Dödläge i samtal mellan Nigerjunta och Ecowas

EU meddelar att nödvändig medicin kommer att flygas in till Niger trots de sanktioner som riktas mot landet efter militärkuppen i juli. Det rapporterar AFP. Den västafrikanska organisationen Ecowas utfärdade sanktionerna efter att militärjuntan då tvingade bort den demokratiskt valde presidenten Mohamed Bazoum från makten. Även EU har fryst ekonomiskt stöd till landet men kommer nu alltså att sända nödvändig medicin och andra medicinska förnödenheter. Totalt rör det sig om fyra sändningar på sammanlagt 58 ton. ”Förråden utarmas i snabb takt och tillgången är djupt begränsad”, enligt EU.

▸ Militärjuntan i Niger anklagar Frankrike och de västafrikanska staternas samarbetsorgan Ecowas för att planera för en…

Militärjuntan i Niger anklagar den tidigare kolonialmakten Frankrike och de västafrikanska staternas samarbetsorgan Ecowas för att planera för en "militär intervention".

Militärjuntan i Niger öppnar luftrummet efter att ha hållit det stängt i en knapp månad, uppger en talesperson för transportdepartementet enligt Reuters. Luftrummet stängdes efter att den västafrikanska organisationen Ecowas hotat att ingripa militärt om kuppmakarna inte gav upp. Militärstyret gav sig inte, men Ecowas har ändå inte ingripit. Niger har inte gett någon förklaring till varför luftrummet nu återigen öppnas. Många europeiska flygbolag, som i vanliga fall flyger över Niger, har fått ta omvägar runt det stora landet under den senaste månaden. Juntan och kuppledaren Abdourahmane Tchiani grep makten från den folkvalda ledaren Mohamed Bazoum i slutet av juli.

Är det korruptionen, militären – eller Frankrike – som bär skulden för den våg av statskupper som gått genom delar av Afrika? Förra veckan greps Gabons president och sattes i husarrest. Det bara ett par månader efter att Nigers president utsattes för liknande behandling. Vad är orsakerna bakom? Det var i förra veckan som valmyndigheten i Gabon utropade sittande presidenten Ali Bongo Ondinmba till vinnare i det presidentval som hade hållits helgen innan. Kort därefter tog tolv militärer, beväpnade och i uniform, över en sändning i statstelevisionen. – Vi har bestämt oss för att försvara freden genom att sätta stopp för den nuvarande regimen, sa en av dem i vad som tycks ha varit ett förskrivet tal. President Ali Bongo var gripen, förklarade kuppmakarna, tillsammans med flera andra politiker. Landets gränser hade också stängts. Kuppmakarna har därefter förklarat att presidenten ”penisonerad” och utsett hans kusin, generalen Brice Oligui Nguema till ”övergångspresident”. – Det är inte så förvånade faktiskt, säger Sten Hagberg, professor i kulturantropologi och föreståndare för Forum för Afrikastudier vid Uppsala Universitet. Ali Bongo tog över presidentskapet efter sin far. Familjen hade fram till kuppen styrt Gabon i över 50 år. Men det har inte varit utan problem: stora protester mot Ali Bongo har flera gånger skakat landet. Så sent som 2019 misslyckades en annan militärkupp – knappt – med att avsätta honom. De mest framträdande kuppmakarna fängslades då. Nu spekuleras det om huruvida de nuvarande var inblandade även den gången. – Det finns inget sätt som man hade kunnat se att det skulle kunna bli ett demokratiskt maktskifte. Och när ett verkligt maktskifte är omöjligt, då blir kuppen också ett sätt att förändra, säger Sten Hagberg. Sten Hagberg är precis hemkommen från Mali när Omni talar med honom. Även Mali styrs efter en statskupp 2021 av en militär övergångsregim. Hagberg menar att det inte är någon överdrift att beskriva det som att det går en våg av statskupper genom Central- och Västafrika. Och kanske framförallt: genom Frankrikes tidigare kolonier. För enligt honom handlar kupperna också, på ett lite djupare plan, om ett motstånd mot Frankrike, som fortfarande utövar stort inflytande i regionen. – Frankrike har mycket starka band till sina tidigare kolonier, både historiskt och än i dag, ekonomiskt, politiskt och militärt, säger Sten Hagberg. Bland annat är många fransktalande afrikanska länders valutor knutna till euron, men inte självständigt, utan via den franska centralbanken. – Så när man har sparkat ut Frankrike ur Mali, Burkina Faso och nu senast i Niger kan det som i första hand framstår som extremt irrationellt också handla om avkolonisering, säger Sten Hagberg. – Många tycker som en av mina kollegor i Burkina Faso uttryckte det tidigare i år: om vår nuvarande junta kapar banden till Frankrike, permanent, så är det värt det. Nej, det kan man inte säga. Enligt Sten Hagberg har militärstyrena sina egna agendor och har knappast återupprättat verklig demokrati eller eliminerat korruptionen.

