Djuren blir allt färre – nära en "point of no return"
Världsnaturfonden WWF släpper idag rapporten Living Planet Report 2024. I den har de mellan åren 1970 och 2020 mätt bestånden av olika vilda ryggradsdjur på land, i sötvatten och i havet för att ta reda på hur det ser ut med den biologiska mångfalden. Ryggradsdjur som lever i sötvatten minskar mest I rapporten kommer det fram att bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med över 70 procent och att det är nu nära en brytpunkt där det inte längre är möjligt att vända tillbaka.
– Vår roll och vårt agerande i vår livsstil idag innebär att vi är farligt nära the point of no return där man alltså inte kan återskapa den biologiska mångfalden, säger Anna Richert matexpert på WWF. Värst drabbat är bestånden av olika arter av vilda ryggradsdjur i sötvatten, där har det minskat med 85 procent, därefter kommer landbaserade som minskat med 69 procent och sedan marina som minskat med 56 procent. Förändring av kosten kan vara nyckeln till vändning Orsakerna är förluster av livsmiljöer för arterna, klimatförändringar, överexploatering och människans livsmedelssystem. Men det är också där en av lösningarna ligger. Enligt Anna Richert så kan man alltså hjälpa till att vända trenden genom att välja vad man stoppar på tallriken.
– Det är faktiskt rätt mycket soja som går åt till att producera kyckling och odlad lax och det betyder att det finns en direkt koppling mellan vad du lägger på din tallrik och det som händer i Amazonas och regioner där omkring där det blir avskogning på grund av att man odlar sojan, säger Anna Richert.
Hon berättar också att om man ska äta kött kan det vara bra att välja det som har fått beta fritt och att man ska välja baljväxter oftare. Hon menar också att man ska ta ekologiska produkter men framförallt se till så att man inte slänger någon mat och därmed minska matsvinnet. Men ansvaret ligger inte bara hos konsumenten utan hon menar att alla måste bidra för att komma till rätta med situationen, till exempel så kan företagen göra riskanalyser och förstå hur livsmedelskedjan påverkar den biologiska mångfalden.
Världsnaturfonden WWF släpper idag rapporten Living Planet Report 2024. I den har de mellan åren 1970 och 2020 mätt bestånden av olika vilda ryggradsdjur på land, i sötvatten och i havet för att ta reda på hur det ser ut med den biologiska mångfalden. Ryggradsdjur som lever i sötvatten minskar mest I rapporten kommer det fram att bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med över 70 procent och att det är nu nära en brytpunkt där det inte längre är möjligt att vända tillbaka.
– Vår roll och vårt agerande i vår livsstil idag innebär att vi är farligt nära the point of no return där man alltså inte kan återskapa den biologiska mångfalden, säger Anna Richert matexpert på WWF. Värst drabbat är bestånden av olika arter av vilda ryggradsdjur i sötvatten, där har det minskat med 85 procent, därefter kommer landbaserade som minskat med 69 procent och sedan marina som minskat med 56 procent. Förändring av kosten kan vara nyckeln till vändning Orsakerna är förluster av livsmiljöer för arterna, klimatförändringar, överexploatering och människans livsmedelssystem. Men det är också där en av lösningarna ligger. Enligt Anna Richert så kan man alltså hjälpa till att vända trenden genom att välja vad man stoppar på tallriken.
– Det är faktiskt rätt mycket soja som går åt till att producera kyckling och odlad lax och det betyder att det finns en direkt koppling mellan vad du lägger på din tallrik och det som händer i Amazonas och regioner där omkring där det blir avskogning på grund av att man odlar sojan, säger Anna Richert.
Hon berättar också att om man ska äta kött kan det vara bra att välja det som har fått beta fritt och att man ska välja baljväxter oftare. Hon menar också att man ska ta ekologiska produkter men framförallt se till så att man inte slänger någon mat och därmed minska matsvinnet. Men ansvaret ligger inte bara hos konsumenten utan hon menar att alla måste bidra för att komma till rätta med situationen, till exempel så kan företagen göra riskanalyser och förstå hur livsmedelskedjan påverkar den biologiska mångfalden.