De kämpar för att få vet sanningen om Trumplägrets intrång

Många svenskar har svårt att förstå hur USA kunde välja Donald Trump till president. Enligt en undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Aftonbladet skulle 73 procent av de tillfrågade svenskarna rösta på Kamala Harris, medan bara 14 procent skulle rösta på Donald Trump. Tomas J. Philipson, republikan och tidigare rådgivare till Trump, har sin bild klar om varför det ser ut som det gör. – Problemet är detsamma som i vissa delar av USA, att media är väldigt vridna emot Trump. Så det är också vad folk tror, säger han till TV4 Nyheterna. Han menar att medielandskapet i USA är mer balanserat, eftersom kanaler som Fox News och Newsmax har en tydlig republikansk agenda och väger upp rapporteringen från demokratiskt orienterade medier. – De är också vinklade, men man får i alla fall se två sidor av samma nyhet. I Europa är det som att gå till en domstol där bara den försvarade eller bara den åtalade tillåts tala medan motparten måste tiga.  ”Bombarderas av desinformation om Trump” Varför tror du européer tycker att amerikaner som röstar på Trump är dumma?  – För att ni får en väldigt vinklad bild presenterad för er. Och ovanpå det skapar media falska bilder av Trump när de kallar honom rasist och antisemit, säger Tomas J Philipson och förklarar att media plockar russinen ur kakan så att det ska passa en viss agenda och att presidenten egentligen är mer nyanserad än han framställs.  Donald Trump hade på valdagen fyra pågående rättsprocesser. Han dömdes för utbetalningar av tystnadspengar till porraktrisen Stormy Daniels. Och stod åtalad för, bland annat, sin inblandning i stormningen av Kapitolium och för att förvarat hemligstämplade handlingar hemma i sitt residens i Florida. Rättsprocesserna mot den nyvalda presidenten beskriver Thomas J. Philipson som delvis skrattretande, och tydligt drivna av en vilja från motståndare att sätta honom i fängelse för att på så vis få bort sin huvudsakliga politiska opponent. – Det är sånt som händer i u-länder eller Ryssland, men som aldrig hänt här. Just den uppfattningen tror han kan ha bidragit till att driva upp Trumps förtroendesiffror. – Folk köper inte att han begått de här brotten, för vissa av dem framstår brotten som nästintill påhittade. Folk är inte galna här, utan de förstår bara hur partisk rättsprocessen är.  En ”bättre tid” med Trump Trumps förra presidentperiod beskriver Philipson som en bättre tid. Ett välmående land som inte deltog i krig och där ekonomin var god. – Folk är beredda att ha överseende med brister i personligheten när det ställs mot de senaste fyra årens kaos.  Vad bör svenskar göra för att förstå det amerikanska folket? Har du någon uppmaning?  – Slå på de andra kanalerna och se hur de rapporterar där. Båda sidor är partiska, men då kan du i alla fall väga åsikterna mot varandra och bilda dig din egen uppfattning.

Totalt 750 personer har dömts för brott begångna i samband med stormningen av Kapitolium i januari 2021.  I januari blir Donald Trump USA:s president igen – då hoppas många på benådning, rapporterar Newsweek.

Presidentvalet i USA blev en framgångssaga för Republikanerna. Partiet har säkrat både presidentposten och klar majoritet i senaten. Men kampen om kongressens två kammare kvarstår. Skulle det bli republikansk majoritet även där får Donald Trump stora möjligheter att driva igenom sin politik – något många av hans politiska motståndare fruktar. – Jag tror att Donald Trump är en rätt tunnhudad man och det finns risk för att han kommer vilja hämnas, säger Fredrik Bergman Evans, jurist och expert på konstitutionell rätt. ”Har känt sig oerhört motarbetad” I maj dömdes Trump för att ha förfalskat dokument och brutit mot bokföringslagar i samband med de så kallade munkavlepengarna till porrstjärnan Stormy Daniels. Han har även åtalats för inblandningen i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. – Trump har känt sig oerhört motarbetad och har varit föremål för ”häxprocesser” som han beskriver det. De här åtalen mot honom tror inte han beror på att han brutit mot lagen, utan anser att det är politiskt motiverade processer som har drivits av Bidens justitiedepartement. Kan tvinga kongressen Och enligt amerikansk lag finns det inget som stoppar en president från att bedriva den typ av hämndaktioner som många fruktar. – Det finns inget förbud mot ministerstyre som vi har i Sverige, utan Donald Trump kan i praktiken tvinga justitiedepartementet att inleda en förundersökning och kanske till och med väcka åtal mot meningsmotståndare.

