Färre denguefall – tack vare nya myggor

"Den drabbade besättningen beläggs nu med flyttrestriktioner under en kort period då vi utreder utbrottets omfattning", säger Kristina Mieziewska, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande på fredagsförmiddagen då man konstaterat smitta hos en ko i Uddevalla kommun. Några timmar senare meddelar SVA att ytterligare ett fall har konstaterats, den här gången hos ett nötkreatur i Halland. SVA säger att fallen inte kommit som någon överraskning då man nyligen haft fall både i Danmark och Norge. Man väntar sig även fler fall i Sverige, men påpekar att det oftast drabbar enstaka djur. Blåtunga kan inte smitta människor. Virussjukdomen drabbar idisslare som nötkreatur, får och getter. Viruset smittar inte mellan djur utan via en insekt. Symptomen kan vara lindriga men också leda till allvarlig sjukdom och död. I dag finns det inte krav på att djur ska vaccineras i Europa, till skillnad från under det stora utbrottet 2008. Numera är det frivilligt för EU-länderna att bekämpa sjukdomen. Baserat på den aktuella situationen kommer inte sjukdomen att bekämpas nationellt i Sverige. "Blåtunga smittar inte mellan djur utan via svidknott. Detta gör att det är svårt att skydda sina djur men man har sett att installning av djuren kan minska knottangreppen och på så sätt förhindra smittspridning och sjukdom", säger Erika Chenais, statsveterinär vid SVA, i ett pressmeddelande.

”Den drabbade besättningen beläggs nu med flyttrestriktioner under en kort period då vi utreder utbrottets omfattning”, säger Kristina Mieziewska, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket i pressmeddelandet. Blåtunga kan inte smitta människor. Virussjukdomen drabbar idisslare som nötkreatur, får och getter. Viruset smittar inte mellan djur utan via svidknott. Symptomen kan vara lindriga men också leda till allvarlig sjukdom och död. Inget vaccinkrav I dag finns det inte krav på att djur ska vaccineras i Europa, till skillnad från under det stora utbrottet 2008. Numera är det frivilligt för EU-länderna att bekämpa sjukdomen. Baserat på den aktuella situationen kommer inte sjukdomen bekämpas nationellt i Sverige. ”Blåtunga smittar inte mellan djur utan via svidknott. Detta gör att det är svårt att skydda sina djur men man har sett att installning av djuren kan minska knottangreppen och på så sätt förhindra smittspridning och sjukdom”, säger Erika Chenais, statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA i pressmeddelandet.

Polisen i Jämtland har upprättat en anmälan om misstänkt jaktbrott efter att en person skjutit en björnhona i en nödvärnssituation i länet på fredagen. Det skriver polisen i Jämtland i ett inlägg på Facebook. Björnhonan ska ha haft sina ungar med sig när den sköts. Björnen har skickats till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för en undersökning.

SVA bedömer att det är medel till hög risk att viruset, som sprids med svidknott, tar sig till Sverige. Augusti, september och oktober kommer att bli avgörande månader, säger Karl Ståhl. Det är många olika faktorer som spelar in. Det är inte bara hur nära landet är, utan hur vindriktningen och temperaturerna är. Kor, får och getter ligger i riskzonen för viruset, som kan leda till döden. Det är framförallt får som blir ordentligt sjuka, säger Ståhl. Viruset upptäcktes först i Nederländerna förra året. Sedan dess har det rapporterats om fall i bland annat Tyskland, Storbritannien, Frankrike och nu senast i Danmark. I våras blev det klart med ett nödvaccin, men det har inte godkänts hos Europeiska läkemedelsverket EMA ännu. Däremot kan länder söka en så kallad beredskapslicens, vilket Sverige fått. Det är inte helt klart hur pass effektiva de här vaccinerna är. När det går så här snabbt är det inte utvärderat på det viset. Man använder dem i det akuta skedet utan att ha full koll på hur effektiva de är, säger Karl Ståhl. I dag finns det inte krav på att djur ska vaccineras i Europa, till skillnad från under det stora utbrottet 2008 då det blev ett krav. I Sverige är det djurägarna som beslutar om vaccination och de får själva stå för kostnaden.

