De gick till marknaden för att handla – då slog Ryssland till

Just nu samlas 50 000 ryska soldater i Kursk syfte att återta det ryska territoriet. Det visar drönarbilder från den ukrainska militären i området – som sedan i mitten av augusti beslagtagits av Ukraina. Då hade Ryssland runt 11 000 soldater i regionen men nu säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att 50 000 ryska soldater strider i området. Zelenskyj: Vädjar om västländska vapen Nu vädjar han återigen om att västländska vapen ska slå mot ryska mål inne i Ryssland. – Våra anfall mot ryska arsenalen har minskat ockupanternas mängd artilleri och det märks på fronten, säger Zelenskyj. – Därför behöver vi beslut av våra partners – USA, Storbritannien, Tyskland om långdistansvapen. Det är nödvändigt, fortsätter han. Nordkoreanska soldater i Ryssland Samtidigt pågår intensiva strider i Ukrainas östra delar och enligt New York Times har Ryssland lyckats bygga upp sin kapacitet i Kursk, utan att dra trupper från Ukraina. Det sker bland annat med hjälp av de 10 000 nordkoreanska soldater som stationeras i Ryssland. Trupperna bär ryska uniformer och har av Moskva utrustats med maskingevär, prickskyttegevär, pansarvärnsmissiler och raketdrivna granater. Nordkorea har en stor armé men har till skillnad från Ryssland har de inte varit inblandat i markstrider på årtionden. De trupper som Nordkorea nu sätter in anses dock vara de bästa och tillhör landets specialoperationer. – Vi förväntar oss helt och fullt att DPRK-soldater kan delta i strid, säger Sabrina Singh, Pentagons biträdande pressekreterare på torsdagen, och använde initialerna i Nordkoreas formella namn, Demokratiska Folkrepubliken Korea. Men hur många av soldaterna som nu krigar i Kursk är okänt.

Osäkerheten kring USA:s stöd till Ukraina har återigen hamnat i fokus efter att Donald Trumps äldsta son, Donald Trump Jr, delat en video på president Volodymyr Zelenskyj på sociala medier. ”Ni är 38 dagar från att förlora er ersättning” skriver han i inlägget. – Det är naturligtvis oroväckande att Donald Trump jr går ut med sådana här utfall. Det är inte särskilt överraskande att han gör det. Han har en historia av att säga sådana här saker också var en rätt extrem person när man ser till åsikter om vit makt och annat, säger Joakim Paasikivi. Stor osäkerhet Paasikivi säger vidare att Donald Trump historiskt sett har samlat sin släkt omkring sig, men att det är svårt att säga exakt vilket inflytande hans son kommer att ha. Den nyvalde presidenten har tidigare uttryckt att han vill skära ner på stödet till Ukraina och hans inställning till Ryssland varit hett omdebatterad under valkampanjen. – Det finns en stor osäkerhet kring vilken linje Trump avser att ha. Trump själv har redan ringt till Putin, enligt uppgift utan att det amerikanska utrikesdepartementet skulle ha varit inkopplat eller att några officiella amerikanska tolkar var med. Så det är väldigt svårt att säga hur stödet till Ukraina eller eventuella indragningar kommer utvecklas. ”Extremt befogad” Joe Biden uppges nu försöka säkra omfattande vapenleveranser till Ukraina innan Donald Trump tillträder som president den 20 januari. Enligt Politicos källor tar ett sådant stöd ofta månader att få till, och enligt Paasikivi råder stor oro för krigets framtid. – Och den är extremt befogad. Det handlar inte bara om Ukraina, den yttersta konsekvensen är ju Ukrainas överlevnad som nation, men i övrigt handlar det om vilken roll USA avser att ta och för oss i Europa, säger han och fortsätter: – Utan USA så blir situationen avsevärt svårare. Ukraina kommer inte att kollapsa omedelbart, men förutsättningarna för en långsiktig framgångsrik strid kommer att förändras. Ukraina går nu in i sin tredje krigsvinter sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022, och befaras bli den värsta hittills. Det luftvärnssystem som landet blivit lovat för att skydda sig mot ryska attacker har ännu inte kommit, enligt landets president. Om du har gett ditt ord så måste du leverera, säger Zelenskyj till TT.

USA:s tillträdande president ska enligt källor till The Washington Post ha uppmanat Putin att inte utvidga kriget i Ukraina. De två ska ha diskuterat "fred i Europa" och en "snar lösning på kriget i Ukraina". Under valkampanjen sade Trump att han skulle få slut på kriget "inom 24 timmar" genom att förhandla fram en uppgörelse. Trump och Putin uppges ha pratat i torsdags. Samma dag uppgav Trump för NBC att han hade pratat med ett 70-tal världsledare, bland dem Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – men inte Putin. Skedde inte genom utrikesdepartementet Samtalen har enligt The Washington Post inte genomförts med hjälp av USA:s utrikesdepartement och officiella statligt anställda tolkar, vilket är brukligt för tillträdande presidenter. Anledningen är att Trump ännu inte har undertecknat ett avtal med den myndighet som handhar maktöverlämnandet. Expresidenten och hans medarbetare uppges vara misstänksamma mot statliga tjänstemän efter Trumps tid i Vita huset 2017–2021. "Ledare världen över vet att USA kommer att återta sin framträdande plats på världsscenen. Därför har ledarna börjat odla ett starkare förhållande till den 45:e och 47:e presidenten, han står för global fred och stabilitet", skriver Trumps kommunikationschef Steven Cheung i ett mejl till tidningen.

