Barnläkare dömd till 5 års fängelse – påstås ha hånat ryska soldater

Just nu samlas 50 000 ryska soldater i Kursk syfte att återta det ryska territoriet. Det visar drönarbilder från den ukrainska militären i området – som sedan i mitten av augusti beslagtagits av Ukraina. Då hade Ryssland runt 11 000 soldater i regionen men nu säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att 50 000 ryska soldater strider i området. Zelenskyj: Vädjar om västländska vapen Nu vädjar han återigen om att västländska vapen ska slå mot ryska mål inne i Ryssland. – Våra anfall mot ryska arsenalen har minskat ockupanternas mängd artilleri och det märks på fronten, säger Zelenskyj. – Därför behöver vi beslut av våra partners – USA, Storbritannien, Tyskland om långdistansvapen. Det är nödvändigt, fortsätter han. Nordkoreanska soldater i Ryssland Samtidigt pågår intensiva strider i Ukrainas östra delar och enligt New York Times har Ryssland lyckats bygga upp sin kapacitet i Kursk, utan att dra trupper från Ukraina. Det sker bland annat med hjälp av de 10 000 nordkoreanska soldater som stationeras i Ryssland. Trupperna bär ryska uniformer och har av Moskva utrustats med maskingevär, prickskyttegevär, pansarvärnsmissiler och raketdrivna granater. Nordkorea har en stor armé men har till skillnad från Ryssland har de inte varit inblandat i markstrider på årtionden. De trupper som Nordkorea nu sätter in anses dock vara de bästa och tillhör landets specialoperationer. – Vi förväntar oss helt och fullt att DPRK-soldater kan delta i strid, säger Sabrina Singh, Pentagons biträdande pressekreterare på torsdagen, och använde initialerna i Nordkoreas formella namn, Demokratiska Folkrepubliken Korea. Men hur många av soldaterna som nu krigar i Kursk är okänt.

Moskva utsattes för Ukrainas hittills största anfall under söndagen, enligt Reuters. Enligt militärexperter är det ett sätt att psyka den ryska ledningen och visa befolkningen att kriget pågår för fullt. – Det här är ett sätt att visa att kriget visst finns, säger Johan Norberg, militäranalytiker på FOI.

Ukraina genomförde en stor drönarattack mot den ryska huvudstaden. Ett 30-tal sköts ner under söndagen enligt rysk militär men drönarna orsakade stor oreda i Moskva. Bland annat fick flygplatserna Domodedovo, Sjeremetevo och Zjukovo att tillfälligt stänga ned trafik. Tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving menar att syftet framförallt är att rikta vanliga ryssars uppmärksamhet mot kriget och att det är en av de största attackerna som har riktats mot Moskvaområdet hittills. – Alla attacker som riktas mot Moskva innebär att kriget blir mer påtagligt för ryssen i gemen. Sannolikt så ökar ju oron hos civilbefolkningen och liknande. Vi kan dra paralleller med de ukrainska drönarattackerna mot flygbasen i Murmaskområdet. Efter det gav ju invånarna i området uttryck för att man var oroliga och vad det här skulle få för följder, sannolikt är det väl liknande i Moskvaområdet, säger han. Vill överanstränga det ryska luftförsvaret Ryska försvarsministeriet uppger att 34 drönare har skjutits ner inom Moskvaområdet och att Ryssland i sin tur avfyrade 145 drönare mot mål i Ukraina, enligt landets militär. Det är den största attacken sedan den ryska fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. – Här vill man sprida på gracerna från ukrainsk sida och attackera så många mål som möjligt för att överanstränga det ryska luftförsvaret. Attackerna i Brjanskområdet har enligt ukrainska generalstaben riktats moten ammunitionsdepå och där har man tydligen haft framgång, säger Jörgen Elfving. Kan slå mot mål på djupet i Ryssland Jörgen Elfving menar att det finns en signaleffekt i de ukrainska drönarattackerna och att det är en styrkedemonstration. – Ukraina har förmåga att slå mot mål på djupet i Ryssland och samtidigt kan man se det här som en styrkedemonstration mot bakgrund av vad Trump-administrationen som nu är på väg in, har sagt om Ukraina. Och samtidigt kan det också vara att genom att visa att man har förmåga att slå mot mål på djupet så kan det vara ett försök att sätta press på Biden-administrationen att man ska ge tillstånd att använda västs krigsmateriel mot mål på det ryska djupet, säger han. På vilket sätt är det här en styrkedemonstration från Ukrainas sida? – Det är ju antalet drönare man satt in, 70 drönare, det är ju ett betydande antal och dessutom att man har attackerat ett flertal olika mål.

Minst 32 drönare hade flugit lång väg då de sköts ner över Moskvas förorter. – Det är en skarp markering från Kiev då allt fler fredstrevare nu kommit från USA, säger militärexperten Joakim Paasikivi till SvD.

Söndagens ukrainska drönarattack mot Moskva ser ut att vara den största hittills. Den skulle kunna kopplas till Trumps valvinst, menar överstelöjtnant Jörgen Elfving. – Det kan vara ett sätt att försöka påverka Biden-administrationen i elfte timmen.

Tiotals drönare har skickats mot Ryssland i ett större anfall under söndagsmorgonen, som fick trafiken att stoppas vid Moskvas flygplatser. På slagfältet rapporteras Ryssland göra små framsteg, men till priset av sina största förluster av soldater sedan kriget inleddes.

Ett ovanligt stort drönaranfall har riktats mot Ryssland. Trafik har stoppats vid Moskvas flygplatser och det rapporteras om bränder på flera håll. Ett hundratal drönare har skickats i ett stort ryskt anfall mot Ukraina.

Nyhetsbyrån Reuters beskriver drönarattacken som den hittills största mot den ryska huvudstaden. Vidare ska Moskvas två största flygplatser ha behövt stängas ner tillfälligt. Borgmästaren Sergej Sobjanin skriver på Telegram att det rör sig om 32 drönare, och att det enligt initiala uppgifter inte ska röra sig om några dödsfall. ”Räddningstjänsten är på platsen”, skriver han. Flera drönarattacker Parallellt har ukrainska drönare satt byggnader i brand i regionerna Brjansk och Kaluga i sydvästra Ryssland. Det ska dock inte röra sig om bostadshus, rapporterar Reuters. Vidare uppger ryska försvarsdepartementet att man förstört ytterligare 17 drönare över Brjansk-regionen.

Beskedet kommer från Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov, som meddelar att Washington och Moskva "utbyter signaler via hemliga kanaler. Utrikesdepartementet specificerade inte om kontakterna är med den nuvarande eller kommande regeringen i Washington, men Rjabkov sade att Ryssland är villigt att överväga förslag så länge dessa "är idéer om hur vi ska röra oss framåt i frågor om bosättningar, och inte handlar om hur all möjlig hjälp ska kunna pumpas fram till Kiev". Moskva står därmed kvar vid beskedet om att områden som ockuperas av rysk militär i Ukraina ska inte ska ingå i förhandlingarna.