FN fördömer Israels dödliga militärräd

På tisdagen exploderade tusentals personsökare – på onsdagen handlade det om walkie-talkies. Ett 20-tal människor uppges ha dödats under och 450 skadats. Totalt har därmed ett 30-tal dödats och över tretusen skadats på två dagar, enligt Libanons hälsodepartement.

Israel har inte svarat på anklagelserna att dess underrättelsetjänst skulle ligga bakom explosionerna. Under onsdagen sa landets militär dock att en ny fas i kriget har inletts och att man flyttar trupper norrut, till områden som tiotusentals israeler lämnat på grund av elva månaders raketbeskjutning från den Iranstödda Hizbollahmilisen i Libanon. Iran: ”Avskyvärt brott” I Iran har regimen meddelat FN att man kommer att hämnas explosionerna, som bland andra skadade Irans ambassadör i Libanon. Iran förbehåller sig rätten att ”enligt internationell lag vidta nödvändiga åtgärder som anses krävas för att svara på ett sådant avskyvärt brott och kränkning”, skriver landets FN-ambassadör Amir Saeid Iravani i ett brev till FN:s generalsekreterare Antonio Guterres och FN:s säkerhetsråd. Rädslan i Libanon En elektronikaffär i Sidon, i södra Libanon, var en av de platser där kommunikationsutrustning exploderade igår. Rädslan över vad som ska sprängas härnäst – och vem det ska drabba – är stor. – Vi hade några apparater här som vi trodde var 100 procent säkra men för säkerhets skull har vi tagit bort dem för vi blev oroliga, säger butikens ägare Mustafa Jeema till Reuters.

”Djup indignation över bilderna som kommer från Gaza där civila har beskjutits av israeliska soldater”, skriver Macron i ett uttalande på X.

”Jag uttrycker mitt starkaste fördömande av dessa skjutningar och uppmanar till sanning, rättvisa och respekt för internationell rätt", fortsätter den franske presidenten.

Han kräver omedelbar vapenvila så att humanitär hjälp kan nå fram. "Allvarlig kränkning" Kaos uppstod i samband med att en konvoj med nödhjälp, koordinerad av Israels militär, anlände till Gaza stad tidigt på torsdagsmorgonen. Över 100 personer har bekräftats döda och fler än 750 är skadade, enligt hälsomyndigheterna i det Hamasstyrda Gaza.

”Dessa dödsfall är helt oacceptabla”, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett uttalande på X.

”Att beröva människor hjälp i form av mat utgör en allvarlig kränkning av den internationella humanitära rätten.” Oklara omständigheter Tusentals hungrande människor rusade mot de 38 lastbilarna. Uppgifterna går isär om vad som hände sedan. Enligt palestinska vittnesmål öppnade israeliska soldater eld in i folkmassan.

Israels militär (IDF) medger att skott avlossats, men hävdar enligt israeliska medier att många av offren skadades i det kaos som uppstod innan och att militären bär ansvar för färre än tio av dödsfallen. Extrainsatt möte Hjälpkonvojen kom från privata aktörer i Egypten och koordinerades av Israel, enligt IDF.

FN:s säkerhetsråd kallades till ett extrainsatt möte på torsdagskvällen på grund av händelsen, som också fördöms av FN:s generalsekreterare António Guterres.

Även Italiens utrikesminister Antonio Tajani samt Spaniens dito José Manuel Albares har efter händelsen vädjat om vapenvila för att möjliggöra hjälpsändningar.