Det är en av många konspirationsteorier som spridits under valrörelsen i USA. En av de mest kända konspirationsteorierna är den om att immigranter äter hundar och katter i Springfield, vilket Donald Trump hävdade i debatten mot Kamala Harris tidigare i höst, vilket Werne tycker spelar på en rasistisk rädsla för emigranter. – Det finns också en grundläggande misstro mot staten, eliten och etablissemanget i USA. Samhället är väldigt splittrat, och när det dyker upp en konspirationsteori som anklagar den politiska motståndaren för i stort sett vad som helst, är många beredda att tro på den. Trumps vicepresidentkandidat JD Vance har själv sagt att han egentligen inte tror på detta, men att han lyfter det för att väcka uppmärksamhet kring immigrationen – en fråga som republikanerna brinner för, berättar Werne. De farligaste konspirationsteorierna Även mordförsöket mot Trump har bidragit till en hel del konspirationsteorier, bland annat bland demokratiska väljare som hävdat i sociala medier att det hela i själva verket var iscensatt av Donald Trump själv. Medan Trumps anghängare tror det motsatta – att Vita huset ligger bakom. – Det påverkar valet i allra högsta grad. Om människor tror på det här, så tror de också det värsta om motståndaren, och det bästa om Donald Trump. Det är trots allt han och hans anhängare som sprider mest konspirationsteorier. Den allvarligaste konspirationsteorin som Donald Trump har spridit är det som kallas "den stora lögnen": att förra USA-valet var riggat. Den lever kvar än i dag, och Werne ser inget som bromsar konspirationsteorierna – ju mer medierna säger att något inte stämmer, desto mer tror folk på det. – Den spelar i allra högsta grad en roll nu också. I och med att den lever kvar kan Trump hävda att även detta val kommer att riggas, att demokraterna kommer att fuska igen. På så sätt tar han höjd för en eventuell förlust. I värsta fall kan vi se en återupprepning av det som hände vid Kapitolium den 6 januari 2021, säger Kent Werne.

Det är mindre än 24 timmar kvar till vallokalerna stänger i USA och in i det sista har tonläget varit uppskruvat och hårt.  Nu förbereder sig flera städer för att kunna stå emot upplopp och kaos.  Flera meter höga stängsel har satts upp kring bland annat Kapitolium.  Efterspelet från förra valet är det ingen som glömt.

