Banktoppmöte i skalvdrabbat Marrakech

Internationella valutafonden (IMF) sänker den globala tillväxtprognosen något för nästa år och manar centralbankerna att sluta strama åt. IMF ser allt större risker för bakslag till följd av regionala konflikter, särskilt i Mellanöstern.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) får ett nytt toppjobb. Hon kommer utöver ministerposten att bli ordförande för Världsbankens och IMF:s gemensamma utvecklingskommitté, berättar hon i ”Nyhetsmorgon” i TV4. Expressens nyhetsapp ger dig alla nyheter – ladda ned den här

Hennes nya post som ordförande presenteras formellt fredagen 25 oktober, under IMF och Världsbankens årsmöte när avgående ordföranden, Förenade Arabemiratens finansminister Mohamed bin Hadi Al Hussaini, välkomnar Elisabeth Svantesson som ny ordförande för Världsbankens och IMF:s gemensamma utvecklingskommitté. – Allt man gör, både där hemma och internationellt, handlar ju om relationer, säger Svantesson. Ingen svensk har haft rollen som ordförande tidigare. Hon blir den andra ordföranden från Europa och fjärde kvinnan någonsin. ”Fullt fokus och kraft där hemma” Trots det nya internationella uppdraget kommer hon ha gott om tid för sitt arbete som Sveriges finansminister, säger hon i Nyhetsmorgon. – Jag kommer naturligtvis att lägga fullt fokus och kraft där hemma som jag alltid gör. Men det känns viktigt i en tid som det här när mycket fragmentiseras och dras isär att man hittar varandra och hittar ett sätt att jobba ihop mellan våra länder, säger finansministern. ”Handlar om relationer” Mandatperioden är vanligtvis två år och påbörjas efter ett årsmöte. Svantesson väljs för perioden 2025-2026 men kommer i praktiken redan ta över som ordförande i november 2024. I sin roll kommer Svantesson framför allt agera mötesordförande under kommitténs årsmöten, sammankalla andra möten vid behov och samråda med Världsbankens chef. Redan i hennes nuvarande jobb som Sveriges finansminister har hon fått bra relationer på internationell nivå, berättar hon i Nyhetsmorgon. – Allt man gör, både här hemma och där, handlar om relationer. – Politik är ju för människor och man gör det med människor. Man gör det tillsammans, bygger relationer och bygger broar, säger Svantesson. Världsbanksgruppen är den största kanalen för svenskt bistånd, bland annat till Ukraina, enligt regeringen. Sedan Rysslands invasion har Världsbankens banken hittills mobiliserat över 47 miljarder US-dollar i ekonomiskt stöd från givarländerna, vilket är en betydande del av det internationella ekonomiska stödet till Ukraina.

Internationella valutafondens (IMF) styrelse har godkänt en utbetalning till Ukraina på 1,1 miljarder dollar, motsvarande omkring 11,6 miljarder kronor, ska fungera som budgetstöd i det krigshärjade landet.

Internationella valutafondens resa till Moskva kommer att utnyttjas i Kremls propaganda, varnar finansminister Elisabeth Svantesson och ministrar från nio andra länder i ett brev till IMF:s ordförande. ”I det här läget bör vi inte normalisera relationerna med Ryssland”, skriver Svantesson till DN.

Internationella valutafonden, IMF, räknar med att den globala tillväxten kommer att gå ungefär i linje med prognoserna från i april, men under ytan har det skett vissa förändringar. Fonden noterar samtidigt att momentum i den globala disinflationen bromsar, vilket signalerar "gupp längs vägen".

Svenska kronan är den mest undervärderade valutan i världen, enligt en ny rapport från Internationella valutafonden.  ”Kronan är i obalans med ekonomiska fundamenta”, säger SEB-ekonomen Robert Bergqvist, som ser ett köpläge.

Det är årets snackis i ekonomvärlden: Blir räntan lika låg som före pandemin? Det tror toppekonomen Jean-Marc Natal på IMF i Washington, som utvecklar tankarna i en intervju med SvD. Men alla håller inte med.

En känsla av optimism har genomsyrat marknaderna de senaste månaderna baserad på ökat förtroende bland investerare om att kampen mot inflationen har gått in på ”sista milen”, och att centralbanker snart kommer att lätta på penningpolitiken. Men den ”sista milen” kommer sannolikt bli guppig.

Riksbanken började under hösten att stödköpa svenska kronor för att säkra sin valutareserv – under tiden stärktes också kronan från ett historiskt ras. Nu kritiseras tilltaget av Internationella valutafonden, IMF. Det bör inte upprepas, anser man i en färsk rapport.