Ingrid och Sverker fast på Arlanda efter it-kaoset: "Det är sanslöst"

Operationen koordinerades mellan Israel, USA och andra internationella aktörer. På torsdagen kunde den israeliska försvarsstyrkan, IDF, meddela att 21-åriga Fawzia Amin Sido är en fri kvinna. Det rapporterar CNN. Hon var en av tusentals yazidiska kvinnor och barn som tillfångatogs i augusti 2014 av ISIS när de intog staden Sinjar i norra Irak. Vid invasionen avrättades yazidiska män och pojkar och kvinnorna utsattes för grovt sexuellt våld. Fawzia Amin Sido var bara elva år. Turkiet, Egypten och Gaza Under de följande åren blev Fawzia Amin Sido utsatt för människohandel och flyttades ofta mellan olika platser och länder. ”Vi hamnade i Al-Hol-lägret i Syrien innan vi smugglades till Idlib 2019, och därifrån åkte vi till Turkiet. 2020 ordnade de ett pass åt mig i Turkiet så att jag kunde flyga från Istanbul till Hurghada i Egypten och sedan till Gaza”, säger hon till CNN. Sedan blev hon kvar ett tag i Rafah på södra Gazaremsan – ett år som hon beskriver som ”olidligt”. ”Hamas trakasserade mig jämt och ständigt på grund av min yazidiska bakgrund och jag fick inte ha någon kontakt med min familj”, säger hon. Hamas: ”Påhittat” När kriget mellan Hamas och Israel utbröt den 7 oktober 2023 flyttades hon runt mellan olika platser i Gaza, fram till den 1 oktober i år. Då menar IDF att hennes tillfångatagare dödades i en attack utförd av dem och att hon då kunde fly. ”Därefter tog amerikanska tjänstemän mig tillbaka till Bagdad”, säger Fawzia Amin Sido till CNN. Hamas säger i ett uttalande att IDF har ”hittat på berättelsen om den yazidiska flickan på Gazaremsan” och att det inte stämmer att IDF befriade henne. De påstår också att Fawzia Amin Sido gifte sig med en ”palestinsk ung man” som dog i krigets Syrien och att hon sedan frivilligt reste till Turkiet, Egypten och Gaza innan hon gifte sig med sin döde mans bror.

Flygningen från Seattle fick en dramatisk vändning. Mitt under Turkish Airlines flygning till Istanbul dog piloten, uppger flygbolaget enligt CBS News. Kabinpersonalen gjorde livräddande åtgärder men pilotens liv gick inte att rädda – och planet tvingades nödlanda i New York. Ingen ombord uppges ha skadats och nödlandningen ska ha skett utan problem. Flygbolaget i sorg Piloten har jobbat för Turkish Airlines sedan 2007 och ska så sent som i mars ha genomgått en hälsoundersökning utan anmärkning. ”Vi känner djupt förlusten av vår kapten och framför våra uppriktiga kondoleanser till hans sörjande familj, kollegor och alla hans nära och kära”, säger flygbolaget i ett uttalande.

▸ • ”Satan vad bra de är” • ”Vad stod det på jackan?” • ”Minns Istanbul och London”

Det blir fokus Malmö FF när de regerande mästarna såg ut att ha säkrat ännu en ligatitel. Vilka resor minns Fritte Fritzson och vilka nya minnen ska skapas i Europa League?Dessutom snack om den glödheta kampen om Europa och bottenstridens alla skeenden.

Med: Oskar Kiisk, På Spåret-vinnaren Fritte Fritzson samt Sporbladets Johan Flinck och Daniel Kristoffersson.

USA uppmanar amerikanska medborgare att lämna Libanon. Samtidigt finns tusentals svenskar kvar i landet. Svenska Simon reste mot föräldrarna i Beirut men tvingades vända i Istanbul. ”De kommer att stanna”, säger han till SvD.

▸ Victor Osimhen fick en rödgul räddningsplanka från Istanbul efter haveriet på deadline day. Steven Bergwijn gick till Al-Ittihad – och tappade landslagsplatsen på köpet. Vi går igenom transferfönstrets eftersläntrande flyttar – samtidigt som vi summerar sommaren som varit. Vem och vilka var fönstrets vinnare och förlorare?