Proud Boys – som spelade en stor roll i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 – är en av grupperna som förekommer i New York Times granskning av högerextrema på snabbmeddelandeservicen Telegram. Sammanlagt har tidningen analyserat över en miljon meddelanden från 50 konton med över 500 000 medlemmar, och funnit en rörelse med avsikt att ifrågasätta och potentiellt också bestrida en demokratisk valseger. Innehållet handlar om desinformation om valfelaktigheter, och om uppmaningar till medborgare att ta sig till valstugorna för att övervaka och bruka våld om det skulle behövas. Uppmanar följarna att slåss Tidningen skriver att följare i delstaten New Mexiko uppmanas att filma kring valstationerna, polisanmäla eventuella oegentligheter och vara redo att ”slåss som bara den”. Ett inlägg från en Telegram-grupp med fokus på vågmästarstaten Pennsylvania lyder enligt följande: ”Om du någonsin har sagt ’vad är det jag kan göra’, så är det här din möjlighet.” Bar svartgul MAGA-keps Vidare framgår att konton med kopplingar till specifikt Proud Boys fått ökad relevans den senaste tiden. Både Donald Trump och Tucker Carlson har nyligen uppträtt i svartgula klädaccessoarer, vilket tolkats som en passning till gruppen, som använder sig av samma färger. På frågan huruvida ex-presidentens svartgula MAGA-keps var en typ av signal svarade en talesperson från kampanjen: ”Lol. Nej”. Ökad hatretorik Wall Street Journal har också gjort en genomgång av högerextrema aktörer på Telegram med fokus på Proud Boys, och hänvisar till en rapport från ideella ”The Global Project Against Hate and Extremism” som visar att hatretoriken ökade med över 317 procent i oktober. Bland annat ska det talas om ett ”oundvikligt inbördeskrig” med uppmaningar om att ”skjuta illegala väljare”. Amerikanerna går till val i dag tisdag. De första vallokalerna stänger i delar av Indiana och Kentucky.

Inför valdagen i USA är det många som oroar sig för att valet kan bli turbulent och farligt. På vallokalerna har säkerheten höjts efter att flera valurnor har eldats upp och hundratals valsedlar har förstörts. Nu har vallokaler utrustats med bland annat skottsäkert glas, panikknappar och prickskyttar. Statsvetaren Meric Taber menar att det behövs eftersom oron om säkerheten i vallokalerna inte är obefogad. – Mycket av det här går tillbaka, åtminstone till 2020-valet där Trump och många av hans anhängare hetsade upp stämningen. Nu under den här valrörelsen har han använt väldigt våldsamt språkbruk i olika sammanhang. Det finns tyvärr anhängare som tar det där på allvar, säger Meric Taber i Efter fem. Delstaterna där det väntas bli oroligast Det är i delstaten Arizona som prickskyttar placerats ut på vallokalernas tak efter att det har förekommit konspirationer om valfusk. Enligt Washington Post har minst två stater, Nevada och Washington, aktiverat nationalgardet fram till 7 november. Även i Arizona och Pennsylvania har mycket av säkerhetsupptrappningen lagts på perioden efter valet, eftersom rösterna kommer fortsätta att räknas i de två staterna efter valet. Efter valet 2020 protesterade hundratals Trump-anhängare utanför rösträkningslokalen i Phoenix, Arizona. Därför kommer den vara hårt bevakad med bland annat drönare i år. Arizonas högsta valtjänsteman, Adrian Fontes, har sagt att han kommer att ha på sig en skottsäker väst under valet. Runt om i landet har även hundratals valkontor utrustats med skottsäkert glas, ståldörrar och övervakningsutrustning som drönare och kameror. ”Förberett sig i mycket större utsträckning än tidigare” Donald Trump har fortfarande inte erkänt sig besegrad i valet 2020, trotts att man gång på gång bevisat att det inte har förekommit valfusk i en grad som har påverkat valet. Meric Taber tror dock inte att det kommer bli lika stökigt som efter valet 2020 om Kamala Harris vinner i år. – Dels har man förberett sig i mycket större utsträckning än tidigare. Det ser man på vallokalerna nu. Man kan inte garantera säkerhet överallt på alla vallokaler men man har försökt öka säkerheten i de områden där man misstänker att de största problemen skulle kunna uppstå, säger han i Efter fem. Under ett kampanjmöte under natten till måndag sa Donald Trump att han aldrig skulle ha lämnat Vita huset 2020. Det är ett av hans uttalanden som har pekats ut en strategi för att skapa misstro mot rösträkningen ifall han förlorar valet. Trump har även tidigare påstått att Kamala Harris bara kan slå honom i den viktiga vågmästarstaten Pennsylvania om hon fuskar. – När man tänker på politisk våld i samband med val så tänker man väldigt mycket på det som hände i samband med Kapitolium. Jag tror inte att man kommer att se samma sak, det vill säga att beredskapen är på en helt annan nivå. Man kan inte utesluta att det blir demonstrationer i värsta fall och en del våldsamheter, men man kommer inte att se samma typ av företeelser, säger statsvetaren Meric Taber.

