Gratis TBE-vaccin för barn – om du åker 40 mil

Trots stora problem med tågtrafiken och en väntad ökning av belastningen genom Fehmarn Bält-förbindelsen saknar regeringen en tydlig satsning på järnvägen i Skåne, skriver tre företrädare för Socialdemokraterna.

Ett Hvb-hem i Skåne anställde 29 personer – utan att först kontrollera om de var dömda eller misstänkta för brott. Ivo ser så allvarligt på detta att man nu återkallat tillståndet. Agerandet kallas ett ”oacceptabelt risktagande”. Boendet i Svalövs kommun har överklagat.

– Jag tror att det är det egna jaget som får styra. Man tänker ”jag ska med, jag måste hinna, de ser mig.” Det är dags att sluta tänka så, för du ställer till det för så många andra genom att bara se till dig själv, säger Göran Holmberg som är verksamhetssamordnare vid Trafikverket i södra Sverige. I snitt rör sig tre obehöriga personer om dagen bland spåren i Skåne och i topp i regionen ligger Lunds kommun, med sammanlagt 59 incidenter under årets första nio månader. Kostar över 84 miljoner Förutom livsfaran som personerna utsätter sig för, uppskattar Trafikverket att spårspringet kostat regionen 84,5 miljoner kronor i år, i bland annat förlorad arbetstid, inställda operationer och ersättningstrafik. Spårspring orsakas av allt från stressade resenärer som genar över spåren, till suicidförsök, barn som leker i spårområdet, bärplockare och personer som sitter och dinglar med benen vid perrongkanten. Ska undersöka typstationer Att lösa problemet har visat sig vara svårt. Under hösten ska Trafikverket därför djupdyka i frågan och undersöka 14 olika typstationer i södra Sverige. – Vilka enkla åtgärder har fungerat och vad kan vi använda som fungerat på en station som kan utnyttjas på en annan för att stoppa det här obehöriga spårspringet, säger Göran Holmberg.

Harry Martinssons ”Aniara” fortsätter att fascinera nya generationer. Nu tolkas den av Skånes Dansteater och Moomsteatern i en ny föreställning. Det allvarliga temat till trots, rymmer den enormt mycket humor, skriver Kristina Lindquist.

Förra hösten skapade ovädret Hans stor förödelse i Åre när Mörviksån, som rinner genom byn, svämmade över. Hus hängde i luften, fastigheter fylldes med lera och vatten, och vägar och broar rasade. Nu genomförs arbetet med att bygga upp bland annat vägar och broar i de centrala delarna av Åre. – Vi förstärker bron och breddar själva vattenfåran så att den ska klara av en större mängd vatten. Vi klimatanpassar inför kommande situationer med stora vattenmängder, säger Viktor Edlund, projektledare vid Åre kommun. Extremväder blir vanligare I en färsk rapport från Svenskt Näringsliv konstateras att extremväder, som kraftiga skyfall, med stor sannolikhet kommer att bli allt vanligare framöver. I rapporten pekas nio områden i Sverige ut där risken för bland annat ras och jordskred är särskilt stor. Det är områden från Skåne i söder och ända upp till Gällivare i Norrbotten. Klimatanpassning Nu lyfter Svenskt Näringsliv vikten av att klimatanpassa. – Det kan handla om att man höjer upp banvallen på en järnväg som går genom ett område med översvämningsrisk. På vägar i liknande riskområden behöver man se till att det finns vattenavrinning så att inte allt vatten hamnar på vägbanan, och riskerar att leda till vägras eller liknande, säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv. Och Nils Paul menar att det är bråttom. – Det här behöver åtgärdas skyndsamt.

Den mycket smittsamma bakterien mykoplasma sprids nu snabbt i Skåne och resten av landet. De flesta som smittas får förkylningssymtom, feber och hosta som i vissa fall kan sitta i länge. Bakterien är också den vanligaste orsaken till lunginflammation hos unga vuxna.

