Diplomatens panik efter gripandet av expresidenten: "Kan döda honom"

Under TV4 Nyheternas tre veckor i USA är det en sak som återkommit i nästan alla samtal med väljare – oavsett politisk tillhörighet: något måste ske med säkerheten vid gränsen till Mexiko och de många papperslösa migranter som lever i USA. Donald Trump har argumenterat för att muren till Mexiko måste byggas klart och att de omkring tolv miljoner människor som uppehåller sig i USA utan tillstånd måste deporteras härifrån. Under Bidens tid som president har antalet ökat kraftigt. Omkring åtta miljoner flyktingar och migranter uppskattas ha tagit sig över gränsen sedan han svor presidenteden för snart fyra år sedan. – Det finns definitivt deportationer som måste genomföras. Det finns många okända människor som befinner sig i vårt land, många farliga som har kommit in, säger Trumpväljaren Timmy Greth. Många frågetecken Samtidigt finns många frågetecken för hur det ska gå till – ett är hur det ska betalas. Enligt en uppskattning från den liberala migrationsorganisationen American Immigration Council skulle kostnaderna uppgå till nästan 1000 miljarder dollar, utslaget över tio år. Och redan nu har asylrättsadvokater runtom i USA börjat förbereda sig för juridiska strider mot det Trump hoppas ska bli den “största deportationen i amerikansk historia”. – Jag tror inte att det kommer att gå att genomföra, rent praktiskt, säger Antonio Gutierrez. Han är människorättsaktivist och själv papperslös. Han kom till Chicago för 24 år sedan och arbetar för en organisation som hjälper migranter, främst från Syd- och Centralamerika. – Det är väldigt många som är väldigt oroliga, säger han. Starkt stöd för Trumps löfte Frågan är om väljarna accepterar något annat än att Trump gör som han sagt. Opinionen är tydlig – sedan 2020 har antalet amerikaner som vill se minskad invandring ökat med nästan 30 procentenheter till 55 procent, enligt en undersökning från Gallup. Ungefär lika många svarade i en opinionsundersökning från NY Times/Siena att de är för massdeportationer av papperslösa. Trumps vicekandidat JD. Vance sade nyligen att målet kommer att vara en miljon deportationer per år. En betydande andel av de papperslösa har, enligt Pew Research Center, befunnit sig i USA i över 10 år. Inte sällan har de barn som har fötts i USA och därför är amerikanska medborgare. Det kommer förmodligen att komplicera operationen ytterligare. ”Vem kommer att vilja ha våra jobb?” I Chicago möter TV4 Nyheterna Aurelia som kom till USA från Guatemala för 21 år sedan. En av hennes döttrar är amerikansk medborgare, liksom alla hennes tre barnbarn. Nu är hon orolig, kanske inte mest för sig själv, utan för vänner och bekanta. – Många av oss lever i en mardröm nu. Det är mycket fruktan, mycket oro, säger hon. Aurelia lyfter en fråga som många kritiker mot Donald Trumps deportationslöfte vädrat de senaste dagarna – de papperslösas roll i den amerikanska ekonomin. Skickas miljontals människor ut ur landet skulle det, enligt analytiker, mest troligt slå mot USA:s finanser. – Vem ska utföra alla jobb som inga amerikaner vill göra? Det är vi papperslösa som diskar, som städar, som jobbar på byggena. Det är mycket tack vare oss som det här landet blomstrar.

Temat för årets klimatmöte är pengar. Världens länder ska under de två veckor som mötet i Baku i Azerbajdzjan pågår bland annat försöka enas om ett nytt mål för hur mycket pengar givarländerna ska lägga per år på klimatarbete. Men nu duggar beskeden om tunga världsledare som dissar mötet tätt. USA:s president Joe Biden och Kanadas premiärminister Justin Trudeau tänker inte dyka upp, rapporterar bland annat Euronews. Ulf Kristersson har tidigare meddelat att han inte kommer att åka, och inte heller EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer att vara på plats. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kommer inte och Frankrikes president Emmanuel Macron avstår också med hänvisning till att mötet hålls i Azerbajdzjan. Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva deltar inte heller, detta på grund av den huvudskada han drabbats av efter ett fall i förra veckan. Enligt Euronews saknas också ledare från bland annat Japan, Australien, Mexiko och Indien på deltagarlistan. COP29 pågår mellan den 11 och 22 november.