De senaste veckorna har två politiska statyer mystiskt placerats i Washington DC. Förra veckan dök en bronsstaty upp av före detta talespersonen Nancy Pelosis skrivbord – toppad med bajsemojin. Pelosis skrivbord blev en av de mest kändaste bilderna från upproret den 6 januari. Det när en Donald Trump supporter, som stormade Kapitolium, fotograferades med fötterna på skrivbordet. I måndags dök en bronsstaty av en tikifackla upp på Freedom Plaza, bara ett kvarter från Vita huset. Statyn kallas ”Donald J. Trump uthålliga låga”. Den ska håna den före detta presidentens försvar av de högerextrema protesterna i Virginia 2017 där en kvinna dog. ”Påminner om hur arg jag var” Många turister och förbipasserande har samlats vid statyerna för att läsa konstnärens meddelanden och för att ta bilder. – Det påminner mig om hur arg jag var över den 6 januari och dödsfallet i Charlottesville på grund av högerextremisterna. Det förde tillbaka en del av den energin och ilskan som har försvunnit med tiden nu när vi går in i ett riktigt kontroversiellt och ett möjligen farligt val” säger Grace Denman, bosatt i Maryland, om statyerna till CNN. Men alla tycker inte som Denman. Enligt Paige Muller, som bor i Washington DC, ”anser många att det är olämpligt”. Statyerna planeras att ta bort innan den 5 november.

Donald Trump har blandat och gett under den senaste veckan. En utdragen dansshow och en anekdot om en gammal proffsgolfares könsorgan har blandats med förslag om att sätta in militären mot politiska motståndare och uttalanden om att stormningen av Kapitolium var ”en dag av kärlek”. Kamala Harris har å sin sida ifrågasatt Trumps form och tvivlat på om 78-åringen kan klara av en ny presidentperiod. Enligt USA-kännaren Andreas Utterström är det inget som egentligen förvånar, utan han menar att vi nu befinner oss i något form av vakuum eftersom det inte längre finns några givna programpunkter fram till valdagen. – De har hamnat lite i sina gamla greatest hits. Trump fortsätter komma med oväntade utspel som stärker bilden av honom som en icke-traditionell politiker som skjuter från höften, medan Harris fastnat i att kritisera Trump, säger han. Fortsätter växa bland unga män Harris möjliga segerrecept, och förklaring till fokuset på Trump, beror enligt Utterström på att man ser en chans att vinna osäkra väljare i svängstaterna som tvivlar på Trump som person. Samtidigt visar mätningar att den 78-årige expresidenten fortsätter att växa bland unga män – en grupp som opinionsmätningar har missat i beräkningar inför tidigare val, och som kan leda Trump till en vinst. – Han omfamnar karikatyren av sig själv, nästan som en seriefigur. Det finns många som lockas av det och som är trötta på vanliga gamla politiker och vill se någon som rör om i grytan eller spränger systemet inifrån, säger Utterström. Två saker kan påverka utgången av valet Med bara veckor kvar till det rekordjämna valet beskrivs det ofta som att minsta lilla röst kan fälla avgörandet. Men i slutändan ser Andreas Utterström att det egentligen bara är två saker som kan påverka utgången. Det nyckfulla vädret i USA – eller ett skandalavslöjande om Kamala Harris. – Sofflocket kan avgöra. Om det blåser halv storm i en svingstat eller ösregnar, och alla som inte har förtidsröstat väljer att stanna hemma. Det eller att det avslöjas något om Harris, i stil med något lik i garderoben eller att hon inte är den som hon utgett sig för att vara. Det kan påverka. Historien visar att skandaler inte biter på Trump, säger han.