg bakom en specialoperation mot Sverige under 2023, hävdar Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål. Statsstyrda hackare lyckades enligt Ljungqvist ta över en sms-tjänst och den 1 augusti skickade 15 000 sms ut där uppmaningen var att att hämnas koranbrännare. Han menar att syftet var att skärpa läget och öka konflikten som rådde mellan olika grupperingar. Nu avslöjar han hur den avancerade operationen gick till och vilka datum som var avgörande. – Vi kan se utifrån den utredning som vi har genomfört att den 21 juli så sker den delen av operationen som närmast kan beskrivas som en rekognosceringsfas. Det betyder att angriparna går runt i systemet och tittar på olika saker utan att egentligen göra något särskilt eller påverka, säger han. Viktiga datumen Den 22 och 24 juli kapar hackarna bland annat användarnamn och lösenord som gör operationen möjlig. – De efterföljande dagarna kan vi se hur de här angriparna gör olika intrång i det här verktyget för att administrera tjänsten. Där tar man över och skaffar sig behörighet att administrera programmet, säger Mats Ljungqvist. Det är förberedelser som sen sker den 1 augusti då 15 000 sms skickas ut som innehåller uppmaningar om våld mot koranbrännare. – Den här operationen inleds konkret den 21 juli med rekognosceringsfasen och avslutas den 1 augusti med de här tusentals sms:en, säger Mats Ljungqvist. Vill inte kommentera tillvägagångssättet Hur kommer det sig att hackarna valde ut den här tjänsten? – Det har vi inte någon klar uppfattning om varför det var just den här tjänsten som valdes. Så det ska jag inte spekulera i. Exakt varför just den här sms-tjänsten valdes ut är ännu oklart och Mats Ljungqvist vill inte kommentera hur han tror Iran gick tillväga för att välja ut sitt mål. – Hur den iranska underrättelsetjänsten arbetar likväl som andra underrättelsetjänster kommenterar vi inte av princip, säger han. Iran förnekar att man har genomfört en specialoperation mot Sverige.

Ett stort antal svenskar väcktes den 1 augusti i år av sms till deras mobiler. I meddelandet, som skickades under natten och gick ut till cirka 15 000 olika personer, fick de en uppmaning om att hämnas på koranbrännare. En grupp som kallade sig Anzu team stod som avsändare av massutskicket, men det var bara en fasad. Säkerhetspolisen har i det tysta bedrivit en förundersökning och fått fram att Irans ökända säkerhetstjänst var de som egentligen låg bakom kuppen. – Förundersökningen visar att det var den iranska staten via det iranska islamska revolutionsgardet, IRGC, som genomförde ett dataintrång hos ett svenskt företag som driver en större sms-tjänst. Genom utredningen har vi kunnat slå fast identiteterna på de iranska hackare som genomförde det grova dataintrånget, säger senior åklagare Mats Ljungqvist, på Riksenheten för säkerhetsmål, i ett pressmeddelande. Påverkansoperationen: Skapa splittring Enligt åklagaren var motivet med den iranska specialoperationen att skapa splittring i det svenska samhället och påverka opinionen i Sverige. Under den aktuella tiden befann sig Sverige i en natoprocess samtidigt som koranbränningarna hade lett till protester i utlandet, mot Sverige, och även försämrat säkerhetsläget. – Säkerhetspolisen kan fastslå att en cybergruppering agerat på uppdrag av det iranska revolutionsgardet för att genomföra en påverkanskampanj. Syftet var bland annat att måla upp bilden av Sverige som ett islamfientligt land och skapa splittring i samhället, säger Fredrik Hallström, operativ chef vid Säkerhetspolisen, i ett uttalande. Trots att Säpo lyckats få fram namnen på de iranska statshackarna bakom den säkerhetshotande operationen har förundersökningen om grovt dataintrång nu lagts ned. Anledningen är att åklagaren anser att det inte går att åtala personerna. Misstankarna mot dem kvarstår dock, och utredningen kan öppnas upp igenom under den tioåriga preskriptionstiden. – Eftersom aktörerna agerar för en främmande makt, i detta fall Iran, gör vi bedömningen att förutsättningar för lagföring utomlands eller utlämning till Sverige saknas för de personer som misstänks ligga bakom intrånget, säger Mats Ljungqvist. Säpo fruktar: ”Kan komma att eskalera” I uttalandet säger Fredrik Hallström: – Vi ser mycket allvarligt på den säkerhetshotande verksamhet som bedrivs mot Sverige. Det kan handla om en kombination av lagliga och olagliga metoder där målet kan vara både att skapa stabilitet för den egna regimen, svartmåla andra länder, stjäla information eller påverka politiska beslut. Sårbarheter och tillfällen som uppstår utnyttjas systematiskt för att genomföra säkerhetshotande verksamhet. Säpo befarar att liknande operationer mot Sverige kommer fortsätta – och bli värre. – Främmande makt utnyttjar sårbarheter för att främja sin egen agenda. Vi ser att de nu agerar allt mer aggressivt och det är en utveckling som sannolikt kan komma att eskalera. Här är det viktigt att alla delar av samhället ser över det egna skyddet, säger Fredrik Hallström.

