Med darr på stämman försöker Henrik von Eckermann förklara vad som hände på OS-hoppbanan i Versailles då King Edward tvärstannade vid de två maskotar som indikerar starten och han föll av. Jag tappar rytmen och får jaga på, jag hade så mycket go framåt och det är någonting som gör att han går lite till vänster och jag förlorar balansen till höger. Men då står de där ingångarna för start och mållinjen där, säger svensken. Resultatmässigt i det här läget är det här nog det värsta som har hänt. von Eckermann såg chockad ut efter händelsen, men kom snabbt på benen och gick bort till sin häst. Henrik von Eckermann var på förhand en av favoriterna till att göra upp om guldet. I stället fick han uppleva en av karriärens värsta mardrömmar. Ingen revansch 2028 Och någon revansch med King Edward blir det inte i Los Angeles 2028. På frågan om det var sista dagen tillsammans svarar von Eckermann: Det var det definitivt. Tysken Christian Kukuk, nederländaren Maikel van der Vleuten och schweizaren Steve Guerdat var de enda tre felfria ryttarna som gjorde upp om medaljerna i omhoppning. Kukuk, på hästen Checker 47, vann efter en ny felfri runda. Guerdat tog silvret tillsammans med Dynamix de Belheme, efter fyra fel. Han var 34 hundradelar snabbare än van der Vleuten som med Beuville Z också hade fyra fel och därmed fick brons. Banbyggarens design när det kom till trekombinationen var ytterst komplicerad. Hinderserien var bara drygt 30 meter lång, med två inledande oxrar och ett avslutande enkelhinder. Mycket svårare blir det inte, men ingen har påstått att en OS-final ska vara enkel. Världstvåan också borta Trekombinationen skulle föreställa Metron, tunnelbanan i Paris. Många ekipage hittade inte rätt linje eller missade helt enkelt tåget. Men svårigheter lurade lite här och där. Världstvåan Ben Maher, britten som i Tokyo snuvade Peder Fredricson på det individuella guldet, fick ett tidigt nedslag och så var han borta. Han var inte ensam om det. En efter en försvann toppryttare som Laura Kraut, Simon Delestre och Max Kühner.