Förslag från S: Sätt fotboja på barn

I dag förlängs de tillfälliga gränskontrollerna vid Sveriges gränser i ytterligare ett halvår och det på grund av allvarliga hot mot landet. En hotbild som enligt justitieminister Gunnar Strömmer rymmer flera olika delar. – Här och nu ser vi framförallt allt att det är viktigt för oss att ha kvar den här typen av gränskontroll för att stävja både organiserad brottslighet men också hotet från terrorism och den våldsbejakande extremismen, säger han. Terrornivån: Kvar på näst högsta Senaste hotet är tv-kanalen Al Jazeeras nya dokumentärserie där svenska myndigheter anklagas för att omhänderta barn på oklara grunder. Dokumentären är, precis som fjolårets LVU-kampanj, en av anledningarna till att terrornivån nu ligger kvar på den näst högsta, menar Strömmer. – Vi har mer information i dag än vi hade för ett år sedan, där hotets karaktär har förändrats en del. Säkerhetspolisen beskriver det som att vi kanske är tillbaka på en lägre nivå, som ett legitimt mål, men det är klart att den här typen av falska uppgifter i så pass känsliga frågor naturligtvis bidrar till att förändra den situationen. Ersätta gränskontroller Samtidigt riktar näringslivet stark kritik mot gränskontrollerna – där motståndet ligger i bristen av att kunna röra sig fritt. – Jag tycker det är väldigt viktigt att fortsätta ha den dialogen med näringslivet och den lokala arbetsmarknaden. Och att polisen ska kunna göra det smidigare så att "kostnaden" för gränskontroller blir så liten som möjligt, säger Strömmer. Lösningen kan finnas i det verktyg som infördes förra sommaren, där polisen har möjlighet att jobba mer offensivt gränsnära områden: som gränsövergångar, flygplatser och järnvägar. – Det skulle fullt ut kunna ersätta gränskontrollerna men det är inte fullt utbyggt ännu och därför måste vi ha gränskontrollerna ytterligare en tid, säger han.

Larmet till polisen kom in strax efter klockan 17 under måndagen om höga smällar i Malmö. Inne på en restaurang hittades den skadade mannen, som vårdades på plats innan han fördes till sjukhus med ambulans men hans liv gick inte att rädda. Mannen ska ha blivit skjuten utomhus och sedan tagit sig till restaurangen för att be om hjälp. Platsen spärrades av och jakten på den misstänkta inleddes. – Vi har gjort en teknisk undersökning under natten och genomfört ett omfattande arbete med att knacka dörr, säger Fredrik Bratt. Polisen har även undersökt vilka övervakningskameror som finns i området. Uppgifter: Kan vara en felskjutning Polisen vill inte uppge om det finns någon gripen eller misstänkt. Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna har en yngre man frihetsberövats och blivit medtagen för förhör. – En person har medtagits till förhör, men den personen är inte frihetsberövad. Vilken roll den personen har får utredningen visa, säger Fredrik Bratt. Enligt samma uppgifter arbetar polisen utifrån tesen att det kan röra sig om en felskjutning, och att personen som blivit medtagen till förhör var den egentliga måltavlan. Han är känd av polisen sedan tidigare. Strömmer: ”Har ett grepp om vårt samhälle” Under tisdagsmorgonen kommenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) mordet i Malmö. – Det är ännu ett brutalt utryck för ett våld som fortfarande har ett grepp om vårt samhälle. Vi ser på totalen att antalet skjutningar har gått ner om man jämför med det mörka rekordåret 2022, samtidigt så bubblar hela tiden risken för nya våldsdåd och våldspiraler under ytan, säger Strömmer till TV4 Nyheterna.

Reglerna om bodelning och betänketid vid skilsmässor ska ses över av en särskild utredare, meddelar regeringen. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar det ett viktigt beslut i arbetet mot våld i nära relationer.

Ett stort budgetunderskott har fått flera chefer att säga upp sig, rapporterar Ekot. Flera vittnar om ”allvarliga brister” i arbetet mot gängkriminalitet, och säger att de känt sig pressade att avsluta placering på HVB och Sis-hem – trots risken för återfall i brottslighet. Hittills i år har åtta chefer lämnat socialtjänsten i Skärholmen och flera säger till Ekot att de saknar förtroende för stadsdelsledningen. – Det ska vara budget i balans till vilket pris som helst, fastän det är omöjligt att få den i balans när du har två gäng som krigar mot varandra, säger Sandy Lundström, som är en av de som sagt upp sig, till Ekot. ”Ska vägledas av helt andra hänseenden” Kommunen uppger att man gjort en kraftansträngning efter att 39-årige Mikael sköts ihjäl på väg till badhuset med sin tolvårige son den 10 april i år. Men kommunens enhet för barn och unga har hittills i år ett budgetunderskott på 22 miljoner kronor. Enligt cheferna som Ekot talat med har de uppmanats att avsluta HVB-placeringar för att spara pengar. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inte gå in på de konkreta fallen, men säger till TV4 Nyheterna att sådana beslut i första hand inte är en ekonomisk fråga, utan en fråga om vilka behov som finns. – Det är klart att det är väldigt viktigt att det fattas beslut ägnade för att bryta inte minst rekryteringen av barn och unga in i de kriminella nätverken, säger han. Är det lämpligt att avsluta HVB- och Sis-placeringar i förtid av ekonomiska skäl? – Nej, naturligtvis inte. Sedan om det är det som skett har jag inte någon närmare kännedom om. Men det är naturligtvis så att den typen av beslut ska vägledas av helt andra hänseenden. Tillbakavisar kritiken Lisa Kinnari, stadsdelsdirektör i Skärholmen, tillbakavisar kritiken och säger att placeringar aldrig ska avslutas av budgetskäl. – Vi har aldrig gått ut och sagt att det ska avslutas placeringar av kostnadsskäl, däremot har alla chefer haft i uppdrag att se över sina kostnader, säger hon till Ekot.

