Chip-bjässar överväger fabriker i Mellanöstern

I slutet av oktober drabbades Taiwans östkust av den värsta stormen på 30 år, vilket påverkade hela landet med stängda finansmarknader, hundratals inställda flyg och reducerad tågtrafik. Minst en person dog och flera skadades. Det stoppade dock inte passagerarplanet från Starlux airlines, med destination Taoyuan flygplats i Taipei. Efter en skakig flygning behövde piloten avbryta landningen – till passagerarnas stora fasa. – Planet stiger, det stiger, hör man passagerare säga i videon. I klippet hör man även hur ett barn kräks när planet går ner för landning en andra gång. Då lyckas piloten att landa planet, vilket de applåderande passagerarna uppskattade. Se den misslyckade landningen i spelaren ovan.

Måndagens möte i Bryssel med Nato-militärer och diplomater var väl bara ett i raden? Ytterligare en sammankomst bland många där män i uniformer och kostymer tröskade sig igenom ännu ett kapitel av Ukrainakriget? Nej. Inte denna gång. Det som Sydkorea i dag redovisade på det extrainkallade mötet i Nato-högkvarteret i Bryssel var något alldeles oerhört: Det har snackats om det i veckor. Det har varit rapporter och rykten. Men nu är det bekräftat från världens mäktigaste militärallians; Flera tusen soldater från en av de mest isolerade, svartlistade och obegripliga skräckregimer som världen skådat trampar just nu runt på europeisk mark redo att gå i strid mot ett land som nyligen inlett en process för att bli medlem i EU, mot en demokrati som har inskrivet i sin konstitution om att få gå med i Nato. Annus Horribilis 2024 Den slutna diktaturstaten Nordkoreas elitstyrkor kommer alltså detta Annus Horribilis 2024 sannolikt kastas in i sammandrabbningar mot trupper som delvis utbildats av Sverige, och som med svenska vapensystem i händerna är satta att försvara sitt lands gränser. Skurkregimens styrkor kommer alltså att på europeiskt territorium – på tröskeln till EU – gå i krig mot ett land som vi och de flesta EU och Nato-länder betecknar som en nära allierad. Tyrannen Kim Jong-uns militär förbereder sig just nu – samtidigt som vi höstlovsgnäller över inkommande vinterkyla – på att aktivt delta i vår tids blodigaste konflikt; den pågående illegala ryska ockupationen av Ukraina. Bara två timmars flygresa från Stockholm. Det är en mardröm som knackar på Natos dörr. ”En farlig expansion av Rysslands krig” Natos generalsekreterare Mark Rutte betecknade i dag utplaceringen av Nordkoreatrupper som en ”signifikant eskalering”. ”En farlig expansion av Rysslands krig” som ”hotar den europeisk-atlantiska säkerheten och säkerheten i Stilla havsregionen”. Konsekvenserna av Rysslands nyss undertecknade försvarsavtal med Pyongjangregimen har förflyttat positionerna till en nivå som inte ens de mest pessimistiska bedömarna ritat in på sina bingokort när året startade. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar om ett tredje världskrig. Läget är onekligen illa. Men denna nya situation kan utgöra startskottet på något nytt. Som får Putins skratt att fastna i halsen. Makten över vår värld står på spel Till dagens Bryssel-möte hade inte bara Nato-ländernas ambassadörer kallats in. Vid sidan av huvudgästen Sydkorea – som förstås oroas över vad Putin tänker ge Nordkorea i utbyte – hade också högnivå-delegationer från Japan, Nya Zeeland och Australien inviterats. Ett nytt transformerat Nato kan skönjas. North Atlantic Treaty Organisation kan nu komma att omstöpas till att också inlemma viktiga allierade i Asia-Pacific-regionen på ett långt tätare vis än tidigare. Vid sidan av de ovan nämnda staterna kommer sannolikt också Taiwan och Filippinerna att bjudas in till ett närmare samarbete. Hotet kommer från de diktaturregimer som just nu gör allt för att omkullkasta den demokratiskt baserade internationella rättsordningen, och kanske till och med den västerländska civilisationen. Det är inget mindre än makten över vår värld som står på spel. Vad hinner Nato klubba? Frågan är dock om Nato denna gång har snabbhet och kapacitet att styra om sin säkerhetsstruktur. Kan alliansen komma att ge grönt ljus till de medlemsländer som bilateralt vill sätta in trupper för (till en början utbildning och gränsbevakning) att på plats stötta Ukraina? Kommer Putins vänner inom Nato; Turkiet, Ungern, Slovakien till exempel, veckla ut snubbeltråd för att sabotera en ny mer aggressiv linje mot Ryssland (och i förlängningen mot Nordkorea, Kina och Iran)? Och över alltihopa mullrar åskmolnet i form av Donald Trumps allt mer troliga återval som amerikansk president. Vad hinner Nato klubba igenom innan han – eventuellt – tillträder och genomför en mer Moskvavänlig linje? Ödesfrågor för oss alla i en allt osäkrare värld.

