"En sjukdom med hög dödlighet"

Det har hostats något enorm den här hösten och orsaken är bakterien mykoplasma som nu sprider sig i hela landet. De allra flesta blir lindrigt sjuka, men i värsta fall kan en infektion leda till lunginflammation som behöver behandlas av sjukvården. Under september sökte 500 patienter vård – i vanliga fall ligger den siffran på max 200 stycken per månad. – Det är anmärkningsvärt och det är till och med så att vi har en del som behöver intensivvård. Under mina 35 år som infektionsläkare har jag bara sett några enstaka fall tidigare och nu är det fler som behöver det, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén. Fler söker vård – fortsätter öka Siffrorna kommer från Socialstyrelsen, som menar att det kan komma en efterrapportering med ännu fler fall. Antal patienter som söker vård nu är fem gånger fler jämfört med 2016. – Det är väldigt höga siffror och det gäller sannolikt även de som vårdas på intensivvården, även om vi inte har bekräftade siffror på det ännu, säger Magnus Gisslén. Vanligt bland unga Vanliga symtom är feber, hosta och huvudvärk – och insjuknande sker ofta gradvis. Får man ont i bröstkorgen eller ryggen när man andas så är det dags att ta kontakt med sjukvården, innan dess behöver man inte göra det, säger Gisslén. – Jag har aldrig stött på någon som avlidit av mykoplasma, det är extremt ovanligt. Det här är inte en sådan allvarlig sjukdom på det sättet. Sjukdomen drabbar alla åldrar och det finns ingen specifik riskgrupp. Däremot har unga i åldrarna 15 till 35 störst risk att få lunginflammation och att hamna på sjukhus. Och utbrottet verkar inte har nått kulmen ännu. – Det brukar peaka i november, så sannolikt fortsätter det, vi har inga tecken på avmattning.

Nu är det hög tid för riksgrupper att vaccinera sig mot covid-19 och säsongsinfluensan, enligt Folkhälsomyndigheten. I DN:s chatt kan du ställa frågor till statsepidemiologen Magnus Gisslén om förkylningar, covid-19, influensan och andra smittor som cirkulerar. Chatten börjar klockan 10.00.

Sverige står inför det största mykoplasmautbrottet på flera år. Bakterien kan i vissa fall leda till lunginflammation. – Det är inte bara en vanlig topp, utan det är nog mer än vad man annars ser, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Vaccinationerna inför årets influensa- och covid-19-säsong är nu i full gång. Statsepidemiologen betonar vikten av att skydda sig, särskilt för riskgrupper som löper högre risk att bli allvarligt sjuka. – Vi väntar oss en ökning av både covid- och influensafall under hösten och vintern, och det är viktigt att vara förberedd med vaccinationsskydd, säger Magnus Gisslén, statepidemiolog. I likhet med tidigare år förväntas influensasäsongen ta fart senare under hösten, medan covid-19 sprids året om. Men när smittan ökar under vintermånaderna kan covid-19 fortfarande leda till allvarligare sjukdom, särskilt för äldre och de i riskgrupper. Riskgrupper prioriteras vaccin De som har störst risk att drabbas är äldre över 65 år och vuxna med underliggande sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller nedsatt immunförsvar. Gravida rekommenderas också att vaccinera sig. – Vi prioriterar riskgrupperna först, men sedan finns det möjlighet för andra att boka tid för vaccin, säger Magnus Gisslén. För de som ingår i de rekommenderade riskgrupperna är vaccinationen gratis. Men om du inte tillhör en riskgrupp får då du betala en mindre summa. Många vårdcentraler erbjuder möjligheten att ta både covid- och influensavaccinet samtidigt. Att vaccinera sig mot både covid och influensa samtidigt är inte bara säkert, utan även rekommenderat. – Det ökar täckningsgraden och hjälper till att minska belastningen på sjukvården under den intensiva influensasäsongen, förklarar Gisslén. Mykoplasma och andra sjukdomar Förutom covid och influensa har även andra sjukdomar, såsom mykoplasma, ökat i spridning efter pandemin. Mykoplasma orsakar lunginflammation, men är oftast inte allvarlig. – Vi har sett en generell ökning av infektionssjukdomar efter att ha haft relativt få fall under pandemin, säger Magnus Gisslén.

Just nu sprids bakteriesjukdomen mykoplasma i landet. Att spridningen är så stor just nu går att spåra bakåt i tiden, till pandemin. Då höll sig folk hemma och blev inte smittade av infektionssjukdomar menar Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. – Sprider sig inte mykoplasma på samma sätt som det gör normalt sätt så minskar immuniteten i befolkningen. Nu när vi börjat bete oss som vanligt igen så finns möjligheten att många ska kunna bli infekterade och det är det som händer just nu, säger Magnus Gisslén. Vanliga symptomen Sjukdomen sprider sig snabbast mellan människor som umgås nära inomhus. – Ofta inom familjer i samma hushåll, men också när man umgås och lever tätt. Och det kan till exempel vara på skolor eller i barngrupper. Även bland vuxna på arbetsplatser.  Vanliga symtom är feber, hosta och huvudvärk och insjuknande sker ofta gradvis. Även om de flesta inte blir svårt sjuka, finns det några som behöver söka sjukhusvård. – Man kan få som en förkylning med hosta. Ibland långdragen hosta. Men enstaka kan bli svårare sjuka och få lunginflammation. Av de som får lunginflammation blir de flesta inte svårt sjuka, men enstaka kan behöva sjukhusvård. I värsta fall kan man behöva intensivvård. Då ska du söka vård Det är svårt att veta exakt hur många fall av mykoplasma som finns, eftersom sjukdomen inte är anmälningspliktig och de flesta som blir sjuka inte provtas.  – Vi vet att det var väldigt få fall under de första åren av pandemin och vi vet att det är många nu. Sannolikt är det fler nu än vad man hade under perioden före pandemin.  Immuniteten efter en genomgången infektion är inte speciellt långvarig och man kan bli sjuk i mykoplasma flera gånger, enligt Gisslén. – Märker man att ens allmäntillstånd är dåligt, man får svårt att andas eller ont i bröstkorgen eller i ryggen, då ska man kontakta sjukvården via 1177 för att få råd. Ibland kan man behöva uppsöka sjukvård och göra en undersökning. I enstaka fall behöver man antibiotikabehandling.

