Hon larmade om utpekade pedofilen i Ljusdal redan under skoltiden

Bandyhistorien i Ljusdal är både lång och vacker. Och efter nio år på bakgården är den lilla tätortens stora idoler tillbaka i elitserien. – Du ska inte behöva åka härifrån för att uppleva stora ögonblick, säger tränaren Misja Svesjnikov, 50.

En man i 30-årsåldern i Ljusdals kommun misstänks under flera års tid ha utsatt små flickor för sexuellt övergrepp när han arbetade på förskolor. Kommunen har sagt att man inte haft någon anledning att misstänka mannen, men i veckan kunde TV4 Nyheterna avslöja att han redan för flera år sedan i samma kommun anklagades för sexuella trakasserier mot jämnåriga flickor. – Han kunde hålla fast oss mot väggar och bara ta för sig. Han satte sig över en på golvet och höll fast en, säger en tidigare kvinnlig skolkamrat som TV4 Nyheterna pratat med. Fick betala skadestånd Efter att kvinnan och andra skolkamrater vid upprepade tillfällen larmat om mannens sexuella trakasserier till skolan och ingen agerat på det anmälde hon det till Jämställdhetsombudsmannen. Efter en utredning fick kommunen betala skadestånd på 60 000 kronor för bristande dokumentation. ”Inställningen bör vara att kränkningar inte upphör med automatik utan i själva verket tenderar att öka. Det är viktigt att en elev tas på allvar när hon eller han påtalar att det förekommer trakasserier. Det saknas dokumentation upprättad vid tidpunkten för händelsen över hur skolan hanterade situationen”, står det bland annat i utredningen. Nya uppgifter Nu kommer nya uppgifter fram. Trots larmen till skolan och det utbetalda skadeståndet för drygt 15 år sedan fick mannen en praktikplats på en förskola i Ljusdals kommun strax efteråt. – Det är för jävligt rent ut sagt. Det är tragiskt att det ska behöva gå till på det sättet. Att han fick den möjligheten, säger den tidigare skolkamraten till TV4 Nyheterna. Flera varningssignaler fanns. Men kvinnan menar att skolan och kommunen inte har tagit dessa på allvar. – Fler och fler har slagit larm, men det är ingen som har blivit tagen på allvar. Kommunen har haft flera chanser att se att det är någonting som inte stämmer. Men de har valt att inte göra någonting, säger hon. ”Hade någon bara dokumenterat det...” Kvinnan är inte förvånad över att informationen missades. Hon och hennes mamma pratar dagligen om detta och konstaterar att ingen lyssnade på dem. – Hade någon bara dokumenterat det då... Som till exempel när han ville ha praktik på förskolan, så hade man sett att det finns någonting dokumenterat om honom. Då hade han inte fått den möjligheten. Man känner en ilska, samtidigt kan vi ångra att vi inte gjorde en polisanmälan mot honom. Nu i efterhand hade det varit bra, men det är svårt att göra någonting åt det nu. säger hon. Kommunens svar Linnea van Wagenen, kommunledningschef, säger att kommunen och skolan har brustit och inte gjort det de skulle. Nu ska en extern utredare granska dem så att något liknande inte ska hända igen. Hon menar också att högre krav borde ställas på dem som arbetar inom skola och förskola på ett nationellt plan. – Jag är jätteledsen över både det som har hänt barnen och föräldrarna som är drabbade, men även alla tjejer som har kommit fram och sagt att de växt upp i en otrygg miljö i skolan. Det tar jag till mig jätte, jättemycket och det är större än det här fallet. Det handlar om att det är ett system inte har fungerat, säger hon. Nu ska pusslet fortsätta att läggas där kommunen ska komma fram till vilka fel som har begåtts. – Det är ingen som vill sopa något under mattan eller låtsas att vi har gjort rätt, där det visar sig att vi inte har gjort det. Alla är väldigt måna om vad som har hänt, säger Linnea van Wagenen.

I Ljusdals kommun har flera flickor blivit utsatta för sexuella övergrepp av en tidigare anställd på en förskola. Trots de allvarliga anklagelserna kommer mannen aldrig att kunna ställas inför rätta, då han hittades död i somras och förundersökningen har lagts ner. Hur kunde detta ske utan att någon märkte vad som pågick, vad säger mannens bekanta, och hur påverkas ett litet samhälle som Ljusdal av en sådan tragedi? Och kan det finnas fler drabbade? Expressens reporter Hannes Lännerholm har besökt en kommun som befinner sig i chock. – Det här kommer att ta tid att läka, framför allt på en sådan liten ort, säger Hannes Lännerholm. Lyssna på ”Läget”, Expressens dagliga nyhetspodd i spelaren! Eller: Lyssna direkt på Spotify! Lyssna direkt på Podcaster! Glöm inte att slå på notiser för att inte missa några avsnitt.