Enligt uppgifter till CNN ska Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ha satt den 10 mars som en deadline för att offensiven mot Rafah ska vara klar. Då inleds nämligen den muslimska fastemånaden ramadan. – Vi vet inte vart vi ska ta vägen, säger Mohammad al-Jarrah, en palestinsk flykting som tagit sig till Rafah från norra delen av Gazaremsan. Uppskattningsvis över en miljon människor har flytt till gränsstaden mot Egypten, som före kriget huserade ett par hundra tusen invånare. Under natten och dagen uppges minst 31 palestinier ha omkommit i israeliska lufträder mot staden. – Världen har inte varit rättvis mot oss, säger Fadel al-Ghannam till nyhetsbyrån AP efter att ha förlorat sin son, svärdotter och fyra barnbarn i nattens attacker. Enligt CNN vädjar Hamas till FN:s säkerhetsråd att "genast sammanträda" för att förmå Israel att stoppa "folkmordet" på Gazaremsan. Fördöms Benjamin Netanyahu har beordrat militären att förbereda en plan för att utrymma befolkningen i Rafah inför en väntad markoffensiv. Planerna på en markoffensiv fördöms av så väl USA som FN. – Det finns många oskyldiga som svälter, som har det svårt, som dör. Det måste få ett slut, säger USA:s president Joe Biden som poängterar att Israels insats på Gazaremsan varit "överdriven". FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att en israelisk markoffensiv skulle "förvärra det som redan är en humanitär mardröm". Oklara detaljer Enligt Netanyahus politiska kansli är det dock omöjligt att uppnå krigsmålet att utplåna Hamas om grupperingar för den terrorstämplade organisationen är kvar i Rafah. Exakt när och hur en evakuering av civila i Rafah ska gå till har inte bekräftats. Närheten till Egypten har rört upp rädsla för att kriget mellan Hamas och Israel ska spilla över och bli en ännu större konflikt i regionen. Gränsövergången från Rafah mot Egypten är dessutom en av få möjligheter att få in humanitärt stöd till Gazaremsan. Längre norrut på Gazaremsan kommer uppgifter om att israeliska styrkor har attackerat Nasser-sjukhuset i Khan Younis. Minst två personer ska ha dödats och flera skadats. Striderna gör också att vårdpersonalen får allt svårare att ta hand om de kvarvarande patienterna, som uppskattas till flera hundratals. Hittills har 28 000 palestinier omkommit i kriget mellan Israel och Hamas, enligt hälsomyndigheter i Hamasstyrda Gaza.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres satt i går ner med 35 medlemsländer för att diskutera oron kring organet för palestinska flyktingar, Unrwa.

Sedan anklagelserna om att anställda i organisationen var inblandade i Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober har en lång rad länder dragit in sitt stöd till organisationen.

På onsdagen blev det klart att även Sverige stoppar biståndet. Nu varnar flera FN-chefer om konsekvenser det kan få för flyktingar i Gaza. Humanitära situationen är svår ”Att dra in medel från Unrwa är farligt och skulle resultera i kollaps av det humanitära systemet i Gaza”, skriver FN:s permanenta samordningskommitté i ett uttalande. – Vi borde belöna Unrwa. Det är det internationella samfundets enorma armé som ska genomföra det som alla säger att behövs. Humanitärt bistånd som motsvarar behoven hos människorna på Gazaremsan, säger Riyad Mansour FN-ambassadör i Palestina.

Samtidigt i Gaza har kraftigt regn gjort den humanitära situationen än svårare. Och en ny analys som BBC har tagit del av visar att minst hälften av områdets byggnader nu är förstörda. Morgan Johansson: Är katastrofalt Beslutet att inte betala ut biståndet välkomnas av den moderate bistånds- och utrikeshandelsministern Johan Forssell. – Det är ett väldigt välkommet beslut mot bakgrund av den väldigt allvarliga information som framkommit, säger säger Johan Forssell. Sveriges beslut att stoppa biståndet är katastrofalt. Det anser Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson (S). ”Beslutet att dra in stödet till Unrwa är katastrofalt, och kan slå sönder den viktigaste biståndsorganisationen för palestinierna i ett läge där miljontals civila är krigsdrabbade och riskerar svält”, skriver Morgan Johansson (S) i ett inlägg på X.

Palestinier på Gazaremsan väntar fortfarande på att nödhjälp ska nå fram, trots beskedet i går om att Egypten gått med på att släppa in ett 20-tal lastbilar genom gränsövergången vid Rafah, rapporterar AFP. FN och flera hjälporganisationer larmar om att bristen på bland annat vatten och hygienartiklar blir allt mer akut. Enligt FN:s bedömning finns i nuläget tre liter vatten per person och dag i Gaza, vilket ska räcka till att dricka, laga mat och sköta sin hygien med. Hjälporganisationen Action Against Hunger larmar enligt Sky News om en ”hälsokris som är nära att explodera” i Gazas många flyktingläger. FN har gjort bedömningen att ett hundratal lastbilar behöver släppas in varje dag för att tillgodose behoven i Gaza. Under eftermiddagen väntas FN:s generalsekreterare Antonio Guterres anlända till Kairo.

