Återupprätta Sverige som ledande ingenjörsnation

Efter valet i USA väntar en tid av osäkerhet. Omvärldsutvecklingen leder till förhöjda hot mot svenskt näringsliv. För att stärka svensk ekonomisk säkerhet måste staten och näringslivet nu agera mer som partners och mindre som parter i frågan. Det är en förutsättning både för vår ekonomiska konkurrenskraft och för vår nationella säkerhet, skriver Erik Wetter, docent i företagsekonomi Handelshögskolan i Stockholm och Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap, Försvarshögskolan.

▸ Mitt på dagen den 15 september försökte ett tjugotal beväpnade män ta sig in på huvudkontoret för Rysslands största e-handelsföretag, Wildberries. Skottlossning utbröt och två personer dödades. Det som följer är en dramatisk berättelse om en skilsmässa, enorma summor pengar, tjetjenska soldater och en mystisk företagssammanslagning. Konflikten har skapat efterskalv långt upp i maktens korridorer, och många frågar sig nu om detta är ett tecken på att 90-talets våldsamma affärsuppgörelser är på väg tillbaka. Vad ligger egentligen bakom konflikten? Hur djupt involverade är Kreml och Putin? Och vilka risker medför den här typen av händelser? Gäst: Per Lilja, reporter på Svenska Dagbladet Näringsliv. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

När STEM-strategin kommer i december ser vi fram emot att, tillsammans med många andra, bidra till att Sverige även i framtiden är en teknik- och ingenjörsnation att räkna med, skriver Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv och Mia Bernhardsen, Chef för avdelningen för näringslivets kompetensförsörjning.

DN DEBATT. Det hävdas att företagen passade på att öka vinsten medan svenskarna gick på knäna på grund av inflationen. Det är fel. Ja, priserna steg, liksom vinstandelen. Men även företag pressades hårt av räntan. När samtliga lönsamhetsmått sätts under lupp är nästan alla under sitt historiska genomsnitt, skriver Sven-Olof Daunfeldt, Svenskt Näringsliv.

Förra hösten skapade ovädret Hans stor förödelse i Åre när Mörviksån, som rinner genom byn, svämmade över. Hus hängde i luften, fastigheter fylldes med lera och vatten, och vägar och broar rasade. Nu genomförs arbetet med att bygga upp bland annat vägar och broar i de centrala delarna av Åre. – Vi förstärker bron och breddar själva vattenfåran så att den ska klara av en större mängd vatten. Vi klimatanpassar inför kommande situationer med stora vattenmängder, säger Viktor Edlund, projektledare vid Åre kommun. Extremväder blir vanligare I en färsk rapport från Svenskt Näringsliv konstateras att extremväder, som kraftiga skyfall, med stor sannolikhet kommer att bli allt vanligare framöver. I rapporten pekas nio områden i Sverige ut där risken för bland annat ras och jordskred är särskilt stor. Det är områden från Skåne i söder och ända upp till Gällivare i Norrbotten. Klimatanpassning Nu lyfter Svenskt Näringsliv vikten av att klimatanpassa. – Det kan handla om att man höjer upp banvallen på en järnväg som går genom ett område med översvämningsrisk. På vägar i liknande riskområden behöver man se till att det finns vattenavrinning så att inte allt vatten hamnar på vägbanan, och riskerar att leda till vägras eller liknande, säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv. Och Nils Paul menar att det är bråttom. – Det här behöver åtgärdas skyndsamt.

De pengar som frigörs av ett nytt balansmål matchar inte det stora behovet av investeringar som Sverige står inför. Det anser Svenskt Näringsliv och en rad ekonomer, som beklagar den nya uppgörelsen om det ekonomiska ramverket.

Socialdemokraterna är eniga med Tidöpartierna om en försiktig uppmjukning av reglerna som styr budgeten. Men det är långt från den offensiv som Svenskt Näringsliv och LO efterlyst för att klara investeringar i försvar, kärnkraft, järnvägar med mera.

Inflationen för september sjunker till 1,6 procent, mätt i KPI.  Prisutvecklingen i Sverige är långt under Riksbankens mål och det talar för en dubbelsänkning i november – det tycks expertkåren vara enig om.  – För att undvika att lågkonjunkturen biter sig fast i Sverige bör Riksbanken genomföra en dubbelsänkning vid nästa möte, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Även Svenskt Näringsliv vill nu pausa den nya modellen för elöverföring som ska införas i slutet av oktober. Modellen riskerar att leda till högre svenska elpriser, enligt både experter och elproducenter.