Men de spelar på känslor som finns i befolkningen. Efter kuppen i Niger har demonstranter samlats för att visa sitt stöd till kuppen och skandera bland annat ”ned med Frankrike”. De ledare som tvingats bort har också i hög utsträckning varit impopulära, och representerat en demokrati som fungerar i namnet, men knappast i praktiken. – En sak som det beror på det är att det finns en nästan total besvikelse bland vanliga människor med demokratin så som den har praktiserats, säger Sten Hagberg. – Det är därför som de här kupperna, i alla fall initialt, kan ha ett väldigt stort folkligt stöd. Sen brukar det inte hålla i sig: militärerna brukar inte vara så himla bra politiker och dessutom har de sina egna agendor. Det är oklart. Efter statskuppen i Niger tidigare i sommar har grannländerna inom Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap, ECOWAS, hotat med militär intervention om inte president Mohamed Bazoum får återgå till makten. Militärjuntan har dock vägrat, och fått stöd av Mali och Burkina Faso, som även de styrs av militärjuntor. Många analytiker hävdar nu att de senaste årens militärkupper kan sprida instabilitet, som i sin tur riskerar att ge upphov till ytterligare kuppförsök. I slutet av september 2022 varnade Afrikanska Unionens kommissions ordförande Moussa Faki Mahamat för vad han beskrev som ett ”återupplivande av odemokratiska maktövertaganden” på kontinenten. Då hade Burkina Faso precis genomgått två statskupper på mindre än ett år. Mellan 1960 och 2000 genomfördes hundratals statskupper i Afrika. Och efter en period av relativt lugn är siffrorna återigen uppe på de nivåerna: de senaste tre åren har inte mindre än fem kuppförsök – varav flera lyckade – genomförts på kontinenten varje år. – Det är väldigt sorgligt att det finns så få exempel på demokratiska maktskiften, säger Sten Hagberg. Läs mer

FN varnade på tisdagen för att den politiska krisen i Niger och de sanktioner som införts mot militärjuntan av den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas riskerar att utlösa en katastrofal humanitär situation, rapporterar AFP. UNHCR, FN:s flyktingorgan, har förebett en beredskapsplan för Niger sedan en militärkupp den 26 juli störtade president Mohamed Bazoum. – Den pågående politiska krisen, utan någon tydlig lösning i sikte, skapar osäkerhet och oro eftersom landet fortsätter att uppleva upprepade attacker från icke-statliga väpnade grupper, särskilt nära gränserna till Mali och Burkina Faso, säger Emmanuel Gignac, UNHCR:s representant i Niger. Bara under den senaste månaden har fler än 20 000 människor fördrivits från Niger. Gignac varnar för att situationen har ökat skyddsriskerna för flyktingar.

Sociala mediekanaler kopplade till den ryska staten har inlett ett stort försök att utnyttja militärkuppen i Niger, rapporterar The Guardian. Syftet är att förstärka Moskvas inflytande i landet och öppna upp möjligheter för ett ingripande. Västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas har tidigare hotat med att ingripa militärt i Niger om inte juntan återlämnar makten till den västvänliga presidenten Mohamed Bazoum, som avsattes i en kupp i slutet av juli. Prigozjin och Wagnergruppen ledde desinformationskampanjen i Afrika, och aktiviteten i kanalerna minskade kraftigt efter Wagnerledarens död, enligt en expertanalys. Men pro-ryska Telegramkanaler har fortsatt att driva desinformation om Niger på samma nivå som före Wagnerledarens död.

Niger formar en militärpakt med Burkina Faso och Mali, vars ledare också grep makten vid statskupper. De båda grannländerna ges rätten att ”ingripa på Nigers territorium i händelse av aggression”. Utrikesministrarna i de två länderna besökte Nigers huvudstad Niamey på torsdagen. De träffade bland annat kuppledaren Abdourahamane Tiani. Pakten skapas i ljuset av att organisationen Ecowas hotat att ingripa militärt om inte makten lämnas tillbaka till den folkvalda presidenten. Niger är det fjärde landet i Västafrika sedan 2020 som faller i händerna på kuppmakare, skriver AFP. Förutom ovan nämnda länder skedde en kupp i Guinea 2021.

Den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas accepterar inte Nigers militärjuntas plan på en treårig övergångsperiod, rapporterar BBC. – De måste bara göra sig redo att lämna över makten på kortast möjliga tid, säger Abdel-Fatau Musah, Ecowas kommissionär för frågor om politik, fred och säkerhet. Ecowas har tidigare hotat med att ingripa militärt i Niger om inte juntan återlämnar makten till president Mohamed Bazoum, som avsattes i en kupp i slutet av juli. På lördagen framförde en representant för militärjuntan, General Abdourahamade Tchiani, att de kan tänka sig en treårig övergångsperiod till en ny folkvald ledare. Enligt honom är juntans ambition inte att lägga beslag på makten, men säger att de är fullt redo att försvara sig om Ecowas ingriper militärt. – Det kommer inte att vara så enkelt som vissa verkar tro.