Hundratals människor har dödats och tusentals skadats efter Hamas attack mot Israel och den israeliska motattacken mot Gaza. Kriget har fått följder även på den globala arenan – flera av världsmakterna är mer eller mindre direkt indragna i konflikten. Men ett land försöker balansera på en egen position: Kina. The Diplomats chefredaktör Shannon Tiezzi skriver att den kinesiska regeringen har ansträngt sig för att inte kritisera Hamas för helgens brutala attacker. På samma sätt undviker man att kritisera Israel, utan uppmanar istället båda parterna till lugn och att skydda civila. Med tanke på USA och Israels nära band ser Kina troligtvis liten vinning i att ta Israels sida i konflikten, skriver Tiezzi. ”Pekings intressen tjänas bättre genom att söka fördel som en förkämpe för den palestinska saken”, konstaterar hon. China is going out of its way to avoid any criticism of Hamas for the brutal attacks over the weekend, while calling for “restraint.” By Shannon Tiezzi October 10, 2023 At dawn on September 7, Hamas launched thousands of rockets toward Israel and sent armed gunmen across the border from the Gaza Strip. Israel is still dislodging the militants, but has reported finding over 900 dead so far; another 130 people have been taken captive by the Palestinian militant group, which is threatening to execute them. Israel’s response was ferocious, with unprecedented bombings of Gaza and a formal declaration of war. Over 670 Palestinians have been killed in Israel’s counter-attack, and many more deaths could follow as Israel prepares for a ground assault. Israeli Defense Minister Yoav Gallant also called for a full siege of the territory, saying that “no electricity, no food, no fuel” would be allowed to enter Gaza. How has China responded to the ongoing violence? China’s initial statement came in the form of a Foreign Ministry press release on October 8, which said that “China is deeply concerned over the current escalation of tensions and violence between Palestine and Israel. We call on relevant parties to remain calm, exercise restraint and immediately end the hostilities to protect civilians and avoid further deterioration of the situation.” The statement was notable for its blandness; the Foreign Ministry refrained from specifically criticizing either Hamas or Israel. Calls to “protect civilians” could plausibly be aimed at either Israel’s ongoing counter-attacks, which are taking a heavy toll on the civilian population in Gaza, or at Hamas, which continues to hold Israeli civilians – including children and the elderly – hostage. Chinese Foreign Ministry spokesperson Mao Ning expanded on that in her press conference on October 9 (incidentally, the first regular press conference since China went on national holiday for the Mid-Autumn Festival and National Day). However, the basic outline of China’s position – a toothless call for “calm” and “restraint” and a stubborn refusal to ascribe blame – did not change. Mao said China was “deeply saddened by the civilian casualties and oppose and condemn acts that harm civilians,” without specifying what those “acts” were. She also expressed China’s opposition to “moves that escalate the conflict and destabilize the region.” Instead, China seems to be adopting the long view, urging a return to peace talks and implementation of the two-state solution “to end the cycle of conflict between Palestine and Israel.” As part of that, Mao raised one of China’s favorite new catchphrases, insisting that “each party’s legitimate concerns” be respected. In gauging China’s response, it may be useful to compare it to statements from United Nations Secretary General Antonio Guterres. Guterres said he was “deeply distressed” over Israel’s plan to blockade the entire population of Gaza, warning that the “humanitarian situation in Gaza was extremely dire before these hostilities.” However, he also issued clear condemnation of the Hamas attack that preceded Israel’s response. “I recognize the legitimate grievances of the Palestinian people. But nothing can justify these acts of terror and the killing, maiming and abduction of civilians,” Guterres said. Guterres’ comments show that is possible to avoid taking sides while actually criticizing both parties for their violations of international law. That is not what China is doing. China has entirely avoided condemning Hamas’ brutal initial assault on civilians, and even refused to label them “terrorist attacks” when prompted by a reporter from Brazil’s O Globo. There’s an especially deep irony in that, as China itself has been apoplectic in the past when Western governments refused to label certain attacks by Uyghur groups as terrorism. What we are seeing here is China attempting to remain entirely neutral, but being seen as taking Hamas’ side as a result. Certainly in Israel, China’s calls for a ceasefire while refusing to condemn Hamas’ assault on Israeli civilians is interpreted as an attempt to shield the Palestinian militants from any consequences. Earlier this year, fresh off its success in bringing Iran and Saudi Arabia to a breakthrough, China began to set itself up as a potential mediator in the Israel-Palestine conflict. A big part of that effort has been leaning more into China’s traditional support for Palestine against stepped-up Israeli oppression. In June, China hosted Palestinian President Mahmoud Abbas in Beijing. During the visit, China and Palestine signed a “strategic partnership,” pledging increased cooperation and funding to the Palestinian Authority. China’s support for Palestine is one of the most effective cards it can play in attempting to bolster its standing in the Arab world versus the United States. In the current crisis, that geopolitical ploy is forcing China to avoid any direct criticism of Hamas. It’s especially ironic, as on the face of it China and Israel have much in common: both are high-tech security states that focus immense energy and resources on policing and oppressing a Muslim population seen as a security threat. Yet geopolitics makes for strange bedfellows. With Israel a rock-solid U.S. ally, China sees little benefit to be had from taking Israel’s side on the current conflict. Beijing’s interests are better served seeking advantage as a champion of the Palestinian cause. © 2023 The Diplomat. Distributed by Tribune Content Agency.

• Vid 6.30 i lördags morse, under den judiska högtiden simchat torah, genomförde den islamistiska gruppen Hamas en överraskningsattack mot Israel. Tusentals raketer avfyrades in i Israel från Gaza och sprängämnen och bulldozers användes för att bryta igenom stängslet som omger den palestinska enklaven.