Den 15 oktober inleds vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19 – flera veckor tidigare än förra året. – Det är väldigt svårt att veta exakt när ökningen kommer, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Förra veckan kom oroande nyheter från Tyskland – två personer på ett tåg kunde ha utsatts för det livsfarliga marburgviruset efter att ha kommit hem från en resa till Rwanda. Det visade sig vara ett falskt alarm, men ändå valde den svenska regeringen att klassa viruset som samhällsfarligt, trots att risken för spridning här i Sverige är väldigt låg. Vad betyder det för oss, och hur oroliga ska vi vara? Med oss i dag har vi Sveriges statsepidemiolog Magnus Gisslén, som hjälper oss att reda ut vad marburgviruset egentligen innebär.    Du hör mer om marburgviruset i Expressens dagliga nyhetspodd ”Läget” i spelaren! Eller: Lyssna direkt på Spotify! Lyssna direkt på Podcaster! Glöm inte att slå på notiser för att inte missa några avsnitt.

Just nu pågår det ett utbrott av det dödliga viruset i Rwanda. Regeringen håller därför en pressträff under onsdagen – där viruset imorgon komma att bli en samhällsfarlig sjukdom. – Det ger möjlighet till hälsokontroll vid inresa till landet, isolering och karantän, säger Jakob Forssmed som samtidigt belyser att risken att viruset kommer till Sverige är liten. Elva dödsfall Hittills finns 36 bekräftade fall av viruset och sedan i fredags har elva personer dött. Samtliga fall är bekräftade i Rwandas huvudstad Kigali. Rwanda kontrollerar alla utresande från landet. – Ett stort antal individer smittspåras och det kan vara värt att säga att Rwanda har en välfungerande smittspårning, säger Magnus Gisslén där 70 procent av de som smittats är sjukdomspersonal i huvudstaden. Smittar endast vid symtom Marburgviruset ingår i samma virusfamilj som ebola och enligt Folkhälsomyndigheten är den inte luftburen, utan smittar från människa till människa via infekterade kroppsvätskor som blod och saliv. – Vi har möjligheter att vårda patient med marburgviruset under säkra förhållanden vid särskilda isolerings enheter och även transportera personer på ett säkert sätt, säger Olivia Wigzell, tf generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Viruset är en blödarsjukdom där de som insjuknar får hastigt hög feber, huvudvärk och muskelvärk, även illamående, kräkningar och buksmärtor. Det finns idag inget botemedel. – Sjukdomen smittar endast vid symtom och vi uppmanar att testa sig om man påvisar det, säger Olivia Wigzell.

Delstaten Kerala har drabbats av det andra fallet av Nipahviruset i år. Förra veckan dog en 24-årig man efter att ha insjuknat och från regeringen har order om omfattande övervakning kommit för att förhindra spridning av viruset, rapporterar The New Indian Express. 175 personer i mannens närhet finns på en så kallad ”kontaktlista” där över 100 personer betraktas som extra utsatta och totalt 151 personer är under uppsikt. Tio personer vårdas på sjukhus med misstänkta symptom. I Indien har flera tidigare fall hos människor uppstått när man druckit dadeljuice som kontaminerats av smittade flyghundar, en typ av fladdermöss. Det kan även smitta via andra djur som gris, men också via människor. – Men det krävs väldigt nära kontakt. Till exempel till sjukvårdspersonal eller hushållskontakter via kroppsvätskor, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén, som också är professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin. Strikta restriktioner Nu har fältundersökningar inletts inom en tre kilometers radie från mannens hem inletts där totalt 66 team har kopplats in, skriver The New Indian Express. Men trots regeringens åtgärder för att ta reda på hur det senaste fallet uppkommit har framstegen varit små. – Myndigheterna vill försöka hitta smittkällan. Om det är via dadlar som kontaminerats av fladdermöss eller om personerna smittats via andra djur. – Det kan vara fler som är smittade, då är det viktigt att man håller dem under uppsikt, isolerar och tar hand om dem om de skulle bli sjuka. ”Väldigt hög dödlighet” Dödsfallet i Kerala är det andra på kort tid. I juli dog en 14-årig pojke efter att ha smittats. – Nipahvirus ger ofta mycket allvarliga infektioner och har hög dödlighet. Det är ett virus som det är viktigt att övervaka. Global övervakning och internationellt samarbete är avgörande för att snabbt kunna upptäcka och begränsa framtida utbrott samt förhindra spridning till andra regioner. Det är också viktigt att vi är medvetna om riskerna och kan identifiera infektionen tidigt om vi skulle få något fall bland resenärer från endemiska områden, säger Magnus Gisslén. För de som blir allvarligt sjuka och behöver sjukhusvård beräknas dödligheten vara mellan 30 och 70 procent. – Det är en väldigt hög dödlighet och det finns ännu inga tillgängliga vaccin eller läkemedel som har direkt effekt på viruset,