Samtalen mellan Musk och Putin, som varit igång sedan slutet av 2022, ska ha handlat om både personliga ämnen, affärer och geopolitiska spänningar, skriver The Wall Street Journal. Att miljardären och den ryska presidenten har samtalat flera gånger är något som flera före detta och nuvarande amerikanska, ryska och europeiska tjänstemän uppger för tidningen. Elon Musk är grundare av SpaceX som driver tjänsten Starlink. Företaget är Nasas och Pentagons primära raketuppskjutare. Det gör att Musk har viss tillgång till hemligstämplad information, och har starka band till amerikanska militären. Enligt två av källorna ska Putin ha bett Musk att inte aktivera sin Starlink-satellitinternettjänst över Taiwan, vilket var en tjänst till Kinas ledare Xi Jinping. Kreml: Har bara hänt en gång Elon Musk har inte kommenterat uppgifterna. Dmitry Peskov, talesperson för Kreml, bekräftar inte att det har skett några regelbundna samtal med Musk, men säger att ett samtal ägt rum en gång och då över telefon. Då ska Musk och Putin ha diskuterat ”rymden och nuvarande och framtida teknik”. Elon Musk sa i oktober 2022 att han haft ett samtal med Putin en gång i april 2021, ett samtal som ska ha handlat om rymden. ”De älskar det inte” Enligt källorna är samtalen mellan ryska presidenten och miljardären en väl bevarad hemlighet i den amerikanska regeringen. Flera som tidningen har pratat med visste inte om kontakten. En person som tidningen pratar med menar att det uppstår ett dilemma eftersom man förlitar sig på Musks rymdraketer. Samtidigt finns inga larm om säkerhetsintrång. – De älskar det inte, säger personen om var regeringen anser om kontakterna mellan Musk och Putin.

Det är extremt jämnt inför presidentvalet i USA som avgörs i början av november. Siffrorna varierar dag för dag. Ibland leder Republikanernas kandidat Donald Trump och ibland leder Demokraternas kandidat Kamala Harris. Om det skulle bli expresidenten Donald Trump som vinner valet så är han säker på en sak. Nämligen att Kina inte skulle våga provocera honom då ”Xi Jinping vet att jag är galen”, säger han i en intervju med The Wall Street Journal. – Jag hade en väldigt stark relation med honom. Han var faktiskt en riktigt god, jag vill inte säga vän, jag vill inte säga något dumt, men vi kom väldigt bra överens, säger Trump. Hotar med höga tullar I intervjun säger han också att han skulle införa tullar på mellan 150 och 200 procent mot Kina om de inför en blockad mot Taiwan. Trump får också frågan om amerikanska soldater skulle kunna sättas in i samband med det. – Jag skulle inte behöva det, eftersom han (Xi Jinping reds. anm.) respekterar mig och vet att jag är galen, säger han. Samtalen med Putin Donald Trump säger också att han och Vladimir Putin hade flera samtal under hans tid i Vita Huset och att han kom bra överens med den ryske presidenten. – Jag sa: ”Vladimir, om du ger dig på Ukraina kommer jag slå till mot dig så hårt att du inte kommer fatta vad som hände. Jag kommer slå till mot dig mitt i Moskva. Vi är vänner, jag vill inte göra det, men jag har inget alternativ”, säger han i intervjun.

Kinas ledare Xi Jinping kommer inte att invadera Taiwan om Donald Trump blir president. Det hävdar republikanen i en intervju med Wall Street Journal. – Han respekterar mig och han vet att jag är fucking galen, säger Trump.

▸ Kina har inlett en stor militärövning omkring Taiwan. Kina säger att det är en varniing för dem som stödjer Taiwans självständighet. Taiwan fördömmer övningen och kallar den för "irrationell" och "provokativ".

PEKING. Titta, vi kan omringa er hur lätt som helst och har moderna vapen som enkelt besegrar er militär. Målet med Kinas omfattande militärövning runt Taiwan på måndagen är att befolkningen ska bli så skrämd att den går med på att bli en del av Kina.