Säkerhetspolisen, Säpo, genomförde razzian i onsdags och grep en man. Han anhölls senare misstänkt för terroristbrott. – Gärningen har skett i augusti 2024 i Stockholmsområdet. Jag vill inte gå in på vad det handlar om. Det råder förundersökningssekretess, säger senior åklagare Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål. På fredagseftermiddagen beslutade åklagaren att släppa mannen på fri fot. Han är fortsatt misstänkt men misstanken har försvagats och utredningen mot honom fortsätter enligt åklagaren intensivt. Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna är den misstänkte en 18-årig ung man. Familjen i chock: ´Säpo tog alla mobiler´ 18-åringens familj berättar att flera säkerhetspoliser slog till i onsdags och genomförde en husrannsakan i deras bostad. – Vi vet inte vad som hänt. Han kom aldrig hem i onsdags. Sen kom polisen klockan 12 på dagen och tog alla datorer, mobiltelefoner, allt. Vi har ingen information, vi ringde till dem i går men de sa att det är sekretess, säger en familjemedlem. – Det är jättejobbigt att polisen kommer hem till oss och att han greps. Familjen är väldigt förvånade över terrormisstanken. – Det är inte lätt, det är en väldig chock. Det känns inte bra. Det är jättejobbigt. En jättechock. Flera orosanmälningar: ”Observerats” 18-åringen är sedan tidigare känd av sociala myndigheter och polis. Han förekommer med en dom om bland annat ett våldsbrott som ledde till att han fick ungdomsvård. Innan dess har han varit misstänkt för en rad andra brott, som inte lett till åtal. Tonåringen blev i tidig ålder omhändertagen av socialtjänsten och har varit placerad på HVB- och Sis-hem för att bland annat ha haft ett ”socialt nedbrytande och problematiskt beteende”. Polis och skola, men även andra instanser, har under åren upprättat flera orosanmälningar om tonåringen. Polisen har även larmat om att han ”observerats tillsammans med personer som är kända av polisen”. 18-åringen nekar till terrormisstankarna, enligt advokat Robin Grönvall.

Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna genomförde Säkerhetspolisen, Säpo, insatsen i Stockholmsområdet i onsdags. En person greps i tillslaget och sitter nu anhållen misstänkt för terroristbrott som skett förra månaden. – Det stämmer att en person är frihetsberövad och det berör ett av våra verksamhetsområden, säger Gabriel Wernstedt på Säpos presstjänst. Säpo kunde senare bekräfta TV4 Nyheternas uppgifter. – En person greps i onsdags den 4 september i Stockholmsområdet. Personen är skäligen misstänkt för terroristbrott. Det här ärendet har ingen koppling till något annat ärende hos Säkerhetspolisen, säger Gabriel Wernstedt. Åklagaren: Terrorbrottet utfördes i Stockholm Senior åklagare Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål leder terrorutredningen och är väldigt förtegen. – Gärningen har skett i augusti 2024 i Stockholmsområdet. I övrigt råder det förundersökningssekretess. Så jag vill inte gå in på vad det handlar om, säger han. Finns det målsäganden för terroristbrottet? Har någon dött eller skadats? – Jag vill inte gå in på det. Han kan inte heller uttala sig om hur eller exakt vart terrorbrottet skett. Gabriel Wernstedt på Säpo säger dock: – Vi befinner oss i ett mycket tidigt skede i den här utredningen. Vi bedömer att det inte är någon fara för allmänheten kopplat till ärendet. TV4 Nyheterna har utan framgång sökt den terrormisstänktes advokat för en kommentar.

