"Det er upassande at folk biter hverandre"

När One Direction-stjärnan Liam Payne hittades död i Buenos Aires i Argentina ska han ha haft en mängd substanser i kroppen. Däribland den ytterst potenta drogen ”rosa kokain”, som sedan några år fått fäste i framför allt Nordamerika men även Europa. Samtidigt ska rosa pulver ha hittats i musikmogulen Sean ”Diddy” Combs hotellrum när han greps av polis misstänkt för våldtäkt och sexuella övergrepp. Blir allt mer populär Men det är inte bara kändisar som brukar drogen, utan myndigheter varnar för att den breder ut sig allt mer i hela världen. En orsak till att drogen ökar i popularitet är att den är relativt billig och kan blandas med allt möjligt. Vanligtvis säljs den online eller i sociala medier. Drogkarteller i Mexiko har också fått upp ögonen för det rosa kokainet, som har sitt ursprung i Colombia. Hopkoket kan bestå av ketamin, ecstasy, opiodier och psykoaktiva substanser som badsalt. Kan orsaka panikattacker och amnesi Användare har beskrivit ruset som ”utomkroppsligt”, som att de är frånkopplade sina hjärnor. Samtidigt kan drogen orsaka panikattacker, amnesi och hjärtproblem. Narkotikaåklagare har även flaggat för att ”rosa kokain” förekommit i flera våldtäktsfall. I Europa har EU:s narkotikabyrå EMCDDA varnat för att drogmissbruket ökar, inte minst när det handlar om att blanda olika substanser likt ”rosa kokain”. – Vi har aldrig haft så många droger tillgängliga i Europa, sade byråchefen Alexis Goosdeel till Financial Times i somras. Nattklubbsprofil: ”Alla tar det” TV4 Nyheterna har sökt den svenska polisen för att få svar på hur det ser ut i Sverige, men ännu inte fått någon återkoppling. För Expressen har en anonym nattklubbsprofil beskrivit drogen som designad för fest och riktad mot unga kvinnor. – Alla kör det. Det luktar jordgubbe. Jag har sett massa kändisar dra i sig skiten också, sade hen till tidningen i en artikel från juni i år.

LANDAU, TYSKLAND. Västvärlden kommer utmana Kinas dominans på litiummarknaden de kommande åren. Det spår det nystartade bolaget Vulcan Energy, som just nu bygger upp en hel försörjningskedja för den eftertraktade batteriråvaran i Europa.  ”Kineserna kommer få kämpa”, säger vd:n Cris Moreno.

Hennes nya post som ordförande presenteras formellt fredagen 25 oktober, under IMF och Världsbankens årsmöte när avgående ordföranden, Förenade Arabemiratens finansminister Mohamed bin Hadi Al Hussaini, välkomnar Elisabeth Svantesson som ny ordförande för Världsbankens och IMF:s gemensamma utvecklingskommitté. – Allt man gör, både där hemma och internationellt, handlar ju om relationer, säger Svantesson. Ingen svensk har haft rollen som ordförande tidigare. Hon blir den andra ordföranden från Europa och fjärde kvinnan någonsin. ”Fullt fokus och kraft där hemma” Trots det nya internationella uppdraget kommer hon ha gott om tid för sitt arbete som Sveriges finansminister, säger hon i Nyhetsmorgon. – Jag kommer naturligtvis att lägga fullt fokus och kraft där hemma som jag alltid gör. Men det känns viktigt i en tid som det här när mycket fragmentiseras och dras isär att man hittar varandra och hittar ett sätt att jobba ihop mellan våra länder, säger finansministern. ”Handlar om relationer” Mandatperioden är vanligtvis två år och påbörjas efter ett årsmöte. Svantesson väljs för perioden 2025-2026 men kommer i praktiken redan ta över som ordförande i november 2024. I sin roll kommer Svantesson framför allt agera mötesordförande under kommitténs årsmöten, sammankalla andra möten vid behov och samråda med Världsbankens chef. Redan i hennes nuvarande jobb som Sveriges finansminister har hon fått bra relationer på internationell nivå, berättar hon i Nyhetsmorgon. – Allt man gör, både här hemma och där, handlar om relationer. – Politik är ju för människor och man gör det med människor. Man gör det tillsammans, bygger relationer och bygger broar, säger Svantesson. Världsbanksgruppen är den största kanalen för svenskt bistånd, bland annat till Ukraina, enligt regeringen. Sedan Rysslands invasion har Världsbankens banken hittills mobiliserat över 47 miljarder US-dollar i ekonomiskt stöd från givarländerna, vilket är en betydande del av det internationella ekonomiska stödet till Ukraina.

