Anna-Lena Laurén: Biden och Scholz hyllar varandra för Ukrainastöd – som inte är tillräckligt

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har öppnat för att samtala med Vladimir Putin. En avsevärd skiftning i retorik, enligt Alina Engström vid FOI. Orsaken: Scholz pressas av en splittrad Ukrainaopinion.

Förbundskansler Olaf Scholz parti SPD kommer gå till val på att införa en ny elbilsbonus och skattelättnader för investerare för att stärka den kärvande tyska industrin.  ”Framtiden för vårt billand Tyskland ligger i e-mobilitet”, skriver partiet om det nya förslaget.

Under lördagen skulle Natos viktigaste ledare ha träffats i tyska Ramstein för att enas om nya hjälppaket till Ukraina. Men av det blev det ingenting. När Joe Biden för en gångs skull signalerade deltagande i ett av de regelbundna Ramstein-mötena till stöd för Ukraina så valde Europas toppolitiker snabbt att också boka in resan till den amerikanska basen i sydvästra Tyskland. Storbritanniens Keir Starmer, Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Olaf Scholz ihop med Kanadas Justin Trudeau och många andra ville träffa Biden och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj för att diskutera hur Ryssland på bästa sätt kunde stoppas. Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson skyndade sig att tacka ja och packade väskan. Alla stats- och regeringschefer av betydelse inom Nato ville medverka för att försöka påverka och få möjlighet att förstå hur Joe Biden planerade att sätta sin slutfinish på USA:s Ukrainastöd under de sista månaderna av mandatperioden. Det är mycket som måste hinnas iordningställas och pareras innan en eventuell Trump-era tar vid. Kris på hemmaplan Den mest brännande frågan... förstås om Zelenskyj skulle få grönt ljus att kunna använda de av USA donerade långdistansrobotarna mot ryska mål inne på ryskt territorium. I Moskva satt Putin och oroade sig. Skulle Kiev få nya vapensystem som kunde åsamka allvarliga förluster på den ryska sidan? Avgörande frågor för det ukrainska folket inför en tredje krigsvinter. Men plötsligt kom det ett oväder. Det största i mannaminne. Och allt blåste bort. Orkanen Miltons befarade framfart och det inrikespolitiskt känsliga läget i USA med en pågående valkampanj gjorde att Joe Biden i onsdags brådstörtat meddelade att han ställde in resan till Europa. Viktigare just nu än Ukraina var att finnas på plats under en pågående kris och demonstrera handlingskraft och empati i ett läge som annars kvickt hade utnyttjats av Donald Trump. (Republikanernas presidentkandidat hade tveklöst attackerat demokraternas ledarskap för bristande omsorg om de drabbade Florida-borna. Det fick inte ske.) Därför hellre svika Zelenskyj och de inkallade Nato-bröderna än att bli måltavla för Trumps pajkastning och öppna för en debatt om var Biden-administrationen har sina prioriteringar. Utan huvudpersonen ställdes mötet in Och vad skulle då de andra göra? Som satt där med sina Ramstein-biljetter i handen? Ja, ingen av ledarna fann någon mening i att genomföra mötet utan huvudpersonen från Washington. Hela sammankomsten ställdes in ”på obestämd tid”. Så viktigt var Ukraina. En orkan över Florida krossade inte bara hamnanläggningar och bostäder i Tampa utan även ett toppmöte som skulle bädda för utökat stöd till ett krigsutsatt land. Det säger en hel del om situationen i amerikansk politik just nu. Men också om läget för de europeiska ledarna som vinglar på ostadiga ben utan Washingtons assistans. Miltons orkanvindar, de så starka och dödliga, förvandlades till en oväntad medvind för Vladimir Putin. Men det blev också en storm som blottlade Europas utsatthet när världen står mitt i den farligaste epoken sedan andra världskriget.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kan andas ut. Hans socialdemokratiska parti vann helgens delstatsval. Men lättnaden blir kortvarig. Trenden är tydlig: ytterlighetspartierna vinner allt mer mark.

BERLIN. En avvärjningsseger för Olaf Scholz. Det kan man kalla det preliminära valresultatet i Brandenburg, där socialdemokratiska SPD ser ut att knappt ha hållit undan för högerradikala AFD i delstatsvalet.

Det ändrades idag, när han reste till den amerikanska militärbasen i västra Tyskland med en önskelista. Men det finns en risk att han lämnar mötet besviken på en punkt.