Ljusdal beskrivs som en stad i chock efter förra veckans nyhet om att nio flickor utsatts för sexuella övergrepp av en tidigare anställd inom förskolan. I normala fall skulle en rättsprocess och skadestånd följa, men i det här fallet är den utpekade mannen sedan en tid tillbaka död, och det försvårar allting. I vissa andra länder finns det andra system som gör att företag eller juridiska personer kan dömas. Men det går inte i Sverige, säger författare och före detta advokat Jens Lapidus och tillägger: Den enda som kan dömas för brott i Sverige är människor av kött och blod. Det betyder att när en misstänkt gärningsperson dör läggs förundersökningen i regel ner. Det var så utredningen kring Palmemordet avslutades när man pekade ut Stig Engström som sedan flera år var död. Och det är även så rättsprocessen kring sexualbrotten i Ljusdal slutar. Skadeståndssituationen försvåras också Men trots att det rättsliga inte går att driva längre finns det en skadestånds-situation för anhöriga och offren. Men även den försvåras av att gärningsmannen är död och därmed inte kan betala något skadestånd. För att skadestånd ska utgå måste man bevisa brott och då måste man bedriva en brottmålsprocess, säger Jens Lapidus. Och när det inte finns någon att bedriva åtal mot blir det i princip en omöjlighet. För att få skadestånd krävs i regel en dom. Man hamnar i en limbo som inte kommer att fungera, säger Lapidus. Finns två alternativ Men det finns två andra alternativ. Man kan försöka få skadestånd från sitt försäkringsbolag eller via brottsoffermyndigheten - men då måste det vara klarlagt att brotten har begåtts. Jag hoppas och tror att kommunen kommer hjälpa till, det här är ett trauma för hela Ljusdal. Jag hoppas det kommer kunna bli skadestånd, sen är det naturligtvis inget som kan ersätta den skadan och det traumat det här kan ha inneburit, avslutar Jens Lapidus.

LJUSDAL. Snäll och lugn som barn. Ett socialt liv med utekvällar och ett brinnande hockeyintresse som vuxen. Här är den tidigare barnskötarens dubbelliv. – Han har grundlurat alla, säger Ljusdalsbon Lotta Lindqvist.

Den utpekade pedofilen var en man i 30-årsåldern, men eftersom han dog kort efter polisens husrannsakan kommer inget åtal att väckas. Tipset om mannen kom till polisen 2022, men det blev liggandes i nästan ett år, vilket TV4 Nyheterna rapporterade om i fredags. Ljusdals kommun har vidare själva bekräftat att de tagit emot synpunkter och klagomål gällande mannen. Höll på i sex år De utsatta flickorna var vid tiden för övergreppen mellan ett och tre år gamla. Övergreppen skedde medan mannen jobbade på förskolor mellan åren 2018 och 2024. – Det är tyvärr ganska vanligt att det tar så här lång tid att upptäcka. Och det har ofta att göra med att den som är förövare också är en person som är omtyckt, har god hand med barn och som är uppskattad av barn, föräldrar och kollegor, säger Anna Norlén, psykolog på Ericastiftelsen med lång erfarenhet av att arbeta med övergrepp mot barn i förskolemiljö, i Efter fem. Manipulerar barnen Hon säger vidare att förövare kan ägna en hel del tid åt att lära känna barnen och manipulera dem innan de inleder sina övergrepp. – Och då sker övergreppen ofta på ett sätt som barnet kan uppfatta som en slags lek. Så när det gäller övergrepp mot små barn är det vanligt att övergreppen inte sker på ett sätt som skrämmer dem. De kan tycka att det är märkligt eller konstigt men det är inte alls säkert att det är något som är så fyllt av skräck som man kanske kan föreställa sig, och då är det inte säkert att barn berättar vad som har hänt. På frågan om man som förälder ändå borde berätta för barnet vad de har varit med om svarar hon: – Jag tycker att när det blir avslöjat så behöver vi prata med barn om det, på ett sätt som är anpassat till deras ålder.

