ANALYS: Europa står inför en osäker framtid

Torsdagskvällens medieuppgifter att Donald Trump nominerar Robert F. Kennedy Jr till ny hälsominister pressade flera vaccinbolag på Wall Street, och gör avtryck även i den inledande fredagshandeln i Europa.

Torsdagskvällens medieuppgifter att Donald Trump nominerar Robert F. Kennedy Jr till ny hälsominister pressade flera vaccinbolag på Wall Street, och gör avtryck även i den inledande fredagshandeln i Europa.

Tillsammans med flera andra europeiska länder satsar man 60 miljarder, från svenskt håll över fem miljarder. – Det är en erfarenhet från kriget i Ukraina, att det går åt mycket patriot-robotar då Ryssland har både ballistiska robotar, stridsflyg och kryssningsrobotar, säger Jonson och tillägger: – Det andra som är nytt är att produktionen kommer att ske i Europa, det är bra att det finns fler ställen där de här robotarna produceras. Försvarsministern menar att beskedet kommer att skapa en starkare europeisk försvarsindustriell bas. Kan pressa priserna tillsammans Patriotsystemet är ett amerikanskt luftvärnssystemet inom den svenska försvarsmakten benämns det som Luftvärnssystem 103. Sverige använder sig av två olika robotar, en för att skjuta ner olika typer av fientliga flygplan och en som används mot ballistiska missiler och kryssningsrobotar. – Vi går ihop med andra länder, då kan vi pressa ner priserna och se till att vi får fler robotar, säger Jonson. Att robotarna kommer tillverkas i Europa är en positiv aspekt enligt Jonson, då det råder en brist inom den europeiska försvarsindustrin på produktionsförmåga. Jonson: Inte hållbart med så ensidigt stöd Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har lett till många frågor kopplat till kriget i Ukraina. Trump har tidigare lovat att lösa konflikten på 24 timmar och i amerikanska medier kommer uppgifter om att Trump vill dra tillbaka stödet helt till Ukraina.

– Det vi tar med oss är den grundläggande ekvationen att det i längden inte är hållbart att en allierad står för två tredjedelar av försvarsinvesteringarna inom det euroatlantiska området.

Samtidigt menar Jonson att man ser en förändring bland Nato-länderna, där allt fler satsar mer på försvaret. Natomedlemmar förväntas satsa minst 2 procent av landets BNP på försvaret. Idag lägger Sverige 2,2 procent på försvaret, en siffra som förväntas ligga på 2,4 procent nästa år.

– Vi förväntar oss också att de andra allierade agerar på ett liknande sätt, säger Jonson.

DN DEBATT. Trumps valseger, liksom ytterkanternas framgångar i Europa, speglar väljarnas växande brist på förtroende för det politiska etablissemanget. Men det handlar inte om en genuin dragningskraft till extrem ideologi, utan längtan efter förnyelse. Mittenpartierna måste ta sina väljare på allvar, skriver företrädare för stiftelsen Daniel Sachs Foundation.

Läkemedelsbolaget Bioarctic meddelade på torsdagskvällen att alzheimersläkemedlet Leqembi fått en positiv rekommendation i Europa från expertpanelen CHMP. Därmed har CHMP gjort en helomvändning efter att i juli 2024 kommit med ett negativt utlåtande för läkemedlet.

Donald Trumps valseger kan vara en möjlighet för Europa att locka till sig gröna investeringar från USA. Det säger den svenska EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S) och kräver att den inkommande kommissionen omedelbart skickar nyckelpersoner till USA för att ta kontakt med företag och investerare.

Mycket verkar dystert just nu men vill man vara optimist kan man peka på att stora kriser tidigare har främjat integrationen och fått EU att ta sig samman. Nu är det dags igen, men då krävs modiga reformer och ett tydligt ledarskap. Det är en överlevnadsfråga, skriver Cecilia Malmström, f.d. EU-kommissionär för handel Senior fellow Tankesmedjan PIIE.

Europas länder är eniga om att investera mer i försvar och säkerhet – dessutom har man lovat att fortsätta stötta Ukraina. Men hur det ska betalas är än så länge oklart. – Börjar vi vackla är det ett argument för USA att börja vackla, säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

Maccabi Tel Avivs supportrar var våldsamma i Amsterdam och attackerades sedan själva. Israels landslag spelar sina hemmamatcher i Ungern, nu ska de möta Frankrike i Paris. Varför spelar Israel i Europa, och kan landet stängas av som Ryssland?

Trots ett brådskande behov av att minska utsläppen för att bromsa klimatförändringarna finns det inget som pekar mot att världen har nått toppen vad gäller utsläpp, enligt en ny rapport – som blir ännu en varning till världens ledare på årets klimatmöte. När det internationella forskningsprojektet Global Carbon Project publicerar sin årliga genomgång av utsläppsnivåerna ser det mörkt ut. Inräknat koldioxidutsläpp från bland annat avskogning konstateras att de totala utsläppen stiger till 41,6 miljarder ton under 2024 vilket är 0,8 procent mer än 2023. Inga tecken på topp “Konsekvenserna av klimatförändringarna blir allt mer dramatiska men trots det ser vi inga tecken på att förbränningen av fossila bränslen har nått sin topp", säger Pierre Friedlingstein från Exeters Global Systems Institute som lett studien. Men ljusglimtar finns. Flera länder har lyckats bromsa sina koldioxidutsläpp. Men, konstaterar författarna, innan vi når en nettonoll-nivå av koldioxidutsläpp globalt så kommer temperaturerna att fortsätta att öka och få förödande konsekvenser. Det faktum att Europa uppnådde utsläppsminskningar på 8,3 procent förra året visar att det är möjligt att göra verkliga framsteg. Sveriges utsläppsökning i år är däremot en påminnelse om att vi inte har råd att slappna av när det gäller våra klimatmål, säger Wendy Broadgate, global verksamhetschef för forskarnätverket Future Earth i Sverige. Global Carbon Project är ett forskningsprojekt inom Future Earth. Indien ökar utsläpp USA som står för 13 procent av de globala koldioxidutsläppen ser ut att minska dem med 0,6 procent jämfört med 2023, enligt rapporten. Indien däremot, som står för 8 procent, kommer att öka sina med 4,6 procent. I Kina, som ansvarar för 32 procent globalt, finns tecken på att kurvan planar ut, men där förutspås ändå utsläppen öka med 0,6 procent. Forskarna bakom rapporten har också räknat på scenarier för att klara det så kallade 1,5-gradersmålet för global uppvärmning – en gräns som jordklotet enligt de senaste mätningarna befaras ha passerat redan. Rapportens slutsats lämnar ändå lite hopp: om vi fortsätter i samma utsläppstakt som nu ses det som 50 procents risk att gränsen definitivt överskrids om drygt sex år.