Hon erkände Palestina: "Allt är raserat nu"

DN DEBATT 28/7. Inom kort väntas en revidering av EU:s kemikalielagstiftning. Hårt lobbytryck har försinkat arbetet och sänkt ambitionerna. Med missvisande påståenden om miljögifters roll i klimatomställningen offras hälsa och miljö på företagandets altare. Men utvecklingen går att vända, vi har gjort det förut, skriver S-profilerna Jytte Guteland och Margot Wallström.

Förhoppningen 2014 var att andra skulle ta efter Sverige. Tio år senare, när stora delar av Gaza är förstört, erkänner också Norge, Irland och Spanien Palestina. ”Ibland är det inte roligt att få rätt”, säger Margot Wallström (S).

Mitt under brinnande krig planerar president Volodymyr Zelenskyj för återuppbyggnad av Ukraina. En viktig del är miljön. – Den påverkar ukrainarnas liv, hälsa och framtidsutsikter, säger Margot Wallström som i fredags träffade Zelenskyj.

Tidigare utrikesminister Margot Wallström (S) fick hård kritik efter svenska erkännandet av Palestina 2014. Nu har en diskussion inletts i USA och Storbritannien om att göra detsamma. ”Ja, vi hade rätt!”, säger Wallström till SvD.

Den tidigare utrikesministern Margot Wallström (S) ångrar inte att Sverige under den dåvarande S-ledda regeringen erkände Palestina 2014, säger hon i en intervju med TV4 Nyheterna. – Jag tycker att det var ett riktigt steg i den tiden. Att visa att vi trodde på det. Sverige hoppades då att även andra EU-länder skulle erkänna Palestina och till slut bana väg för en fredlig tvåstatslösning. Nio år senare har inga andra EU-länder tagit rygg på Sverige, och efter Hamas attacker mot Israel kräver tre av fyra Tidöpartier att det svenska erkännandet dras tillbaka. Wallström är kritisk till debatten inom den nuvarande regeringen och säger att ”man måste besinna sig från alla håll”.

”En tvåstatslösning förutsätter ömsesidigt erkännande och vilja till fredlig samexistens”. Så sa statsminister Stefan Löfven i sin regeringsförklaring 2014. Då hoppades s-regeringen att andra EU-länder skulle följa efter och att erkännandet skulle bana väg mot en fredlig lösning. I dag tycks den drömmen krossad. Inga EU-länder följde efter och Wallström är skakad över Hamas terrorhandlingar mot Israel. – Hur kan någonting så fasansfullt få ske som det här? All vår sympati och medkänsla går till de som är drabbade och jag tänker mig att för Israel är det här som att föras tillbaka i tiden, säger hon. ”Det är klart att man måste fördöma våld” Den palestinske presidenten Mahmoud Abbas är nu hårt kritiserad i Sverige och Wallström svarar så här på frågan om hon tycker att Abbas tillräckligt tydligt fördömt Hamas terrorhandlingar: – Jag är inte utrikesminister . Men det är klart att man måste fördöma våld var det än förekommer, säger hon. Nuvarande utrikesminister Tobias Billström har sagt nej till att dra tillbaka Sveriges erkännande av Palestina – och Wallström är kritisk till den debatt som nu uppstått inom regeringen. – Man måste besinna sig från alla håll. Det kommer förhoppningsvis en dag efter att det här dödandet tar slut. Då måste man fundera över framtiden för både Israel och Palestina. Och då tror jag ändå att kontakter och dialog är viktigt.

I regeringsförklaringen 2014 erkände Sverige Palestina som stat, med målet att nå en fredlig samexistens mellan Israel och Palestina. Den dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) står i en intervju med SvD fast vid att den visionen var rätt, även mot bakgrund av vad som nu händer i Israel. – Allt som byggts upp av förtroenden och insatser, allt raseras på grund av denna terroristorganisation och det absolut barbariska som de har gjort, säger hon till tidningen. Wallström menar att Sveriges ambition var att agera förebild för andra länder att stödja Palestina och dess rätt att få en egen stat, men att Israel i stället satt press på andra EU-länder att avstå, vilket i sin tur lett till att motsättningarna ökar.

Vi behöver en ny svensk och europeisk Iranpolitik, som tar hänsyn till det hot Iran utgör. Det skriver tidigare utrikesminister Margot Wallström.

När Svetlana Tichanovskaja make fängslades tog hon snabbt hans plats som oppositionsledare mot Aleksandr Lukasjenkos allt mer hårdföra styre över Belarus. Efter att Lukasjenko vann presidentvalet 2020 anklagades han för omfattande valfusk. Bland andra av Tichanovskaja – som under hot tvingades till exil. – Jag ser mig själv som en av de politiska fångar som frihetsberövats i Belarus. Man ser på tid ur ett annat perspektiv som politisk fånge, det är dem jag kämpar för varje dag, säger hon. “Vi fortsätter kämpa“ I sin motivering skriver Anna Lindhs minnesfond följande om Tichanovskaja insats: “Sviatlana Tsikhanouskaya tog ett ojämförligt stort ansvar när hon, med fara för sin egen säkerhet, efter det förfuskade presidentvalet i Belarus 2020, ledde de folkliga protesterna för demokrati efter att hennes man fängslats.“ Under sina tre år i exil har hon arbetat hårt för att belysa den politiska situationen i hemlandet, med målet att Minsk ska släppa landets politiska fångar. – Vår huvuduppgift är att genom handling visa fångarna att vi fortsätter kämpa. När internationella påtryckningar inte ger effekt, när sanktioner inte fungerar fullt ut – så måste vi fortsätta öppna dörrar och hitta ny lösningar, säger hon. Priset delades ut vid en minnesceremoni i Katarina kyrka i Stockholm, på dagen 20 år efter Anna Lindhs bortgång. Under kvällen belystes Anna Lindhs liv och politiska arbete i Sverige och världen att genom olika samtal med bland andra Göran Persson, Carl Bildt och Margot Wallström.