Ofta används AI – ibland anlitas riktiga skådespelare. Trots de täta banden mellan Ryssland och Iran verkar länderna dock ha olika preferenser om vem de vill se bli USA:s nästa president. Källor inom den amerikanska underrättelsetjänsten uppgav i måndags för Voice of America att båda nationerna försöker påverka resultatet genom desinformationskampanjer – fast åt olika håll. – Vi fortsätter se ökade aktiviteter när vi närmar oss valdagen. De inser att amerikanska medborgare redan börjat rösta och dessa operationer kan ha större inverkan när vi kommer närmare, säger en senior tjänsteman till VoA. Tripplade försök En annan underrättelsetjänsteman varnar att man sett en trefaldig ökning av desinformationskampanjer i samband med det amerikanska valet. Förutom Kina, som främst bedriver desinformationskampanjer kring frågor om Taiwan, handlar det om två externa aktörer som båda ökat sina ansträngningar att påverka valutgången. Ryssland uppges fortsätta driva påverkanskampanjer som syftar till att öka chanserna för Donald Trump, samtidigt som man försöker skada kampanjen för vicepresident Kamala Harris. Irans fokuserar på att hjälpa Harris genom att skada Trump. Underrättelsekällorna pekar på den pågående ”hack-and-leak-operationen” mot Trumpkampanjen, som har spårats till tre agenter som arbetar för Irans islamiska revolutionsgard. Nära band med Putin Förklaringen till ländernas olika preferenser är enkel. Donald Trump har i flera år varit hård mot Iran men betydligt mer vänligt inställd till Ryssland, jämfört med Joe Bidens administration. Förra veckan uppgav Biden att Israel har rätt att slå tillbaka mot Irans attack – så länge de inte ”träffade kärnvapenmål”, varpå Trump kommenterade: – Det är det du vill träffa? Det är den största risken vi har, kärnvapen, kärnvapnens kraft. När de ställde den frågan till honom, borde svaret ha varit: ”Träffa kärnkraften först och oroa dig för resten senare”, enligt Newsweek. Trumps band med Rysslands president Vladimir Putin är samtidigt kända. Putin har av Trump bland annat kallats ”geni” och de båda ledarna ska ha talats vid sju gånger de senaste åren, vilket i veckan avslöjade av en tidigare Trumpmedarbetare i Bob Woodwards bok ”War”.

En inflation som sjunker och räntor på nedgång. Det finns hopp om den ekonomiska framtiden för Sverige, trots en orolig omvärld. – Vi har stark finanspolitik, räntorna sänks och klimatomställningen gynnar oss. Det mesta talar nog för att Sverige har ett par riktigt bra år framför sig, säger Borg. Men de geopolitiska utmaningarna är stora och det riskerar att påverka världsekonomin. I sin nya bok "Vart är vi på väg – svensk ekonomi nu och framåt" skriver Anders Borg, den före detta moderata finansministern, om just detta. Efter sin tid som minister han han bland annat varit verksam som ekonomisk rådgivare åt olika företag. Borg om USA:s inflytande Det amerikanska valet är något som oroar många, men Anders Borg lugnar även på den fronten. – Jag tror att vi är lite för oroliga för det amerikanska valet, det brukar bli rätt så lugnt efter, säger han. Samtidigt växer USA:s skuld och det finns en risk att räntorna blir lite högre långsiktigt. – Går räntorna upp i USA, kommer det över till Europa och Sverige. För ett svenskt hushåll ska man tänka att runt tre procents bostadsränta ska man kunna leva med. Största hotet Ett hot mot hela ekonomin i väst är Kinas aggression mot Taiwan, skriver Borg i boken. – Handelskonflikten med Kina kan bli besvärlig. Den är en skugga av det stora hotet som ligger underliggande, att Kina går in i Taiwan. Då får vi med stor sannolikhet en nedstängning av världshandeln. Man kan säga att det blir som att ha covid-krisen och finanskrisen samtidigt. Det är mycket allvarligt och besvärligt. Han tycker därför att det är viktigt för svenska företag att minska beroendet av Kina. – Man ska se till att man inte har nyckelkomponenter från Kina. Att vi får upp produktion av datachips i andra regioner än Asien. Om vi får förbereda oss och det inte sker på kort sikt, då är det inte allvarligt. Men det är en så stor risk att man inte kan negligera den.