De senaste fem åren har åtalen som rör brott mot skyddslagen ökat markant. Första halvåret av 2019 väcktes tre åtal mot 33 hittills i år. – Jag är ganska övertygad om att det beror på det förändrade säkerhetsläget som numera råder i Sverige, säger Mats Ljungqvist, åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål, till P4 Stockholm. ”Man chansar – allmänheten är okunniga” En mäklare som fotograferat slottet med drönare, ett par på dejt som promenerat genom skyddsklassat område på Drottningholm och turister som fotograferat Kronobergshäktet är några som dömts. – De är är ärenden som prioriteras i högre grad av polis och åklagare. Till följd av säkerhetsläget så har ju framför allt försvarsmakten ett helt annat fokus på att skydda sina anläggningar. Men att de fotograferat av misstag eller att det skulle vara dåligt skyltat tror inte Ljungqvist på. – Jag uppfattar snarare att man chansar, att man förstår att det är frågan om ett skyddsobjekt. Det är en gärning som har upp till två års fängelse på straffskalan. Allmänheten är okunniga om hur allvarligt det faktiskt är att fotografera skyddsobjekt.

Mannen anhölls i sin frånvaro i torsdags, greps i fredags och häktades under måndagen. – Personen är misstänkt för ett terroristbrott i ett annat land, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säkerhetspolisen. Enligt åklagaren Mats Ljungqvist är mannen misstänkt för terroristbrott i ett annat europeiskt land. Gärningen ska dock inte ha begåtts i det europeiska landet och en europeisk arresteringsorder har utfärdats. Flydde från Ryssland till Ukraina Den 41-åriga mannen kommer från Ryssland och ska tidigare ha varit bosatt i den ryska regionen Ingusjien i norra Kaukasus, som gränsar till Georgien och den ryska delrepubliken Tjetjenien, rapporterar Radio Liberty. Enligt mannen ska bekanta ha tipsat honom om att den ryska säkerhetstjänsten, FSB, var intresserade av honom. Då flydde han till Egypten för att sedan bosätta sig på Krimhalvön i Ukraina. När Ryssland 2014 annekterade den ukrainska Krimhalvön flydde mannen till andra delar av Ukraina, innan han bosatte sig i Zaporizjzja. Där greps han 2016 av den ukrainska säkerhetstjänsten SBU, på FSB:s begäran. Han släpptes dock, krimtatarernas ledare, Refat Chubarov hade då gått i borgen för honom. Internationellt efterlyst av Ryssland Ryssland har tidigare krävt att Ukraina ska lämna ut honom och efterlyst honom internationellt, misstänkt för deltagande i en terroristorganisation. 41-åringen hävdade då att han var förföljd på grund utav sin religiösa tillhörighet. Enligt Ryssland ska han varit en del av den islamistiska rörelsen ”Hizb ut-Tahrir”, som är terrorstämplad sedan flera år tillbaka i Ryssland. Två år efter att Ryssland annekterat Krimhalvön slog man till mot vad som kallades en ”cell av Hizb ut-Tahrir på Krim”, som ska ha ”likviderats”, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novisti. Beslut om utvisning redan fattat Begäran om att utvisa mannen från Ukraina till Ryssland kritiserades av flera människorättsaktivister, som menade att det var fara för hans liv och att han riskerade tortyr. När 41-åringen kom till Sverige är oklart och en process för att lämna ut honom är redan inledd. Vid tiden för gripandet fanns han redan i det svenska Migrationsverkets system och beslut om utvisning var fattat. ”Migrationsverket fattade beslut om utvisning från 2024-08-12”, skriver myndighetens presstjänst. Mannens advokat Torben Setterlund uppger att hans klient förnekar brott och inte vill lämna några andra kommenterar.