ANALYS: Valet kan vara den sista chansen för Georgiens väg till EU
Trots de EU-vänliga inslagen i stadsbilden och de stora protesterna styrs Georgien av en regering som närmat sig Ryssland. Valet framstår allt mer som ett val mellan väst och Ryssland – eller ett val mellan krig och fred om regeringen får bestämma. Den hårt kritiserade ”utländska-agentlagen”, av kritikerna kallad den ”ryska lagen”, blev starten för de enorma protesterna under 2023. De som tog till gatorna fick sin vilja igenom och lagförslaget lades ner, för stunden. I våras var det dags igen. Utanför parlamentet vevade de frustrerade demonstranterna med EU-flaggan och den georgiska. Den gången gick det dock regeringens väg. Efter slagsmål i kammaren röstades lagen igenom och polisen rullade ut vattenkanonerna på gatorna igen. Presidenten hyllade Moldavien och Ukraina Spåren från de pro-europeiska protesterna vid parlamentet är fortfarande synliga. Månader efter de stora protesterna mot ”agent-lagen” syns resterna av frustrationen på parlamentets granitväggar. Trots saneringen kan man tyda var slagorden stod skriva. På en lyktstolpe går det fortfarande att finna ett enstaka klistermärke med EU-flaggan. En vecka innan valet gav de sig ut på gatorna igen. Den oppositionella presidenten Zourabichvili höll tal och hyllade Moldavien och Ukrainas beslut att röra sig västerut, länder vars spår hon hoppas Georgien snart ska följa. En splittrad opposition har samlat sig Stödet för att närma sig EU är bland georgierna är stort – men inte helt självklart. Georgisk dröm nyttjar sin mäktiga granne i norr i det inhemska politiska spelet. Det finns en genuin rädsla – kriget mot Ryssland 2008 ligger färskt i mångas minne – samtidigt kontrollerar landet bara 80 procent av sitt eget territorium. Inför valet har oppositionen dock lyckats med något nytt – de har lyckats samla sig. Presidenten Salome Zourabichvili har tagit klivet framåt för att ge Georgisk Dröm en ordentlig match. Flera bedömare menar att valet inte är rättvist, men kanske har Zourabichvilis initiativ Georgiska stadgan en chans. Egentligen har de bara en agenda: stoppa Georgisk Dröm från att ta maken igen och att få landet att röra sig västerut igen. Kan vara sista chansen för Georgien När folket har sagt sitt i vallokalerna är frågan om gatorna runt parlamentet i Tbilisi kommer fyllas en gång till med frustrerade demonstranter – som längtar efter en västlig väg för sitt land. Samtidigt kvarstår frågan om regeringen verkligen skulle acceptera en valförlust och lämna över makten till oppositionen. Valet kan komma att bli en vändning för det allt mer auktoritära georgiska styret eller så kommer banden till grannen i norr att stärkas ännu mer. Samtidigt kan det vara Georgiens sista chans att vända sig mot väst igen, men även för den demokratiska resa den tidigare Sovjetrepubliken gjort sedan imperiet rasade samman.
Trots de EU-vänliga inslagen i stadsbilden och de stora protesterna styrs Georgien av en regering som närmat sig Ryssland. Valet framstår allt mer som ett val mellan väst och Ryssland – eller ett val mellan krig och fred om regeringen får bestämma. Den hårt kritiserade ”utländska-agentlagen”, av kritikerna kallad den ”ryska lagen”, blev starten för de enorma protesterna under 2023. De som tog till gatorna fick sin vilja igenom och lagförslaget lades ner, för stunden. I våras var det dags igen. Utanför parlamentet vevade de frustrerade demonstranterna med EU-flaggan och den georgiska. Den gången gick det dock regeringens väg. Efter slagsmål i kammaren röstades lagen igenom och polisen rullade ut vattenkanonerna på gatorna igen. Presidenten hyllade Moldavien och Ukraina Spåren från de pro-europeiska protesterna vid parlamentet är fortfarande synliga. Månader efter de stora protesterna mot ”agent-lagen” syns resterna av frustrationen på parlamentets granitväggar. Trots saneringen kan man tyda var slagorden stod skriva. På en lyktstolpe går det fortfarande att finna ett enstaka klistermärke med EU-flaggan. En vecka innan valet gav de sig ut på gatorna igen. Den oppositionella presidenten Zourabichvili höll tal och hyllade Moldavien och Ukrainas beslut att röra sig västerut, länder vars spår hon hoppas Georgien snart ska följa. En splittrad opposition har samlat sig Stödet för att närma sig EU är bland georgierna är stort – men inte helt självklart. Georgisk dröm nyttjar sin mäktiga granne i norr i det inhemska politiska spelet. Det finns en genuin rädsla – kriget mot Ryssland 2008 ligger färskt i mångas minne – samtidigt kontrollerar landet bara 80 procent av sitt eget territorium. Inför valet har oppositionen dock lyckats med något nytt – de har lyckats samla sig. Presidenten Salome Zourabichvili har tagit klivet framåt för att ge Georgisk Dröm en ordentlig match. Flera bedömare menar att valet inte är rättvist, men kanske har Zourabichvilis initiativ Georgiska stadgan en chans. Egentligen har de bara en agenda: stoppa Georgisk Dröm från att ta maken igen och att få landet att röra sig västerut igen. Kan vara sista chansen för Georgien När folket har sagt sitt i vallokalerna är frågan om gatorna runt parlamentet i Tbilisi kommer fyllas en gång till med frustrerade demonstranter – som längtar efter en västlig väg för sitt land. Samtidigt kvarstår frågan om regeringen verkligen skulle acceptera en valförlust och lämna över makten till oppositionen. Valet kan komma att bli en vändning för det allt mer auktoritära georgiska styret eller så kommer banden till grannen i norr att stärkas ännu mer. Samtidigt kan det vara Georgiens sista chans att vända sig mot väst igen, men även för den demokratiska resa den tidigare Sovjetrepubliken gjort sedan imperiet rasade samman.