Här är svenska eleverna sämst i Europa: "Slår ut oerhört många"
En femtedel av eleverna som går ut nian saknar behörighet till gymnasiet, vilket Vi Lärare rapporterat. Det ger Sverige en unik position – som sämst i hela Europa. – Vi underkänner dubbelt så många som Estland som ligger på en andra plats och fem gånger fler än övriga EU, säger Jörgen Tholin, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet, och tidigare utredare åt regeringen i betygsfrågan. Inte fler dumma elever Att svenska elever skulle vara mindre begåvade, eller svenska lärare sämre, avfärdar han helt. – Vi har inte fler dumma elever än resten av EU. Vi har färre elever med inlärningssvårigheter än snittet, säger Jörgen Tholin. Sverige satsar varken mindre pengar på skola eller har sämre lärare, enligt Tholin. Orsaken tycks snarare vara de höga kraven vi ställer på eleverna. – Det enda förklaringen är att vi ställer skyhögt mycket högre krav på våra elever än något annat land. Betygsmålen är så högt lagda i dag att elever inte ens har förutsättningar för att fixa dem, säger Jörgen Tholin. Offrar unga Den nya betygsutredningen ska redovisas den 21 februari 2025, och i uppdraget ingår att jämföra för- och nackdelar med det svenska systemet jämfört med andra länder. Och Tholin tycker att kraven ska sänkas. – Ingen politiker vill riskera att bli beskyllda för att sänka kraven i svensk skola. I stället offrar vi en jättestor grupp elever varje år, säger Jörgen Tholin. Betygssystemet ändrades 1994. Då infördes underkänt i skolan. Sedan dess har elever med underkända betyg ökat för varje år. – Vi slår ut oerhört många människor väldigt tidigt. Då måste man fundera på om vi ställer rätt krav, säger Tholin. Slopa F-betyget Han är fast förespråkare av att slopa F-betyget. Något som skolminister Lotta Edholm (L) hittills vägrat. Och tycker samtidigt att vi ska inspireras av betygssystemet som var mellan 1 och 5. – Tidigare gav vi unga människor möjlighet att försöka, trots att de hade 1 i betyg. I dag ger vi dem inte ens chansen, säger säger Jörgen Tholin.
En femtedel av eleverna som går ut nian saknar behörighet till gymnasiet, vilket Vi Lärare rapporterat. Det ger Sverige en unik position – som sämst i hela Europa. – Vi underkänner dubbelt så många som Estland som ligger på en andra plats och fem gånger fler än övriga EU, säger Jörgen Tholin, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet, och tidigare utredare åt regeringen i betygsfrågan. Inte fler dumma elever Att svenska elever skulle vara mindre begåvade, eller svenska lärare sämre, avfärdar han helt. – Vi har inte fler dumma elever än resten av EU. Vi har färre elever med inlärningssvårigheter än snittet, säger Jörgen Tholin. Sverige satsar varken mindre pengar på skola eller har sämre lärare, enligt Tholin. Orsaken tycks snarare vara de höga kraven vi ställer på eleverna. – Det enda förklaringen är att vi ställer skyhögt mycket högre krav på våra elever än något annat land. Betygsmålen är så högt lagda i dag att elever inte ens har förutsättningar för att fixa dem, säger Jörgen Tholin. Offrar unga Den nya betygsutredningen ska redovisas den 21 februari 2025, och i uppdraget ingår att jämföra för- och nackdelar med det svenska systemet jämfört med andra länder. Och Tholin tycker att kraven ska sänkas. – Ingen politiker vill riskera att bli beskyllda för att sänka kraven i svensk skola. I stället offrar vi en jättestor grupp elever varje år, säger Jörgen Tholin. Betygssystemet ändrades 1994. Då infördes underkänt i skolan. Sedan dess har elever med underkända betyg ökat för varje år. – Vi slår ut oerhört många människor väldigt tidigt. Då måste man fundera på om vi ställer rätt krav, säger Tholin. Slopa F-betyget Han är fast förespråkare av att slopa F-betyget. Något som skolminister Lotta Edholm (L) hittills vägrat. Och tycker samtidigt att vi ska inspireras av betygssystemet som var mellan 1 och 5. – Tidigare gav vi unga människor möjlighet att försöka, trots att de hade 1 i betyg. I dag ger vi dem inte ens chansen, säger säger Jörgen Tholin.