• Med hjälp av motorcyklar, pickuper, motoriserade segelflygplan och motorbåtar strömmade milismännen även in i israeliska gränsstäder som Ashkelon, Sderot och Ofakim.

• Israel svarade genom att inleda ett omfattande flyganfall mot Gazaremsan.

• Över 1 100 personer har dödats i Israel och i Gaza under de pågående striderna. I Israel rör det sig om 700 människor, enligt militären. Gaza uppger drygt 400 dödsfall.

• Hamas har beslagtagit israelisk militär utrustning och tagit ett okänt antal israeler, både soldater och civila, som gisslan. En del av dem ska ha befriats, men på söndagsmorgonen var antalet fångna fortfarande runt 100. Bland dem ska finnas kvinnor, barn och äldre.

• På en musikfestival nära Gaza har 260 personer hittats döda, enligt räddningstjänsten. Festivalen attackerades under lördagen och vittnen berättar att deltagare sköts ihjäl när de försökte fly. Anhöriga har desperat letat efter familjemedlemmar och flera uppges ha tagits som gisslan.

• Premiärminister Benjamin Netanyahu uppmanade under lördagskvällen boende på Gazaremsan att lämna sina hem och söka skydd i andra områden för "vi kommer att agera överallt med all vår kraft". Tiotusentals soldater ska ha placerats ut i de södra ökenområdena i Israel nära Gaza i syfte att frita den israeliska gisslan och evakuera hela regionen inom 24 timmar.

• Hamas har uppmanat "motståndskämpar på Västbanken" och i arabiska och islamiska nationer att ansluta till striden. Tidigt på söndagen avfyrade Iranstödda shiarörelsen Hizbollah robotar och artillerigranater mot Israel från Libanon "i solidaritet med Hamas offensiv".

• Under söndagen förklarade Israel att landet formellt befinner sig i krig. Beslutet ger landet tillstånd att "vidta betydande militära åtgärder", enligt ett uttalande från premiärministers kansli.

• Attacken har fördömts brett. USA:s president Joe Biden kallar det en terroristattack och har gett Israel sitt fulla stöd. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres fördömer den "på starkaste sätt", liksom EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Ryssland har krävt en "omedelbar vapenvila".

• I Iran har däremot en senior rådgivare till den högste ledaren ayatolla Ali Khamenei uttryckt sitt stöd för Hamas-attack och kallat den "en stolt operation". Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, som även han stöder den palestinska saken, uppmanar båda sidor att "hålla sig borta från impulsiva steg som ökar spänningarna".

• Hamas överraskningsattack tog Israel fullständigt på sängen och ses som ett fiasko för landets säkerhets- och underrättelsetjänst, som anses vara bland de mest avancerade i världen.

• Attacken ses som den värsta i Israel på ett halvt sekel och inträffade nästan på dagen 50 år efter utbrottet av oktoberkriget 1973.

Stormen Daniel orsakade förödande översvämningar i flera städer i Libyens östra delar. FN:s meteorologiska organ WMO beskriver att ”hela bostadsområden” i staden Darnah försvunnit och att deras invånare ”svepts iväg av vattnet efter att två åldrade dammar kollapsat vilket gjorde situationen katastrofal och utom kontroll”. Räddningstjänsten uppger på tisdagskvällen att 5 200 människor bekräftats döda. Enligt Röda korset väntas den totala dödssiffran att stiga, eftersom tiotusentals människor har rapporterats saknade. – Våra team på marken gör fortfarande sin bedömning, men utifrån vad vi ser och från nyheterna som kommer till oss är dödssiffran enorm, säger Tamer Ramadan vid Internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederationen (IFRC). Volontärer döda Tre volontärer från Röda Korset har dött, skriver IFRC-chefen Jagan Chapagain på X, tidigare känt som Twitter. Världshälsoorganisationen WHO:s talesperson Margaret Harris beskriver situationen i Libyen som en ”katastrof av episka proportioner”. Även FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uttryckte “sina innerliga kondoleanser till de libyska myndigheterna och familjerna till dem som har förlorat sina liv till följd av stormen Daniel“. Det var i söndags som skyfallen nådde östra Libyen. Stormen hade dessförinnan härjat i Grekland.

Sommaren på det norra halvklotet var den varmaste sedan mätningarna började, uppger Meteorologiska världsorganisationen i en ny rapport. – Klimatkollapsen har börjat, säger FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Samtidigt uppger EU-organet Copernicus att 2023 sannolikt kommer att bli det varmaste året i världshistorien.

▸ FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uttrycker åter behovet av en multinationell styrka i det vålds- och…