Julia Navalnaja: "Jag försökte aldrig övertala Aleksej att sluta med politiken – det hade varit slutet för vår kärlek"

Det som inte kan dödas med byråkrati måste dödas med våld. Den röda tråden i rysk historia löper också genom Aleksej Navalnyjs liv och verk. I självbiografin ”Patriot” visar han att ett annat Ryssland är möjligt. Niklas Ekdal dras med av den raka stilen.

Aleksej Navalnyjs anhöriga fick vänta länge på att begrava honom eftersom de ryska myndigheterna vägrade lämna ut kroppen.  Själv fruktade han i fängelset att han skulle ligga på en anonym begravningsplats.  ”Era förbannade jävlar! Ni har ingen rätt att lägga mig i en omärkt grav”, skriver han i sin bok som ges ut postumt i dag.

Julia Navalnaja, änka till den döde regimkritikern Aleksej Navalnyj, vill bli president i Ryssland. Hon har dock inga planer på att återvända så länge Putin sitter vid makten, säger hon i en intervju med BBC.

Aleksej Navalnyj, som var den ryske presidenten Vladimir Putins främste politiska motståndare före sin död tidigare i år, var övertygad om att han skulle dö i fångenskap. Det framgår av hans kommande memoarer, som The New Yorker publicerat ett utdrag ur.

En snabb kopp te på flygplatsen innan det är dags att gå ombord. Men vad Aleksej Navalnyj, Putins störste kritiker, inte visste var att det där teet innehöll novitjok. SvD publicerar ett exklusivt utdrag ur hans kommande självbiografi, där han beskriver effekterna av nervgiftet: hur det känns att dö.

Beskrivningar av symtom som den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj upplevde innan han dog i straffkolonin raderades, enligt dokument som nyhetssajten The Insider tagit del av. Medicinska experter som den ryska oberoende publikationen talat med säger att symtomen tyder på att Navalnyj förgiftades.

Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj dog av förgiftning i fängelset, skriver The Insider. Det visar dokument tidningen har tagit del av. I dem uppges det finnas två versioner av händelseförloppet: en sann – och en officiell.

Tesla-grundaren och X-ägaren Elon Musk har nominerats till årets Sacharov-pris för tankefrihet som är EU:s finaste människorättspris. Detta är något som den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Evin Incir rasar emot. – Extremhögern försöker kapa priset och underminera prisets syfte. Den ska ju gå till någon som har gjort viktigt arbete för fred, frihet, säkerhet och att få uttrycka sina åsikter. Det är väldigt oroande vad extremhögern håller på med just nu. Att de vill ge priset till världens största troll är helt oacceptabelt, säger hon. Kan man inte säga att han ger väldigt många chansen att uttrycka sig på sin plattform? – Det han snarare gör är att sprida hat på sin plattform genom att agera som världens största troll just nu. ”Det är givetvis oroande” Det är ytterhögerns två partigrupper i EU-parlamentet, både PFE, som domineras av ungerska regeringspartiet Fidesz och franska Nationell samling, och ESN, som skapats av tyska AFD, som har nominerat Musk. – Jag är inte förvånad att extremhögern har nominerat honom då de står för samma ideologi, samma åsikter och samma tankegångar. Men det är givetvis oroande att de har gjort det. Nu hoppas jag att alla demokratiska krafter i Europaparlamentet krokar arm och säkerställer att det är demokratiska organisationer och personer som får priset, säger Evin Incir. Det krävs för att han ska vinna Tidigare vinnare av priset är bland annat Kofi Annan, Aleksej Navalnyj och Nelson Mandela. Evin Incir säger att Socialdemokraterna har nominerat två stycken kvinnorättsorganisationer, en från Israel och en från Palestina. – Givetvis så kan Elon Musk absolut inte mäta sig med Jina Amini, Nelson Mandela och andra människorättsaktivister. Hans arbete och engagemang har varit väldigt tydligt där han har velat ge röst åt dem som vill förtrycka och inte åt dem som vill få slut på förtrycket, säger hon. Övriga nominerade För att Musk ska kunna få priset krävs dock i första hand att han kommer med bland de tre finalister som ska utses i oktober – innan själva vinnaren koras av parlamentets gruppledare. – Han är långt ifrån topp tre, säger Evin Incir. Övriga nominerade i år är Venezuelas oppositionsledare María Corina Machado och Edmundo González Urrutia, palestinska kvinnoorganisationerna Women wage peace och Women of the sun, en grupp med palestinska journalister samt azeriske människorättsaktivisten Gubad Ibadoglu.

Fred, det var allt hon ville ha och för det fick hon betala dyrt. Aleksandra Skochilenko eller Sasha som hennes vänner kallar henne, minns fortfarande den så kallade rättegången och vad hon tänkte när hon fick veta att hon dömts till sju års fängelse.

– Min första reaktion var chock. För det var så, medeltid. Jag var i en bur, som en häxa, säger Aleksandra Skochilenko till TV4 Nyheterna. Brottet: Papperslappar om kriget Aleksandra Skochilenko greps i mars 2022, kort efter att den ryska fullskaliga invasionen i Ukraina inletts. Hennes brott var att hon satte upp små pappersbitar, utformade som prislappar i en mataffär i Sankt Petersburg. Men istället för priset på kyckling fanns information om kriget i Ukraina – en aktion hon inte var ensam om.

– Det var ett feministiskt antikrigsmotstånd, säger Skochilenko. ”Såg inte himlen på flera år” Sen Putin beordrade invasionen har tusentals människor gripits. Siffrorna är osäkra och varierar, men repressionen fortsätter. I veckan ställdes tre advokater som tidigare representerat den avlidne oppositionsledaren Aleksej Navalnyj inför domstol. Nu riskerar dom samma fängelseöde som Skochilenko.

– Under två och ett halvt år kunde jag inte titta på himlen eller solen, säger hon. Protest – men förgäves Men i somras, i och med den stora fångutväxlingen mellan Ryssland och väst, satte hon – i samma sekund som hon kysste sin älskade flickvän Sonia – punkt för fängelsekapitlet i sin livshistoria. Med sin protest hoppades hon förändra något – men förgäves.

– Jag trodde att den här uppoffringen kanske kunde få kriget att sluta tidigare, men jag är ute ur fängelset och kriget pågår fortfarande, säger