Därför tog premiärministern bort känt Thatcher-porträtt

Förra veckan förargades delar av den brittiska oppositionen över att premiärminister Keir Starmer plockat ned ett påkostat porträtt av Margret Thatcher från 10 Downing Street. Nu förklarar Starmer beslutet, i en intervju med BBC. – Jag tycker inte om när folk tittar ned på mig.

Det är det brutala mordet på tre flickor i Southport för en vecka sedan som utlöst våldsvågen. Den 17-årige misstänkte gärningsmannen är född i Storbritannien av rwandiska föräldrar. Snabbt spreds desinformationen om att det handlade om en nyanländ muslimsk migrant. Så högerextremister vände sin vrede mot flera moskéer som attackerades. Och sedan dess har våldet bara ökat: förläggningar för asylsökande har angripits, bilar och byggnader har satts i brand och butiker plundrats. Dessutom har flera poliser skadats när de försökt skingra de stenbeväpnade mobbarna. Snabba domar ska avskräcka våldsverkarna Sir Keir Starmer, som varit chefsåklagare, har hittills fokuserat på rättsliga åtgärder mot våldsverkarna. Med snabba domar ska man avskräcka dem som deltar i upploppet. Krisgruppen som sammanträder på Downing Street på måndagen består av politiker, poliser, tjänstemän och representanter för underrättelsetjänsten. Och målet är sannolikt att ta ett bredare grepp på det som sker. Migrationsfrågan är sedan länge glödhet i Storbritannien. Toryregeringen träffade en överenskommelse med Rwanda om att skicka asylsökande dit istället för att pröva deras fall i Storbritannien. Avsikten var att göra det mindre attraktivt för bland andra båtmigranter att ta sig över Engelska kanalen. Efter valsegern beslutade Labourregeringen att riva upp avtalet med Rwanda. Det är en svår balansgång Upploppen har spritt sig till Rotherham, Hull, Manchester, Blackpool och Belfast. I Bolton möttes högerextremisterna av 250 maskerade demonstranter som skanderade ”Allah är större”. Och på andra håll har antifascistiska grupper gett sig in i leken. Det är bråttom för Keir Starmer att kyla ner de heta känslorna. Men det är en svår balansgång: många av dem som protesterar kommer ur Labours traditionella väljarkår. Och det gör även många av de invandrare som nu känner sig hotade.

Labour har krossat allt motstånd och tar över makten i Storbritannien för första gången på 14 år. Förhoppningsvis innebär det slutet för de vilda festerna och vadslagningen på 10 Downing Street – men om Keir Starmer ska lyckas som premiärminister krävs mycket mer än så de kommande åren.

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunaks dagar på Downing Street verkar vara räknade. Tories har de senaste åren skakats av skandaler, avhopp och ett sviktande väljarstöd. Nu tyder opinionsmätningar på att partiet får knappt 20 procent av rösterna i torsdagens val, långt färre än katastrofvalet 1997 då Labourpartiet med Tony Blair i spetsen firande en jordskredsseger. – Vi bevittnar en kollaps av det konservativa partiet i realtid, kommenterade Emma Levin, biträdande direktör på det brittiska opinionsinstitutet Savanta, i juni. "Hasta la vista, baby!" Förtroendet för Torypartiet har sjunkit stadigt sedan toppnoteringarna 2020 då dåvarande premiärministern Boris Johnson lyckades driva igenom Storbritanniens utträde ur EU, efter år av förhandlingar. Men Johnson, en färgstark politiker och tidigare borgmästare i London, fick snabbt kritik för sin hantering av Covid-19-pandemin. Kritiken kulminerade med den så kallade partygate-skandalen då Johnson och flera partivänner sågs festa på regeringskansliet under lockdown. Ilskan ledde till att Toryledamoten Christian Wakeford gick till ärkerivalen Labour och Johnson tvingades avgå. I juli 2022 lämnade han underhuset med de famösa orden "Hasta la vista, baby!" Efterträdaren Liz Truss överlevde endast 44 dagar på premiärministerposten, något tabloidtidningen Daily Star gjorde sig lustig över genom att jämföra hennes kortlivade karriär med livslängden på isbergssallad. Under sin tid vid makten försökte Truss driva igenom en "minibudget" med stora ofinansierade skattesänkningar som satte skräck i finansmarknaderna och fick pundet att rasa. Sjunkande skepp När Sunak utlyste parlamentsvalet i maj såg många bedömare det som ett desperat försök att hålla ett sjunkande skepp flytande. Storbritanniens krisande ekonomi, rekordhöga skatteuttag och skyhöga levnadskostnader lär ytterligare försämra regeringspartiets chanser att behålla makten, skriver Politico. Flera högprofilerade konservativa politiker har sagt att de inte ställer upp för omval. Två Toryledamöter har ställt sig bakom segertippade Labourledaren Keir Starmer, och som grädde på moset anklagas flera personer i Sunaks närhet för att ha utifrån insiders ha satsat pengar på datum för valet. Opinionsundersökningarna tyder på att Torypartiet når sin lägsta notering sedan första världskriget, endast några procentenheter från högerpopulistiska Reformpartiet.