Med: Makoto Asahara och Patrik Syk

Uppgifterna om de planerade hemliga samtalen kommer från myndighetskällor som Washington Post har talat med. Enligt tidningen skulle de indirekta samtalen medlats av Qatar. Förhandlingarna skulle handla om en ”begränsad vapenvila”, vilken skulle stoppa attacker på energiinfrastruktur i både Ryssland och Ukraina. Ukrainska attacker slår mot den ryska oljeindustrin Ryssland har slagit hårt mot den ukrainska energisektorn under kriget. Svenska regeringen har hjälpt till med att stötta den ukrainska energiförsörjningen vid flera tillfällen. Samtidigt har Ukraina slagit till mot den ryska oljeindustrin på flera håll i Ryssland, vilket lett till stigande oljepriser i landet. – Ur ett ryskt perspektiv är de ukrainska attackerna på oljeindustrin inte särskilt uppskattade. Det har inneburit att drivmedelspriserna gått upp, man har tvingats importera från Belarus och förbjudit export från Ryssland, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant. Experten: Förvånande De ukrainska attackerna har även blivit en påminnelse för den ryska befolkningen att det är krig, menar Elfving. Det ryska luftförsvaret har inte heller kunnat stoppa attackerna. Uppgifterna om de planerade hemliga samtalen beskriver Elfving som förvånande. – Samtidigt kan jag förstå den ukrainska viljan att försöka åstadkomma förhandlingar med tanke på det skick som den ukrainska energiförsörjningen är i, säger Elfving. Samtalen föll efter Kursk-offensiven Enligt Washington Posts uppgifter ska de planerade samtalen inte blivit av då Ukraina genomförde den överraskande offensiven i Kursk-regionen. De två parterna har inte samtalet sedan inledningen av kriget. – Vi har inte sett något liknande tidigare, senast var i april 2022 under de första samtalen mellan Ryssland och Ukraina, men de bröt ju ihop, säger Elfving. I början av kriget sågs Ryssland och Ukraina under hemliga samtal i Istanbul, men samtalen föll. Efter det lyckades man få till en överenskommelse om spannmålsavtalet, som Ryssland senare stoppade. ”Ryssland kommer aldrig förhandla i underläge” Att det skulle bli någon form av förhandling eller överenskommelse efter att Ukraina gått in i Ryssland ser Jörgen Elfving som osannolikt. – Min bedömning är att någon form av vapenvila eller överenskommelse är väldigt långt borta. Ukraina ger inte upp sina krigsmål, att man vill ha tillbaka de territorier Ryssland ockuperat, inklusive Krim, säger Jörgen Elfving och tillägger: – Så länge Ukraina sitter på någon rysk jord. Ryssland kommer aldrig att förhandla i ett underläge, säger Jörgen Elfving.

Det finns runt 4 miljoner gatuhundar i Turkiet. De tas omhand av lokala invånare, matas av butiksägare och uppskattas av en stor del av befolkningen, skriver internationell media. – Det turkiska samhället är ett samhälle som är vant vid att leva tillsammans med djur. I våra byar och våra städer ser man hundar och katter överallt, säger en turkisk kvinna som protesterar på Istanbuls gator. Frågan delar invånarna Den nya lagen som röstades igenom på tisdagen har mött stora protester de senaste veckorna. Tusentals har demonstrerat i Ankara och Istanbul. Frågan delar invånarna i två läger. Somliga är oroliga för hundattacker, trafikolyckor och rabies. – De borde ta bort hundarna från gatan och hitta hem till dem, eller sätta dem under skydd, säger Adem Coskun, vars barnbarn blev biten av en gatuhund, till Nyhetsbyrån AP. De som är mot lagen pekar bland annat på att gatuhundarna levt fredade i hundratals år och att de nästan alltid är ofarliga och snälla. Befarar överfulla hundhem Bakom lagen står president Recep Tayyip Erdogan, med allierade. Kommunerna ska på sikt få bort gatuhundarna och placera dem i hundhem, där de ska vaccineras och kastreras innan de görs tillgängliga för adoption. Aggressiva eller sjuka hundar ska avlivas. För att rädda alla miljontals hundar krävs en massiv utbyggnad av hundhem. I dag finns det bara plats för drygt 100 000 hundar. Det gör att djurrättsorganisationer befarar överfulla hem och massavlivning. – Faktum är att dessa djur, som ser in i våra ögon och ber om hjälp, kommer att utplånas. Såvitt jag vet kan ingen ta ett liv som skapats av Gud, säger Cigdem Aksoy som bor i Ankara.

I augusti i år slutar Sverige utsända kulturråd i Istanbul. Kulturdepartementet ämnar inte rekrytera någon ny i dagsläget. ”Förhoppningen är att nätverk och samarbeten ska leva vidare”, skriver kulturminister Parisa Liljestrand till SvD.

Efter hyllade ”The Nile Hilton incident” och ”Boy from heaven” tar Tarik Saleh sin Kairotrilogi i hamn med ”Eagles of the republic” – en film om Egyptens hårt kontrollerade filmindustri. DN:s Matilda Källén och Pi Frisk åkte till Istanbul för att skugga regissören under en inspelningsdag.