Buk blev kuk – överläkaren sågar AI-journaler: "Halsbrytande"
AI har blivit en ersättare för sekreterare i sjukvårdens journalskrivning. Men lösningen ifrågasätts på flera punkter. Urolog och överläkare Edvard Lekås är en av de som är kritiska. I datasystemet finns en ordlista med medicinska termer – men inte alla. – Det den inte känner igen blir en chansning, och ibland blir det ganska fel. ”Stämbandssparris” Edvard Lekås nämner en kollega som diagnostiserade sin patient med förlamning i stämbanden – stämbandspares. – Det blev stämbandssparris, säger han. Och att journalföringen som görs med hjälp av AI använder andra ord än vad läkaren talat in är ingen engångsföreteelse. Enligt P4 Kronoberg fick en patient läsa om sina ”kukbesvär” i stället för ”bukbesvär” i journalen. – Det skulle ju aldrig en sekreterare skriva, säger Edvard Lekås och fortsätter: – Det är klart att det förekommit grodor i journaler även tidigare, men inte så halsbrytande som med det här sättet. Sådana saker kan förändra meningen ganska mycket, så man får vara noga med att läsa igenom vad som skrivs. En stor del av kritiken är att systemet sjösatts för tidigt, innan det är riktigt moget. ”Dålig ekonomisk affär” Enligt Edvard Lekås är dagens AI-system inte tillräckligt avancerat för att kunna avgöra vad som är rimligt. Dessutom innebär det vissa administrativa svårigheter. – En bra sekreterare är så mycket mer än någon som skriver text. De är verkligen medicinska administratörer, säger han. Till exempel för bokning av ombesök krävs nu att läkaren öppnar ett separat program – vilket inte behövs med mänskliga sekreterare. – Det tar inte mycket tid per gång. Men en sådan grej görs kanske några tusen gånger per vecka på ett sjukhus. Då inser man att det blir rätt mycket extra tid. Han menar att det i sin tur leder till att sekreterartid förflyttas till läkartid. – Det är både dyrare och finns mindre tillgång till det. Så det är en dålig ekonomisk affär, säger Edvard Lekås.
AI har blivit en ersättare för sekreterare i sjukvårdens journalskrivning. Men lösningen ifrågasätts på flera punkter. Urolog och överläkare Edvard Lekås är en av de som är kritiska. I datasystemet finns en ordlista med medicinska termer – men inte alla. – Det den inte känner igen blir en chansning, och ibland blir det ganska fel. ”Stämbandssparris” Edvard Lekås nämner en kollega som diagnostiserade sin patient med förlamning i stämbanden – stämbandspares. – Det blev stämbandssparris, säger han. Och att journalföringen som görs med hjälp av AI använder andra ord än vad läkaren talat in är ingen engångsföreteelse. Enligt P4 Kronoberg fick en patient läsa om sina ”kukbesvär” i stället för ”bukbesvär” i journalen. – Det skulle ju aldrig en sekreterare skriva, säger Edvard Lekås och fortsätter: – Det är klart att det förekommit grodor i journaler även tidigare, men inte så halsbrytande som med det här sättet. Sådana saker kan förändra meningen ganska mycket, så man får vara noga med att läsa igenom vad som skrivs. En stor del av kritiken är att systemet sjösatts för tidigt, innan det är riktigt moget. ”Dålig ekonomisk affär” Enligt Edvard Lekås är dagens AI-system inte tillräckligt avancerat för att kunna avgöra vad som är rimligt. Dessutom innebär det vissa administrativa svårigheter. – En bra sekreterare är så mycket mer än någon som skriver text. De är verkligen medicinska administratörer, säger han. Till exempel för bokning av ombesök krävs nu att läkaren öppnar ett separat program – vilket inte behövs med mänskliga sekreterare. – Det tar inte mycket tid per gång. Men en sådan grej görs kanske några tusen gånger per vecka på ett sjukhus. Då inser man att det blir rätt mycket extra tid. Han menar att det i sin tur leder till att sekreterartid förflyttas till läkartid. – Det är både dyrare och finns mindre tillgång till det. Så det är en dålig ekonomisk affär, säger Edvard Lekås.