För några år sedan fanns ungefär 100 000 hemlösa katter i Sverige, enligt rapporter. Linnea Stålhandske, verksamhetschef på Djurens vänner i Skåne, tror den siffran är mångdubblad i dag. – Men det går bara att gissa för det finns ingen utredning och det finns ingen kunskap. Och då byggs skrönor, säger Stålhandske. En skröna är sommarkatter, menar hon. – I media pratar man gärna om det. Men vi som jobbar med hemlösa katter uppfattar inte att det någonsin funnits sommarkatter, utan det är en skröna. Vi ser ett problem från januari till december. – Det är ett året runt-problem, lägger hon till. Stora problem på hösten: Katterna får snuva Hemlösa katter som föder sina kattungar tidigt på sommaren är ofta i bra skick eftersom de bland annat har större möjlighet att fånga möss. Men ju längre in på året desto sämre skick är det på katterna, menar hon. – Nu på hösten har vi jättestora problem med olika virus. Det drabbar deras immunförsvar som blir sämre på grund av svält. Just nu är det kattsnuva som är ett stort problem. Och för katterna som fortfarande är kvar i hemlöshet är det svälten och kylan som kommer krypande nu. Djurens vänner i Skåne får in tre till sju nödrop om hemlösa katter varje dag – trots den nya lagen om att katten ska vara id-märkt och registrerad hos Jordbruksverket. – Jag tror vi behöver se det över en väldigt lång tid, kanske ett tioårsperspektiv. Det är klart vi är hoppfulla om att det har fått en effekt. Vi ser är att fler katter är chipmärkta men väldigt många missar att registrera dem. ”Tyvärr är det en kvinnofråga” Vad kan man göra åt det här? – Myndigheter behöver mer resurser och vi behöver mer information om den hemlösa katten. Vi måste dela ansvaret, säger Stålhandske och utvecklar resonemanget: – Många i Sverige tänker: hittar jag en katt så ringer jag en ideell organisation. Men egentligen är det ju länsstyrelsen man ska höra av sig till. Men resurserna på länsstyrelserna är så otroligt låga. Det man gör i många fall är att avliva dem. Det ökar ju pressen på oss ideella organisationer. Nu måste vi inte bara rädda katterna från gatan, vi måste rädda katterna från länsstyrelsen. Behöver ni mer pengar från statligt håll? – Pengar, medel, uppmärksamhet och en utredning av situationen. Tyvärr är det också en kvinnofråga. Det är mest kvinnor som engagerar sig i djuren ideellt och då får den här frågan per automatik en låg status.

När klassikern Tipsextra försvann från SVT tog TV4 över. Tipslördag blev en succé. – Lördagarna med brittisk fotboll har alltid varit heligt för mig, säger programledaren Peter ”Peppe” Eng, 75. Nu berättar tv-profilen om det oväntade köpet, stjärnan George Best, sorgen efter sina vänner – och sitt nya liv i Skåne.

Försvarsmakten kliar sig i huvudet. 70 militärfordon och 50 elverk är spårlöst försvunna, rapporterar Sydsvenskan.  – Vad i helvete är detta? säger Jan Bohman, kommunikationschef för Södra militärregionen, till tidningen.

En pojke som använder rullstol har vid upprepade tillfällen diskriminerats när han har försökt åka buss med Skånetrafiken, skriver DO i ett pressmeddelande. Vid minst 14 tillfällen de senaste två åren har busschauffören antingen nekat att hjälpa pojken upp på bussen, eller så har chauffören saknat kunskap om hur man använder liften. Det har bland annat lett till att pojken vid flera tillfällen har tvingats krypa ombord på bussen. ”Förödmjukande och kränkande” Nu slår Diskrimineringsombudsmannen fast att Region Skåne har utsatt pojken för diskriminering i form av bristande tillgänglighet i åtminstone 14 fall. – Den begränsning som det innebär att inte kunna ta del av kollektivtrafiken är ett missgynnande i diskrimineringslagens mening. Att pojken dessutom har behövt krypa ombord på bussen, inför andra passagerare, måste givetvis ses som mycket förödmjukande och kränkande, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande. DO begär nu att Region Skåne betalar 120 000 kronor i diskrimineringsersättning till pojken. Skulle regionen neka kommer Diskrimineringsombudsmannen att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten.