Sjukfrånvaro kopplad till stress har femdubblats i Sverige de senaste 14 åren. Välfärdsyrken och kvinnor är överrepresenterade och sjukskrivningarna kostar miljarder i skattepengar varje år, det visar en ny rapport. Yvette Forssmark på Värmdö öster om Stockholm är en av de drabbade. Hon jobbar på kundserviceenheten på kommunen. Tiden innan sjukskrivningen beskriver hon som en kapplöpning utan slut. – Jag bara sprang på. Jag slutade ta raster, kortade ner mina luncher, pratade fortare och jobbade på för att hinna. Men det tog ju aldrig slut. Jag tänkte hela tiden: ”jag får
vila sedan. Inget var roligt Men i september förra året gick det inte längre. I samband med en bilolycka konstaterade en läkare att skadorna från olyckan var lindriga, men att Yvettes blodtryck var skyhögt. Det ledde till en utredning, som ledde till sjukskrivning i två månader.
– Jag tänkte: ”Vad skönt. Nu får jag sova och återhämta mig. Och sen mot slutet hinner jag nog städa förrådet eller något sådant.” Men nej. Det där förrådet är fortfarande inte städat. Sjukskrivningen förlängdes och i december påbörjade hon en KBT-behandling för stress och utmattning. Under behandlingen fick hon kartlägga all vaken tid och kategorisera som ”roligt, viktigt eller återhämtande”: – Jag insåg att jag inte gjorde någonting som var roligt eller återhämtande. Bara det som var viktigt. ”Inte värt det” I dag jobbar Yvette halvtid men går fortfarande till psykolog. Stressen kommer hon att få kämpa med resten av livet. – Jag skulle inte önska någon att vara utmattad. Det är inte roligt. Att ständigt ha den här rädslan för hälsan och att må så dåligt. Det är inte värt det. Finns det något som hade hjälpt dig att inte bli utmattad?
– Jag tänker att vissa faktorer kan man inte göra så mycket åt, livet händer. Men arbetsbelastningen – den kan man göra något åt. Jag skulle nog ha behövt ha någon som bromsade mig tidigare.