RIO DE JANEIRO. Mexiko är det land som väntas drabbas värst av Donald Trumps återkomst till Vita huset. Trump har redan hotat att lägga en 25-procentig skatt på alla mexikanska varor om Mexiko inte stoppar flödet av migranter och droger till USA.

Trumps två huvudfrågor – ekonomin och migrationen – tycks ha gått hem hos väljarna. Harris satsning på kvinnor och rätten till abort verkar inte ha haft tillräcklig dragkraft. Ex-presidenten verkar ha kammat hem många manliga väljare, inte minst de unga som tidigare inte varit så intresserade av att rösta. Mycket pekar på att Trump dessutom lyckats vinna över många latinoväljare som traditionellt har röstat på Demokraterna. De är i själ och hjärta konservativa som sätter familjen främst. Viktiga fördelen En viktig fördel för Trump har varit att han varit president tidigare. Han har dessutom haft många år på sig att bygga ett starkt varumärke. Kamala Harris blev inslängd i racet med kort varsel sedan Joe Biden mycket motvilligt stigit åt sidan. Under Trumps år vid makten 2017-2021 var inflationen lägre och ekonomin upplevdes som bättre av många amerikaner.

Trycket på gränsen mellan Mexiko och USA har ökat kraftigt. Och Trump har gjort det till en av sina stora frågor att stoppa inflödet av migranter. Under sin förra mandatperiod lovade han att bygga en ”mur” som i verkligheten är långt ifrån komplett. Harris har setts som liberal i migrationsfrågor från sin tid som vicepresident under Joe Biden även om hon antytt en hårdare hållning under valkampanjen. Dåligt för Ukraina Många hukar sig nu kring vad en Trumpseger ska betyda för världen. Det finns en stor risk för att det militära stödet för Ukraina försvinner. Det är troligt att Trump kommer att höja tullarna. Det gör det svårare för svensk export att konkurrera på den amerikanska marknaden och produkter från USA blir dyrare här. Det kan driva upp inflationen igen. Men det är för tidigt att säga. Än har inte Donald Trump utropats till segrare.

Proud Boys – som spelade en stor roll i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 – är en av grupperna som förekommer i New York Times granskning av högerextrema på snabbmeddelandeservicen Telegram. Sammanlagt har tidningen analyserat över en miljon meddelanden från 50 konton med över 500 000 medlemmar, och funnit en rörelse med avsikt att ifrågasätta och potentiellt också bestrida en demokratisk valseger. Innehållet handlar om desinformation om valfelaktigheter, och om uppmaningar till medborgare att ta sig till valstugorna för att övervaka och bruka våld om det skulle behövas. Uppmanar följarna att slåss Tidningen skriver att följare i delstaten New Mexiko uppmanas att filma kring valstationerna, polisanmäla eventuella oegentligheter och vara redo att ”slåss som bara den”. Ett inlägg från en Telegram-grupp med fokus på vågmästarstaten Pennsylvania lyder enligt följande: ”Om du någonsin har sagt ’vad är det jag kan göra’, så är det här din möjlighet.” Bar svartgul MAGA-keps Vidare framgår att konton med kopplingar till specifikt Proud Boys fått ökad relevans den senaste tiden. Både Donald Trump och Tucker Carlson har nyligen uppträtt i svartgula klädaccessoarer, vilket tolkats som en passning till gruppen, som använder sig av samma färger. På frågan huruvida ex-presidentens svartgula MAGA-keps var en typ av signal svarade en talesperson från kampanjen: ”Lol. Nej”. Ökad hatretorik Wall Street Journal har också gjort en genomgång av högerextrema aktörer på Telegram med fokus på Proud Boys, och hänvisar till en rapport från ideella ”The Global Project Against Hate and Extremism” som visar att hatretoriken ökade med över 317 procent i oktober. Bland annat ska det talas om ett ”oundvikligt inbördeskrig” med uppmaningar om att ”skjuta illegala väljare”. Amerikanerna går till val i dag tisdag. De första vallokalerna stänger i delar av Indiana och Kentucky.