Ryssland lider rekordstora förluster på fältet. BBC rapporterar att landet har haft sin värsta månad hittills sedan de inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Under oktober har i genomsnitt 1 500 dött eller skadats varje dag. Detta gör att Rysslands förluster är nästan uppe i 700 000 sedan februari 2022. Den totala siffran räknar med stupade, skadade och försvunna. Den brittiske försvarschefen och amiralen Tony Radakin säger till BBC att det ryska folket betalar ett ”extraordinärt pris” för Vladimir Putins invasion. – Ryssland är på väg att drabbas av 700 000 dödade eller skadade människor. Det är en enorm smärta och lidande som den ryska nationen måste bära på grund av Putins ambitioner, säger han. Så mycket lägger Ryssland på försvaret Han menar att de stora förlusterna bara gav små markvinningar. – Det råder ingen tvekan om att Ryssland gör taktiska, territoriella, vinster och det sätter press på Ukraina, säger han.

Tony Radakin tillägger att Ryssland lägger mer än 40 procent av sina offentliga utgifter på försvar och säkerhet, vilket är en enorm belastning för landet, menar han. ”Det är budskapet till Putin” Medan allierade till USA:s blivande president Donald Trump insisterar på att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan bli tvungen att avstå från vissa territorium för att få ett slut på kriget så insisterar Tony Radakin på att väst måste vara beslutsamma i sitt stöd så länge det krävs.

– Det är budskapet som president Putin måste ta till sig och det är den försäkran president Zelenskyj ska få, säger han.

Donald Trump har konsekvent sagt att hans prioritet är att avsluta kriget och stoppa militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina då det ”dränerar amerikanska resurser”. Han har dock inte sagt konkret hur han tänker få slut på kriget, men han har lovat att det ska ta slut inom 24 timmar efter att han tillträtt som president.

När Donald Trump tillträder som president i januari är hans fokus att få till fred mellan Ukraina och Ryssland. Han har sagt att han ska få slut på kriget inom 24 timmar. Men för att det ska vara möjligt behöver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ha en ”realistisk syn på framtiden”, enligt en av Trumps tidigare rådgivare, Bryan Lanza. – Om president Zelenskyj säger att de bara kommer att sluta slåss, och att det bara blir fred, om de får tillbaka Krimhalvön, ja då har vi nyheter för presidenten: Krim är förlorat, säger Lanza till brittiska BBC. Samtidigt säger sig Ryssland vara redo att lyssna på förslag från USA:s blivande president om sätt att avsluta kriget i Ukraina. Det skulle en möjlig fred innebära för Ukraina Att Donald Trump ska få till fred inom 24 timmar skulle exempelvis innebära att Kiev tvingas till betydande eftergifter, enligt tidigare spekulationer. Ett exempel är att tvinga Ukraina att lova att inte ansluta sig till Nato under de närmaste 20 åren. Ryssland annekterade Krim från Ukraina i strid med folkrätten 2014. Landet ockuperar i nuläget runt 20 procent av ukrainskt territorium i söder och öster, enligt The Kyiv Independent.

Dagen efter presidentvalet talade Elon Musk och Donald Trump i telefon med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, uppger en person med insyn till New York Times. Det är oklart vad samtalet handlade om, enligt tidningen.

Donald Trump satt i telefonsamtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Då gav han telefonen till Teslagrundaren Elon Musk, rapporterar New York Times och Axios.  Enligt Axios källor blev den ukrainske presidenten ”någorlunda lugnad” av samtalet.

President Volodymyr Zelenskyj bekräftar att Ukraina varit inblandade i dödliga strider med nordkoreanska soldater som strider på Rysslands sida.  – Ja, det finns redan förluster. Detta är fakta, sa han under det politiska toppmötet i Budapest.