Efter fjorton år vid makten verkar det som om britterna tröttnat på att styras av det konservativa partiet. Ett antal skandaler de senaste åren har drabbat Tories. Och sittande regeringschefen Rishi Sunak är den femte i raden av konservativa premiärministrar sedan 2010. Premiärminister-posten verkar ha blivit något av en katapult-stol för den som vågat sig på att flytta in i residenset, 10 Downing Street i Londons politiska hjärta, Westminster. Precis som i Sverige handlar mycket i valrörelsen om vård-skola-omsorg-migration. Den brittiska allmänheten verkar tycka att de konservativa inte levererat när det gäller dessa hjärtefrågor. Till det kommer hanteringen av hur det gick till när Storbritannien lämnade EU efter folkomröstningen 2016. Ökat stöd för Labour Nu ökar stödet istället för Labour och dess partiledare Sir Keir Starmer. Labour leder i alla opinionsmätningar med runt 20 procentenheter. Ett kraftigt övertag som på grund av det brittiska valsystemet kan växlas in i en överväldigande majoritet i det nya parlamentet. Mittenalternativet, Liberaldemokraterna, ser också ut att gå framåt i mätningarna. Dessutom hotas de konservativa av Nigel Farage och hans nybildade Reform-parti. Farage har ju gjort sig känd som EU-motståndare och är mycket kritisk till den invandringspolitik som förts de senaste årtiondena. Farage och Reform-partiet tros locka många väljare som tidigare röstat på de konservativa. Så det mesta pekar på ett katastrofval för konservativa Tories. Och att britterna på fredag får se labour-ledaren Sir Keir Starmer flytta in i premiärministerns bostad i 10 Downing Street.

LONDON. Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak hade inte behövt kalla till val redan i juli. Ändå stod han där i regnet utanför Downing Street och meddelade att folket ska rösta fram ett nytt parlament om sex veckor.

Premiärminister Rishi Sunak utlyser brittiskt parlamentsval den 4 juli. Ett överraskande och plötsligt besked. – Nu är det dags för Storbritannien att välja sin framtid, sade han utanför Downing Street.

Katten Larry, som officiellt innehar titeln ”Förste musjägare”, dras med hälsoproblem, enligt uppgifter i The Sun. – Ingen vill tro det värsta, men vi måste förbereda oss på det, säger en regeringskälla till tabloiden. Den 16-åriga katten är mycket populär bland britterna och har bott i premiärministerresidenset sedan David Cameron adopterade honom 2011. Sedan dess har han sett fem olika Toryledare med familjer flytta in. Den nuvarande premiärministerhustrun, Akshata Murty, avslöjade nyligen i en intervju med Sky Kids FYI att Larry och familjens labrador Nova inte alltid kommer överens. – De har haft några duster, som Larry alltid gått segrande ur, säger hon.

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak har varit föremål för negativa rubriker efter att han i veckan rest en sträcka på drygt 16 mil med helikopter. Den typen av resande uppskattas inte av allmänheten, enligt en ny mätning som Politico hänvisar till. Färre än var tredje person anser att Sunak alltid ska resa på snabbast möjliga sätt i jobbet. En majoritet tycker att han ska resa kollektivt, även om det tar längre tid. Sunak har tidigare kritiserats av aktivister, eftersom klimatavtrycket blir klart högre vid flygresor jämfört med till exempel tåg. Downing Street uppger att man alltid tar hänsyn till ”skattebetalarnas intresse” när man bestämmer hur premiärministern ska resa.