Här grävs 50 vikingaskelett upp – tillsammans med svenska fynd
Fältet i utkanten av den danska byn Aasum ruvade på en över tusen år gammal hemlighet. Under ett rutinarbete upptäcktes ett gravfält från vikingatiden. – I vanliga fall har vi tur om vi hittar några tänder, men här är skeletten kompletta i sina gravar, säger arkeologen Michael Borre Lundø. Brosch från Gotland De 50 skeletten – som är kvarlevor från både barn, män och kvinnor – tros vara från mitten av vikingatiden på 900-talet. Vikingarna som är framgrävda var troligen inte krigare, utan snarare från ett jordbrukssamhälle, tror Borre Lundø. – Det här är sådan fantastiskt upptäckt för de här skeletten är enormt välbevarade. Det liknar inget vi har sett tidigare, i alla fall inte på länge. Arkeologer grävde även fram broscher, halsbandspärlor, knivar och till och med en liten glasskärva som kan ha fungerat som en amulett. – Vi har hittat en brosch från Gotland och brynstenar för att slipa knivarna med, säger Michael Borre Lundø. Vikingar från Sverige Nu hoppas arkeologerna att DNA-analyser kan ge svar på om vikingarna var släkt och var de kom ifrån. Flera ledtrådar pekar mot Sverige. – Många av föremålen kom från långt utanför Danmarks gränser, vilket kastar ljus över omfattande vikingahandelsvägar under 900-talet, säger Borre Lundø. Föremålen skickas i lådor till Museum Odense konserveringslaboratorier för rengöring och analys. Konservatorn Jannie Amsgaard Ebsen hoppas att jorden även kan innehålla annat bevarat organiskt material på baksidan av broscher eller knivskaft. – Vi hoppas verkligen på att få en helhetsbild. Vilka var människorna som bodde där ute? Vem interagerade de med? säger hon. – Det är lite som ett pussel, alla de olika pusselbitarna ska läggas ihop.
Fältet i utkanten av den danska byn Aasum ruvade på en över tusen år gammal hemlighet. Under ett rutinarbete upptäcktes ett gravfält från vikingatiden. – I vanliga fall har vi tur om vi hittar några tänder, men här är skeletten kompletta i sina gravar, säger arkeologen Michael Borre Lundø. Brosch från Gotland De 50 skeletten – som är kvarlevor från både barn, män och kvinnor – tros vara från mitten av vikingatiden på 900-talet. Vikingarna som är framgrävda var troligen inte krigare, utan snarare från ett jordbrukssamhälle, tror Borre Lundø. – Det här är sådan fantastiskt upptäckt för de här skeletten är enormt välbevarade. Det liknar inget vi har sett tidigare, i alla fall inte på länge. Arkeologer grävde även fram broscher, halsbandspärlor, knivar och till och med en liten glasskärva som kan ha fungerat som en amulett. – Vi har hittat en brosch från Gotland och brynstenar för att slipa knivarna med, säger Michael Borre Lundø. Vikingar från Sverige Nu hoppas arkeologerna att DNA-analyser kan ge svar på om vikingarna var släkt och var de kom ifrån. Flera ledtrådar pekar mot Sverige. – Många av föremålen kom från långt utanför Danmarks gränser, vilket kastar ljus över omfattande vikingahandelsvägar under 900-talet, säger Borre Lundø. Föremålen skickas i lådor till Museum Odense konserveringslaboratorier för rengöring och analys. Konservatorn Jannie Amsgaard Ebsen hoppas att jorden även kan innehålla annat bevarat organiskt material på baksidan av broscher eller knivskaft. – Vi hoppas verkligen på att få en helhetsbild. Vilka var människorna som bodde där ute? Vem interagerade de med? säger hon. – Det är lite som ett pussel, alla de olika pusselbitarna ska läggas ihop.