”Farmen”, ”The challenge” och nu ”Paradise hotel” – på måndagen kliver Viktor Bergström in i villan.  För Expressen berättar realityprofilen om hur han flydde ett heart break hemma i Sverige och landade i Mexiko.  – Jag kan inte ångra någonting jag har gjort, men det var svårt att vara där inne, säger Bergström.

När Donald Trump förra helgen intog scenen i Madison Square Garden bad han produktionen visa hans favoritgraf på skärmarna. Det är samma graf han vände sig mot i Butler, Pennsylvania i samma ögonblick som Thomas Matthew Crooks började skjuta mot scenen där den tidigare presidenten stod. Trump säger att det är grafen som räddade hans liv. Frågan är om det är grafen som också kommer att bära honom hela vägen till Vita huset.

Grafen visar hur antalet olagliga gränspassager har ökat under president Biden, jämfört med Trumps presidentskap. Över 8 miljoner människor har tagit sig in olagligt över gränsen till Mexiko under de fyra år Joe Biden varit president. Samma siffra för Trump var 2,1 miljoner. Viktigast för många När väljarna på tisdag går till valurnorna kommer inflationen att vara den fråga som flest amerikaner håller som allra viktigast. Sedan kommer säkerheten vid gränsen till Mexiko. Det är också den frågan där Trump har störst ledning över Kamala Harris när det gäller vem väljarna tror kan lösa frågan bäst, 16 procentenheter, enligt Wall Street Journals senaste opinionsmätning.

Sedan Joe Biden blev president har antalet amerikaner som vill se minskad migration till landet ökat med nästan 30 procentenheter från 28 till 55, enligt Gallup. 56 procent, säger sig vara för massdeportationer, även om de flesta tror att de kommer att vara ogenomförbara, rent praktiskt. En av dem som tror det, men alltjämt hoppas på Donald Trump, är den republikanske lokalpolitikern David Lara. Han bor i San Luis, precis vid gränsen till Mexiko.

– Det vi behöver är att ordningen återställs, säger han, till TV4 Nyheterna.

– Just nu är det kaos, gränsen är vidöppen och det finns ingen kontroll. Med Trump kan det här åtgärdas och vi kan återigen bli en suverän stat. Vatten till migranter I Arizonas öken finns en man som tänker annorlunda. Joel Smith jobbar för en hjälporganisation som placerar ut vattendunkar i öknen till migranter. En vandring för att ta sig in i USA kan, enligt Smith, ta upp till 10 dagar. I extrem hetta dagtid och iskyla nattetid. 2022 dog nästan 700 migranter i öknen – de allra flesta av uttorkning. Han ser med oro på det han kallar hatets politik. Genom åren har organisationens över 40 vattenstationer flera gånger förstörts och vandaliserats.

Joel Smith kommer att rösta på Kamala Harris, men hyser inga stora förhoppningar om att det ska leda till en mer human migrationspolitik. Kamala Harris har dessutom kraftigt ändrat sin retorik de senaste åren. Nu lovar hon fler gränspoliser och har helt slutat kritisera Donald Trumps murbygge.

– Jag tror inte att något kommer att förändras. Människor försöker att ta sig hit, på flykt från konflikter, eller bara i hopp om ett bättre liv. Det är fullständigt grundläggande mänskliga mekanismer som aldrig ändras, säger han.

– Det här började under Bill Clinton. Det fortsatte under George W. Bush och Barack Obama. Det Trump tillförde var ännu mer inhumanitet och Joe Biden har helt enkelt bara struntat i det. Helt ärligt ser jag ingen förändring vara på väg från Washington DC. Och det är bara där makten att göra något finns.

Det råder inga tvivel om att gränsfrågan kan bli avgörande, skriver analytikern Nate Silver i sitt nyhetsbrev: “Gränsen kan vara det som tillslut avgör det här valet till Trumps fördel”.