Den 20 januari intar Donald Trump Vita huset. Nu jobbar Joe Biden-administrationen med att påskynda leveransen av ett stödpaket till Ukraina i form av militärutrustning värt omkring 64 miljarder kronor. Detta eftersom man misstänker att Donald Trump kan komma att dra tillbaka stödet när han tillträder som president, uppger två anonyma tjänstemän i Vita huset för Politico. Tar flera månader Det tar normalt flera månader för utrustning och ammunition att ta sig till Ukraina efter att ett stödpaket tillkännagivits, och ett hinder för Biden-administrationen är att leveransen endast gäller för vapenutrustning som finns i amerikanska lager. Hur snabbt stödet kan nå Ukraina beror alltså på hur snabbt nya vapen kan tillverkas, enligt Politico. – Vi har skickat allt som man kunnat producera varje månad, men det går inte att skicka vapen innan de är tillverkade, säger Mark Cancian, tidigare budgetadministratör för Pentagons materielbudget. Kan knyta fast pengar i kontrakt Under sina sista månader som president har Joe Biden jobbat för att ”Trumpsäkra” viktiga lagar och cementera utrikespolitiken, rapporterar CNN. Alltså att se till att lagar och åtgärder som Biden-administrationen genomfört inte rivs upp under Donald Trumps presidentskap. Sajten skriver att oavsett hur Joe Biden agerar kommer Donald Trump att kunna upphäva de flesta av hans tidigare beslut, men att det finns en del åtgärder som han kan vidta för att säkra sitt arv i Vita huset. Ett alternativ för Biden-administrationen att säkra stödet till Ukraina är enligt sajten att knyta fast pengar i kontrakt mellan Ukraina och amerikanska vapentillverkare. Uppmaningen: Dela ut stödet snabbt När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökte Washington i september uppmanade Joe Biden Pentagon att dela ut det som återstår av det militära biståndet till Ukraina innan hans mandatperiod tar slut. Under torsdagen sade Heorhij Tykhyj, talesperson för ukrainska UD, att han välkomnar Bidens försök att ”använda de kvarvarande pengarna så snabbt som möjligt”, rapporterar DN. Han menar också att man inte planerar för ett scenario där USA skulle minska bidragen till Ukraina. – Det är inte vad som kommer hända, även om ett sådant scenario skulle bli verklighet, säger han.

På onsdagen den 6 november stod det klart: Donald Trump kommer bli USA:s 47:e president. Valet i USA kan på olika sätt påverka hela världen – inte mest det globala säkerhetsläget och kriget i Ukraina. Många är nu oroliga för att Donald Trump vid makten skulle kunna leda till minskat stöd till Ukraina, politiska påtryckningar på den ukrainska ledningen och eftergifter till Ryssland. Presidenten har vid flera tillfällen hävdat att han kan ”lösa konflikten på 24 timmar”. Kurt Volker arbetade som USA:s före detta särskilda sändebud för Ukrainaförhandlingar, under Trumps förra ämbetsperiod. I en intervju med Kyiv Independent förklarar Volker vad som kan hända nu. – Jag tror att Trump kommer att ringa ett telefonsamtal till Putin så snabbt som möjligt och berätta för Putin att han måste stoppa kriget, att striderna måste upphöra och att det måste bli fred. Och det kommer att starta en diskussion om hur det faktiskt går till. Och vad jag förväntar mig ska hända är att Putin kommer att ha krav, säger förhandlingsexperten. – Putin kommer att säga ”Jag behöver det här, jag behöver det här, jag behöver det här.” Och jag tror att Trump kommer att säga ”nej, du stoppar kriget.” Men jag tror att det går ganska snabbt, jag tror inte att Trump vill se det här kriget fortsätta när han väl är i tjänst, fortsätter han. Så måste Trump övertyga Putin Kurt Volker beskriver Putin som den listigaste motståndare man kan tänka sig, då den ryske presidenten inte har några problem med att ljuga, attackera och döda. Putins intresse är att ta hela Ukraina, menar förhandlingsexperten. – Och därför, om du vill stoppa kriget, om du vill ha fred, då behöver du övertyga Putin om att det kommer att skada honom, att det kommer att kosta honom för mycket om han fortsätter kriget. Och det kommer att kräva att man visar mycket mer styrka. Trump ser sig också som en betydligt starkare president jämfört med Joe Biden, menar Volker. – Han kommer att behöva visa styrka för Putin för att få Putin att bestämma sig för att det är dags att avsluta kriget. 100 forskare varnar – och jämför med Nazityskland Vladimir Putin vill i första hand ha de delar av Ukraina som redan är ockuperade – något Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som på onsdagen var snabb med att gratulera Trump, än så länge har vägrat att gå med på. Nu varnar över hundra säkerhetsforskare och debattörer för en fred på Rysslands villkor. I ett öppet brev, som publicerats bland annat i Financial Times, skriver de att en sådan uppgörelse i förlängningen kan leda till ett större krig. Säkerhetsforskarna jämför den möjliga uppgörelsen med det avtal som slöts med Nazityskland 1938, där tyskarna tilläts ta över de så kallade Sudetländerna i Tjeckoslovakien mot att de inte skulle annektera fler territorier. Ett år senare gick Tyskland in i Polen och andra världskriget var igång. Brevet varnar därmed för ”Trumps München”. Militärexperten Joakim Paasikivi förde ett liknande resonemang i en intervju med TV4 Nyheterna i samband med Trumps valseger. – Det är farligt. Det ger ett kvitto till Ryssland på att det hela projektet med den så kallade ”särskilda militäroperationen” lönade sig. Det är en del i den ryska ambitionen att förändra säkerhetsordningen till sin fördel. Ukraina är inte hela Rysslands projekt, det är mycket större än så.