Ryssland anklagas för att ha försökt påverka folkomröstningen i Moldavien, som handlade om att skriva in landets strävan efter EU-medlemskap i grundlagen. När i princip samtliga lagda röster räknats hade EU-förespråkarna fått 50,4 procent. Det innebar ett minimalt övertag med 13 000 röster. Statsminister Ulf Kristersson skriver på X att han har talat med Moldaviens president Maia Sandu och att Sverige välkomnar Moldavien som en framtida EU-medlem. ”Samtidigt gjorde Ryssland stora påverkansoperationer för att få Moldavien att rösta nej. Att Ryssland och deras ombud försöker sabotera valet i Moldavien är ytterst ett hot mot hela Europa. Det sker i syfte att splittra samhället och undergräva demokratin”, skriver statsminister Ulf Kristersson på X och fortsätter: ”Sverige har länge stöttat Moldaviens motståndskraft mot hybridattacker inför folkomröstningen. Det kommer vi fortsätta med”.

Här och nu ska livet bli billigare för bilisterna. Sverige börjar bli en utsläppsvärsting i Europa. Ändå mumlas det ibland om framtiden. Varför denna inkonsekvens från Tidöregeringen? Sven-Eric Liedman kräver en upplyst klimatpolitik.

HONGKONG. Regeringen i Peking tror inte att EU kan bli självförsörjande på batterier, enligt bedömare Di talat med.  Kinesiska expert säger snarare att EU:s tullar på batterier och elbilar kommer urholka europeisk innovationskraft.

Ett tydligt vägval står på valsedeln i Moldavien: Ryssland eller Europa. Upptakten till söndagens presidentval och folkomröstning har präglats av Moskvastyrda röstköp, desinformation och skrämselpropaganda.

I ungerska Debrecen bygger kinesiska världsmarknadsledaren CATL en jättelik batterifabrik och rekryterar för fullt – samtidigt som 1 600 får sparken från Northvolt. Konkurrerar Kinas batteribjässar ut Europa på hemmaplan?

Nihon Hidankyo, en organisation som jobbar för nedrustning av kärnvapen, fick Nobels fredspris i år med motiveringen att ”användningen av kärnvapen inte lika otänkbar som innan”. Nobelpriskommitténs val kan kopplas till Rysslands hot om kärnvapen, menar Jakob Hallgren, som är direktör vid Utrikespolitiska institutet. – Den här normen mot användande av kärnvapen som har funnits sen 1945, eller tabut mot användande av kärnvapen som ibland brukar kallas, börjar väl erodera, vittra. Då vill man påminna om dessa dödsbringande vapens fruktansvärda effekter. Så det är ett farligt spel att hota om dessa vapen, säger Jakob Hallgren. Han har en lång erfarenhet av att jobba med kärnvapenfrågan, bland annat som Sveriges ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor och som ambassadör i Sydkorea, och menar att det finns mycket som talar för att det kan bli en upprustning igen, inte minst att avtalen som skrevs under kalla kriget håller på att gå ut. Kina utgör största risken för kärnvapenupprustning USA och Ryssland är det länder i världen som beräknas ha flest kärnvapen, men även Kina, Storbritannien och Frankrike hör till de fem erkända kärnvapenstaterna. Förutom dessa har numera även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea kärnvapen. I Europa har en debatt om kärnvapen inletts i ljuset av USA-valet. – Anledningen till att man talar om det i Europa handlar mycket om chansen att Donald Trump vinner presidentvalet. Det han har sagt om Nato har oroat ganska mycket i Europa, att man till och med kanske ska lämna Nato, säger Jakob Hallgren. Han menar att Kina utgör den största risken för att sätta igång en upprustningsspiral med kärnvapen. – Det finns trovärdiga uppgifter om att Kina ökar ganska offensivt. Kina har 500 vapen i dag, det finns uppgifter om att man ska gå upp till 1 000 eller 1 500. Det gör att de övriga kärnvapenstaterna blir oroliga. För här kommer då en stat som ruckar balansen, säger Jakob Hallgren. Flera avtal från Kalla kriget håller på att gå ut 1980 fanns det 80 000 kärnvapen i världen, vilket har minskat till 12 000. Det är ett resultat av avtal och begränsningar som framför allt Ryssland och USA har kommit överens om. – Vad det gäller just Kina, så handlar det väl om att Kina har en ambition att bli stormakt, eller det så kallade kinesiska folkets pånyttfödelse. När man är en supermakt finns det vissa attribut som kommer med det, och ett av dem är då att ha mycket kärnvapen och ha en förmåga till avskräckning, säger Jakob Hallgren. I både kärnvapenländer som USA och Indien, som har svåra relationer med Kina skapar detta en oro, vilket kan leda till en potentiell dominoeffekt. Bland annat den kinesiska långdistansroboten, som är något som inte setts på över 40 år från Kina, menar Hallgren dock är oroväckande. – Men de förvarnade i förväg och berättade för ryssarna och amerikanerna att nu kommer vi att skicka den här missilen. Alltså, det är inte på riktigt, säger Hallgren. Nya avtal mot kärnvapenanvändning ska enligt Ryssland tas upp för diskussion mellan kärnvapenländerna och det finns fortfarande kvarvarande avtal som respekteras.

De större börserna i Europa spretade åt skilda håll under veckans sista handelsdag. London var ned, medan lyxbolagen drog upp Paris. Även Frankfurt lyckades stänga på plus. Samlingsindexet Stoxx 600 stärktes 0,2 procent.