I studentstaden Lund är cykelstölder något som nästan alla har erfarenhet av. I polisregion Syd, som staden tillhör, stjäls flest elcyklar i hela landet. – Jag har säkert varit med om åtta cykelstölder, det är för jävligt tycker jag, säger Lundabon Gianni Löfqvist. Lundaborna är inte ensamma om att ha vant sig vid att få cykeln stulen. I fjol anmäldes runt 60 000 cykelstölder i hela landet. Av dem var cirka 15 000 elcyklar. Få cykelstölder klaras upp Uppklarningsprocenten är dock inte särskilt upplyftande, den ligger faktiskt bara strax över nollan. När det gäller elcykelstölderna är uppklarningssiffran marginellt högre; en procent, enligt Brottsförebyggande rådet. Att det ser ut så här är fel, tycker Stöldskyddsföreningen, som nu ställer krav på ett nationellt cykelregister. – Jag tror att om det är möjligt att kontrollera om den cykel man köper är stulen, så kommer det inte att blir lika attraktivt att stjäla cyklar, säger Lina Nilsson, som är rådgivningsexpert på Stöldskyddsföreningen. Vill ha utredning om cykelregister Organisationen vill nu se en utredning om hur ett nationellt cykelregister kan utformas. Vem som ska administrera det, vilka cyklar som ska ingå, om det ska vara kostnadsfritt och så vidare. – Det bästa vore ju att så många som möjligt hamnade i ett sådant här register, men vad som är möjligt i slutändan återstår att se, säger Lina Nilsson. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har hört talas om idén om ett cykelregister och tycker att den är intressant. – Vi och andra får ta del av det här förslaget och analysera det närmare och se om det är en väg framåt. Jag kan inte ge något rakt besked idag, men jag förstår varför man för fram det och tycker att det är värt att titta närmare på, säger justitieministern. Tror på nationellt register Men bland Lundacyklisterna verkar det råda delade meningar om nyttan av ett register. – Jag tror att folk kommer att stjäla cyklar i alla fall. Folk kan ju stjäla en cykel bara för att flytta den 100 meter och slänga den i en buske, säger Anette Mårtensson. – Nu kan man ju inte ens få tillbaka sin egen cykel om man inte har ram-numret, så jag tror på ett register, säger Hans Modig, som fick sin förra cykel stulen natten till julafton.

Förslaget är att den som döms till fängelse – oavsett hur långt straffet är – inte ska kunna hålla sig undan vänta ut sitt straff. Utdömda fängelsestraff ska aldrig preskriberas. Det gäller även straff med livstids fängelse i straffskalan. Att preskriptionstiden försvinner menar Kristofer Stahre kommer leda till att utredningar läggs på hög. – Nu kommer utredningarna aldrig bli klara och brottsoffer och misstänkta kommer inte få ett avslut, säger han. Förlängd preskriptionstid för allvarliga brott Allvarliga brott som våldtäkt, grov misshandel och vapenbrott ska få längre preskriptionstid enligt lagförslaget. Medhjälp till brotten omfattas också. Brott som i dag preskriberas efter tio år ska i stället preskriberas vid 15. Preskriptionstiden 15 år flyttas fram till 25. Förslagen om slopad och förlängd preskriptionstid välkomnas av de som arbetar med brottsoffer. – Ur ett brottsofferperspektiv och ett anhörigperspektiv är det såklart positivt att det inte går att hålla sig undan tills preskriptionen har inträtt, säger Magnus Lindgren, tidigare polis och nu generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige. Regeringen tror fler ouppklarade brott kan lösas Regeringen menar att lagförslagen kommer att leda till att fler brott kan lösas. Det var den förra S-ledda regeringen som påbörjade utredningen som Tidöpartierna nu går vidare med. Regeringen menar i motsats till kritiken om att fler brottsutredningar hamnar på hög, att fler ouppklarade brott kan lösas, med hjälp av ny teknik. För polisen innebär det att man i fler fall än i dag kommer kunna få fullt genomslag för nya effektiva verktyg och forensiska verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M). Lagförslagen läggs fram i en lagrådsremiss och föreslås träda i kraft första april nästa år.

Regeringen vill skärpa reglerna för när brott preskriberas.  I ett nytt lagförslag föreslås bland annat att preskriptionstiden avskaffas för alla brott som har livstid i straffskalan. – Vi vill säkerställa att reglerna återspeglar en skärpt syn på allvarlig brottslighet och tillgodoser brottsoffers upprättelse, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff.

En mamma till en gängkriminell man sköts till döds i en lägenhet i Akalla under tisdagen, enligt Expressens uppgifter.  Nu kommenterar justitieministern dådet.  – Om uppgifterna stämmer har vi återigen fått se hur anhöriga på ett helt hänsynslöst sätt blir måltavla, säger Gunnar Strömmer (M) i en kommentar.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har inga lugnande ord att ge till dem som befarar att EBM är på väg att läggas ner. Uppmaningen till myndighetens anställda är att jobba på som vanligt i avvaktan på definitivt besked.  ”Jag är övertygad om att det är möjligt att hålla två tankar i huvudet samtidigt”, säger han till Di.