I flera år utsatte en man i 30-årsåldern nio små flickor för sexuella övergrepp på förskolor han jobbat på i Ljusdals kommun. Under fredagen kunde TV4 Nyheterna avslöja att ett tips om den utpekade pedofilens ip-adress kom in till polisens Nationella operativa avdelning, Noa, redan 2022. Men det tog ett år innan det nådde polisregion Mitt som skulle utreda det hela. Det här blev avgörande för att man inte lyckades koppla de misstänkta brotten till gärningsmannen. – Det gör att ip-adressen blir inaktuell och inte lagras tillräckligt länge för att man med all säkerhet ska kunna härleda det till en person och på så vis jobba sig fram till en skäligen misstänkt, säger polisens presstalesperson Roland Komaromi. Hårda kritiken mot polisen Nu rasar den ideella organisationen Ecpat som arbetar mot sexuell exploatering av barn. – Så ska det absolut inte få gå till. Att ett tips kommer 2022 och sen inte dyker upp hos rätt polisregion förrän 2023, det är förstås helt oacceptabelt och ett svek mot barnen, säger barnrättsjuristen Susanna Pettersson. Hon menar att tiden är avgörande gällande dessa brott och är kritisk mot polismyndighetens agerande. – Det måste prioriteras att utreda den här formen av allvarlig brottslighet. Det här måste sluta nu och prioriteras högre. Det är också ett politiskt ansvar att se till att det kommer riktade resurser till polisen för att bekämpa internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Vi vet att bakom varje bild så finns det ett barn. Det finns också en större risk att förövare som delar och letar efter övergreppsmaterial utsätter barn för övergrepp, säger hon. Polisens svar Liv Almskog, gruppchef för nationellt it-brottscentrum, svarar på kritiken och menar att under åren 2022 och 2023 så omhändertog polisen inte dessa ärenden på ett lika effektivt sätt som de gör nu. – Det är jättelätt att se i backspegeln att det här är ett ärende som är ett prioriterat ärende. Man ska komma ihåg att det kommer in ett otroligt stort informationsflöde. Varje sån information måste bedömas och bearbetas. Det är lite ibland som att leta efter en nål i en höstack. Vi gör allt vi kan för att prioritera rätt. Det är beklagligt att det här ärendet inte kom snabbare till kännedom för regionen, säger hon. Hon menar att det stora informationsflödet är ett problem men att de i dag jobbar mer effektivt. – Det är beklagligt att det har hänt och det är klart att det i förlängningen är ett svek mot barnen. Svensk polis och vi som jobbar med det gör allt vi kan för att hitta rätt ärenden och för att barn inte ska utsättas för övergrepp, säger Liv Almskog.

Polisen fick tips kopplade till pedofilen i Ljusdal redan 2022. Men det tog ett år innan det kom fram till utredarna i polisregion Mitt. – Om man hade fått in kännedomen om den här IP-adressen i ett tidigare skede, så kanske utredningsläget varit annorlunda, säger Roland Komaromi, presstalesperson vid polisen.

Flera barn mellan ett och tre år utsattes för övergrepp i Ljusdal – under minst sex års tid. Händelserna har enligt polisen skett mellan vid de kommunala förskolor där gärningspersonen varit anställd 2018 och 2024. Men det första tipset kom till polisens Nationella operativa avdelning, Noa, redan 2022 från organisationen National Center for missing and exploited children. – Tipset i det här fallet var en ip-adress som är hemmahörande någonstans i Sverige och på något sätt ha varit i kontakt med material som skulle kunna vara sexuella övergrepp mot barn, säger Roland Komaromi, presstalesperson i polisregion Mitt. Saknades skäligen misstänkt Men tipset blev liggandes i nästan ett år innan det nådde skrivborden på polisregion Mitt. Något som blev avgörande för att man inte lyckades koppla de misstänkta brotten till gärningsmannen. – Det gör att ip-adressen blir inaktuell och inte lagras tillräckligt länge för att man med all säkerhet ska kunna härleda det till en person och på så vis jobba sig fram till en skäligen misstänkt. ”Frustration” Polisen kan inte säga exakt hur många liknande tips som kommer in varje månad, men uppger att det rör sig om tusentals. Och det är Noas uppgift att skicka vidare de till respektive region. – Redan 2023 såg man att det är problematiskt och det blir för resurskrävande att Noa skulle kunna hantera den här mängden på egen hand, så redan där börjar man se över våra interna processer och flöden och i dag skiljer det sig avsevärt mot hur det såg ut 2022 och 2023. – Men det är så klart att man med facit på hand kan känna en frustration. Vems fel är det? – Jag skulle inte säga att det är någons fel. Det är oerhört svårt att hantera den här mängden av tips. Polisen har också begränsningar vilka verktyg när det kommer till AI. Polisen är inte en oändlig resurs och kommer det in tusentals tips i månaden eller veckan då är det svårt att hinna gå igenom dem snabbar än vad de gör. Det är en resursfråga det handlar om. TV4 Nyheterna har sökt Noa.