Den 10 mars hittades en 37-årig man död i en väska i södra Gustavsberg på Värmdö. Efter mordet flydde den misstänkta tvåbarnsmamman till sin syster i USA via Danmark, Tyskland och Mexiko skriver tidningen Sacramento Bee. Sedan i maj har hon suttit häktad, misstänkt för mord och grovt gravfridsbrott. Även systern greps tidigare under sommaren, men försattes senare på fri fot – även om svenska åklagaren Cecilia Tepper menar att misstankarna mot henne kvarstår. Utlämnas till Sverige – torts vädjan På onsdagen fattade en domare i Kalifornien att godkänna den svenska åklagarens begäran – att utlämna tvåbarnsmamma till Sverige. Enligt Sacramento Bee ska kvinnan ha vädjat om att inte bli utlämnad. När hon infann sig i domstolen i Sacramento var hon klädd i en orange fängelsetröja och bar en kedja runt midjan. Den 7 mars i år hade den 37-åriga mannen kontakt med sina anhöriga. Det är sista livstecknet från honom. Några dagar senare hittade hans kropp i en väska på vägg 222 på Värmdö i Stockholm. Motivet för det brutala brottet arbetas nu fram. Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna har man en teori om att offret mördats efter att ha utsatt den numera mordmisstänkta kvinnan för brott. Anmälde offret för våldtäkt Den 24-åriga kvinnan polisanmälde mordoffret i början av februari i år för tre fall av våldtäkt och en misshandel, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna. Flera av de påstådda brotten ska ha skett i mannens lägenhet. Efter anmälan greps han av polis men släpptes efter förhör och var fortsatt misstänkt i ärendet. Därefter ansökte kvinnan om kontaktförbud mot mannen men fick avslag från åklagaren. TV4 Nyheterna har talat med åklagaren som överhuvudtaget inte vill kommentera fallet. – Jag har ingenting att säga, det är sekretess, säger chefsåklagare Peter Claeson. Inte heller den advokat som mordoffret fick i samband med gripandet vill uttala sig. Det målsägandebiträde som kvinnan fick i våldtäkts- och misshandelsärendet har inte gått att nå.

I USA firas Halloween alltid den 31 oktober – oavsett vilken veckodag det är, något traditionsexperten Mattias Axelsson anser vi ska hålla fast vid. – Det är en amerikans tradition som vi har importerat och som jag tycker vi ska fira samma dag som i USA. Halloween liknar alla helgons dag Högtiden står för ”all hallows eve” det vill säga USA:s svar på alla helgons dag. Övergången mellan sommar- och vinterhalvåret firas även i många andra kulturer och länder världen över – som ”de dödas dag” i Mexiko. – Traditionerna infaller under en tid när man är i gränslandet mellan de levande och de döda. Halloween och alla helgons dag är inte väsensskilda utan snarare två grenar på samma träd, säger Mattias Axelsson. Kruxet med Halloween är att den sammanfaller nära all helgons dag. Och var sjätte år blir det lite extra komplicerad när båda högtiderna infaller på samma dag. – Det är främst då det kan bli konflikter eftersom alla helgons dag alltid är lördagen mellan den 31 oktober och 6 november. Var sjätte år hamnar den på samma dag som Halloween den 31 oktober, säger Mattias Axelsson. Folkvett och respekt Men högtiderna kan absolut samexistera, menar Mattias Axelsson – även om halloween ska firas med en viss försiktighet. – Det handlar om vanligt folkvett och visa respekt. Man behöver inte köra ”bus eller godis” på kyrkogården utan istället prata ihop sig med grannarna. Det finns säkert någon Facebookgrupp eller forum där man kan fråga sina grannar om de tycker det är okej, säger han och tipsar om ett enkelt knep: – Man kan sätta ut en pumpa utanför verandan eller en klisterlapp på lägenhetsdörren för att visa att det går bra att knacka på.

Under helgen kommer F1-legendaren Fernando Alonso att bli historisk. När starten för Mexikos GP går kommer han att göra sitt 400:e F1-lopp – något som ingen annan tidigare lyckats med. – Ett bevis på hur mycket jag älskar den här livsstilen, säger spanjoren till podcasten ”Beyond The Grid”.