På svenska säger man "stolt som en tupp". Den tyska versionen är "stolt som en Oskar". I onsdags var det den tyska förbundskanslern Olaf Scholz – som inte har så mycket att fira just nu – som äntligen fick vara stolt som en Oskar. Besökte militärbas Han besökte en tysk militärbas i norra Tyskland för att med egna ögon se hur ett nytt tysktillverkat luftvärnssystem av typen Iris-T SLM togs i bruk. Samtidigt kunde han – ännu en gång stolt som en Oskar – påpeka att Tyskland har beställt ytterligare 17 liknande system som ska skickas till Ukraina.

Precis detta är nog musik för den ukrainska presidenten Zelenskyjs öron. Luftvärnssystem är på toppen av hans önskelista, och beställningen visar att Tyskland har långsiktiga planer på att fortsätta stötta Ukraina, trots framgångarna för pro-ryska partier i de senaste delstatsvalen. Under morgonen meddelade även Storbritannien att de kommer att skicka luftvärnsrobotar för 2,2 miljarder kronor till de system som redan finns i Ukraina. Zelenskyj kan nog bocka av det som ligger högst på sin önskelista. Risk för besvikelse När det gäller den andra punkten på hans önskelista så finns det en risk att han får åka hem mot Kiev lätt besviken. Zelenskyj vill kunna attackera mål långt inne i Ryssland med robotar som landet har fått från sina allierade inom Nato. En lista på 500 mål finns, bland annat militära flygplatser som ryska bombplan använder innan de attackerar ukrainska städer.

Listan har skickats till de allierade, och Zelenskyj hoppas på en tumme upp, framför allt från den amerikanska försvarsministern Lloyd Austin. Men det finns en stor risk att Zelenskyj blir besviken. Hans allierade har flera gånger ändrat sig och levererat bättre och bättre vapen – men att slå mot baser långt inne i Ryssland med Nato-levererade vapen verkar fortfarande vara ett steg som de inte är villiga att ta. I den frågan kommer ingen att vara stolt som en Oskar.

Det är ett epokskifte, men ett väntat sådant. Precis som prognoserna visat blir AFD störst i Thüringen när alla valdistrikt räknats, med 32,8 procent. Det är första gången sedan andra världskriget som ett extremhögerparti blir störst i ett tyskt förbundsland. AFD klassas av underrättelsetjänsten som högerextremt i bland annat Thüringen och Björn Höcke, ledare för partiet i delstaten, har själv vid två tillfällen dömts till dagsböter för att ha skanderat naziparoller under valmöten. Scholz parti tappar Kristdemokratiska CDU, det största oppositionspartiet nationellt, fick näst flest röster med 23,6 procent, följt av uppstickaren Sahra Wagenknechts nybildade BSW – som kombinerar en vänsterpolitisk syn på ekonomi med hård invandringskritik – med 15,8 procent. Socialdemokraterna (SPD), som Tysklands förbundskansler Olaf Scholz tillhör, får bara 6,1 procent. AFD:s ena ordförande Alice Weidel sade redan tidigare, efter att vallokalsundersökningar släppts, att det är en "historisk framgång". Snåriga koalitioner Partiet har dock små chanser att bilda koalition, eftersom samtliga andra sagt nej till samarbete. Samtidigt kommer det sannolikt bli mycket svårt för övriga partier att runda AFD, sett till partiets nyfunna styrka. En koalition mellan CDU, BSW och SPD skulle få 44 av 88 platser i delstatsparlamentet, alltså en plats för lite för majoritet, skriver Welt. Kvar finns vänsterpartiet Die Linke, som fick 13,1 procent, men dem har CDU sedan tidigare svurit att inte samarbeta med. Framåt i Sachsen Även i granndelstaten Sachsen, som också gick till val på söndagen, fick AFD vind i seglen. Partiet landade på 30,6 procent – en ökning från valet 2019 då de fick 27,5 procent. Men det räckte inte hela vägen. Störst i Sachsen blev CDU med 31,9 procent medan BSW blev tredje störst med 11,8 procent av rösterna. Röstdeltagandet i Sachsen, som totalt har omkring 3,3 miljoner röstberättigade invånare, var 74,4 procent – högre än någonsin tidigare i ett delstatsval, rapporterar Welt.

Helgens delstatsval i Tyskland väntas bli ytterligare ett hårt slag för Olaf Scholz svaga koalitionsregering, vilket kan spä på osäkerheten kring den tyska ekonomin.  Dessutom oroar sig näringslivet för att en stärkt ytterhöger ska skrämma bort utländsk arbetskraft.

Efter flera dödliga knivattentat i Tyskland har förbundskansler Olaf Scholz öppnat för hårdare tag mot olaglig invandring. Men flera faktorer talar emot en rejäl åtstramning, menar experter SvD talat med.