En ny allvarligare version av det dödliga viruset blåtunga sprider sig bland idisslare i Europa, bland annat i Danmark. – Det kan absolut dyka upp här och vi är på alerten, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

En ny allvarligare version av det dödliga viruset blåtunga sprider sig bland idisslare i Europa, bland annat i Danmark. – Det kan absolut dyka upp här och vi är på alerten, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

SVA PÅ INSÄNDARE. Det är orättvist att såga tv-sändningarna från OS bara på grund av reklamen i Kanal 5. För oss som abonnerade på Max sändes ett oändligt OS-utbud för en billig penning, skriver Bengt Ersson.

Viruset som den farliga fästningen kan bära på har den senaste tiden spridit sig till bland annat Spanien, som haft sitt första dödsfall. I Centralasien och Afrika har den länge spridit Krim Kongo-virus, som kan leda till blödarfeber. Sjukdomen har en dödlighet på upp till 40 procent beroende på hälsostatus.

– Man får huvudvärk, feber, sen övergår det till kräkningar och diarré, säger Anton de Jong, fästingforskare vid Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA och fortsätter. – Man får som blåmärken över hela kroppen på grund av blödningar under huden. Flyttfåglar sprider sjukdomen Det är främst flyttfågelfästningen som sprider den här sjukdomen. Som man anar av namnet sprids den av fåglar som kommer söderifrån.

Fästningen faller av från fågeln och är det tillräckligt varmt så överlever den och kan krypa upp på en människa eller något annat däggdjur.

Hittills har man bara hittat ungefär ett 40-tal exemplar i Sverige, alla utan virus men trenden är på uppåtgående.

– Med ett varmare klimat så skulle det kunna vara att de faktiskt kan etablera sig här och då är det framförallt i södra delarna av Sverige som vi tänker att det skulle kunna ske, säger Anton de Jong. Posta in ditt fynd Om man misstänker att man hittat en flyttfågelfästning vill SVA att man rapporterar in fyndet via deras hemsida och skickar fästningen med post så att de kan testa om den bär på virus.

– Det är fortsatt så att den största risken för oss här i Sverige är TB och Borrelia. Men det är viktigt att dels att vi gör vad vi kan för att förhindra att de här fästningarna kommer in i landet men sen också att man är medveten om att man kan smittas inom Sverige.

När klimatet förändras i Sverige befarar man nu att invasiva fästingarter ska föra med sig allvarliga sjukdomar till Sverige. Hittills har det inte skett, men i till exempel Spanien finns Krim Kongo blödarfeber. – Det är en sjukdom vi inte vill ha i Sverige. De sprids av flyttfågelfästingen som trivs i varma och torra områden, säger fästingforskaren Anton de Jong. Nu uppmanar SVA allmänheten att rapportera fästingfynd. Flyttfågelfästingen har redan setts till i Sverige, hur känner man då igen den invasiva arten? – De rör sig snabbt, de söker upp sitt värddjur och har ögon på sidorna. De är större och har randiga ben. Till skillnad från vanliga fästingar kan den vara både svart och brun. Smarta skyddet få känner till Hur skyddar man sig mot fästingarna, som breder ut sig i Sverige? Fästingforskaren Thérese Jansén reder ut i Nyhetsmorgon. – Är man ute i naturen kan man ha långbyxor och långärmat. Borsta av dig om du varit i vegetation och kolla kroppen när du kommer hem. Myggmedel kan också fungera effektivt mot fästingar. Om du ändå får en fästing är det viktigt att plocka bort den så fort som möjligt, använd naglarna om du inte har en pincett till hands. Folkhälsomyndigheten rekommenderar även alla som bor i riskområden att vaccinera sig mot TBE, som är en fästingburen hjärninflammation, som redan sprids av fästingar i Sverige och har blivit allt vanligare. – Det är viktigt att ta sina uppföljningsdoser och just den fjärde dosen är extra viktig att ta.