ANALYS: "Är det taket för högeryttern – eller bara början?"
Har Europas ytterhögerkant nått sitt tak? Supervalåret fortsatte igår med parlamentsvalet i Österrike. Ännu en seger för ytterkantshögern – med det pro-ryska och anti-migrant Frihetspartiet FPÖ, på första plats med runt 29 procent. Men precis som i andra val i Europa så låg FPÖ markant bättre till tidigare i året. Kan det vara så att runt 30 procent är ett tak för den europeiska ytterkantshögern? Eller är det bara början? Från Frankrike till Östtyskland – från Österrike till Portugal När man tittar på valresultat i europeiska länder under supervalåret 2024 och året innan så kan man nästan bara byta namn på landet och använda samma resultat. I Frankrike tog högernationalistiska Le Pens parti Nationell Samling lite under 25 procent. I de tyska delstaterna Sachsen, Thüringen och Brandenburg tog högerextrema AFD mellan 26 och 31 procent. I Nederländerna tog Geert Wilders PVV lite över 23 procent. I Portugal och Storbritannien gick det sämre för ytterkantshögern: men Chega och Reform UK gjorde ändå rekordval. Och nu i Österrike tar Frihetspartiet runt 29 procent. Men som AFD i Tyskland har lärt sig, så säkrar 30 procent och en valvinst långt ifrån någon makt. Inte om man står ensam på högerkanten utan några samarbetspartners. Makt genom kompromiss? Två länder visar en möjlig framtid för den europeiska ytterkantshögern: Italien, där Giorgia Meloni driver en ytterst konservativ inrikespolitik men en pragmatisk utrikespolitik, och i Nederländerna, där Geert Wilders fick offra sin egen ambition om att bli premiärminister så att hans parti kunde leda en högerkonservativ koalition. I båda fallen har partierna mjukat upp sina hårdaste krav. Precis som partier från både vänstern och högern har fått erfara under decennier så är det en sak att kampanja, en annan sak att regera. Men det finns också en annan väg, som bland annat AFD i Tyskland har valt och som FPÖ i Österrike kanske kommer att välja. Hålla fast vid de mest radikala förslagen, och till och med dra sig längre ut mot en stenhård extremhöger. Folk som argumenterar för det vägvalet tror att 30 procent bara är början – inte alls ett tak. Där är målet ett valresultat på minst 51 procent. Ett radikalt högerregerande utan kompromisser.
Har Europas ytterhögerkant nått sitt tak? Supervalåret fortsatte igår med parlamentsvalet i Österrike. Ännu en seger för ytterkantshögern – med det pro-ryska och anti-migrant Frihetspartiet FPÖ, på första plats med runt 29 procent. Men precis som i andra val i Europa så låg FPÖ markant bättre till tidigare i året. Kan det vara så att runt 30 procent är ett tak för den europeiska ytterkantshögern? Eller är det bara början? Från Frankrike till Östtyskland – från Österrike till Portugal När man tittar på valresultat i europeiska länder under supervalåret 2024 och året innan så kan man nästan bara byta namn på landet och använda samma resultat. I Frankrike tog högernationalistiska Le Pens parti Nationell Samling lite under 25 procent. I de tyska delstaterna Sachsen, Thüringen och Brandenburg tog högerextrema AFD mellan 26 och 31 procent. I Nederländerna tog Geert Wilders PVV lite över 23 procent. I Portugal och Storbritannien gick det sämre för ytterkantshögern: men Chega och Reform UK gjorde ändå rekordval. Och nu i Österrike tar Frihetspartiet runt 29 procent. Men som AFD i Tyskland har lärt sig, så säkrar 30 procent och en valvinst långt ifrån någon makt. Inte om man står ensam på högerkanten utan några samarbetspartners. Makt genom kompromiss? Två länder visar en möjlig framtid för den europeiska ytterkantshögern: Italien, där Giorgia Meloni driver en ytterst konservativ inrikespolitik men en pragmatisk utrikespolitik, och i Nederländerna, där Geert Wilders fick offra sin egen ambition om att bli premiärminister så att hans parti kunde leda en högerkonservativ koalition. I båda fallen har partierna mjukat upp sina hårdaste krav. Precis som partier från både vänstern och högern har fått erfara under decennier så är det en sak att kampanja, en annan sak att regera. Men det finns också en annan väg, som bland annat AFD i Tyskland har valt och som FPÖ i Österrike kanske kommer att välja. Hålla fast vid de mest radikala förslagen, och till och med dra sig längre ut mot en stenhård extremhöger. Folk som argumenterar för det vägvalet tror att 30 procent bara är början – inte alls ett tak. Där är målet ett valresultat på minst 51 procent. Ett radikalt högerregerande utan kompromisser.