Källor: Natokuppen i hamn – F16 till Turkiet

Operationen koordinerades mellan Israel, USA och andra internationella aktörer. På torsdagen kunde den israeliska försvarsstyrkan, IDF, meddela att 21-åriga Fawzia Amin Sido är en fri kvinna. Det rapporterar CNN. Hon var en av tusentals yazidiska kvinnor och barn som tillfångatogs i augusti 2014 av ISIS när de intog staden Sinjar i norra Irak. Vid invasionen avrättades yazidiska män och pojkar och kvinnorna utsattes för grovt sexuellt våld. Fawzia Amin Sido var bara elva år. Turkiet, Egypten och Gaza Under de följande åren blev Fawzia Amin Sido utsatt för människohandel och flyttades ofta mellan olika platser och länder. ”Vi hamnade i Al-Hol-lägret i Syrien innan vi smugglades till Idlib 2019, och därifrån åkte vi till Turkiet. 2020 ordnade de ett pass åt mig i Turkiet så att jag kunde flyga från Istanbul till Hurghada i Egypten och sedan till Gaza”, säger hon till CNN. Sedan blev hon kvar ett tag i Rafah på södra Gazaremsan – ett år som hon beskriver som ”olidligt”. ”Hamas trakasserade mig jämt och ständigt på grund av min yazidiska bakgrund och jag fick inte ha någon kontakt med min familj”, säger hon. Hamas: ”Påhittat” När kriget mellan Hamas och Israel utbröt den 7 oktober 2023 flyttades hon runt mellan olika platser i Gaza, fram till den 1 oktober i år. Då menar IDF att hennes tillfångatagare dödades i en attack utförd av dem och att hon då kunde fly. ”Därefter tog amerikanska tjänstemän mig tillbaka till Bagdad”, säger Fawzia Amin Sido till CNN. Hamas säger i ett uttalande att IDF har ”hittat på berättelsen om den yazidiska flickan på Gazaremsan” och att det inte stämmer att IDF befriade henne. De påstår också att Fawzia Amin Sido gifte sig med en ”palestinsk ung man” som dog i krigets Syrien och att hon sedan frivilligt reste till Turkiet, Egypten och Gaza innan hon gifte sig med sin döde mans bror.

Hemmastarkt Turkiet går mot gruppseger! Mardrömsmotståndare för Tjeckien i kampen om avancemang! Här är expertens guide inför fredagens kupong.  ANNONS: Lämna in expertens systemförslag (länk till Svenska Spel)

Frågetecknen har varit många. Varför avrättades en av Sveriges mest eftersökta brottslingar i sin bil i en trafikstockning i Bagdad? Jag har tänkt mycket på det som kriminalreporter. Varit smått frustrerad över att inte få inblick i utredningen. Nu får vi äntligen veta mer. Uppgifterna om att Benzema var på god väg att starta narkotikaproduktion i Irak, finansierat genom bankbedrägerier, visar hur de svenska gängen medvetet försöker etablera sig i andra länder. Något Noa nyligen pekade i den här rapporten. Det jag vet är att Benzema, precis som sina forna vänner Rawa Majid, Kurdiska Räven, och Ismael Abdo, Jordgubben, var en viljestark entreprenör. Det visade han prov på när han startade ett gatukök i Hudiksvall som tonåring. Det gick inte alls bra. Det gick inte heller bra för Majid som startade en glasskiosk i Uppsala som ung och Abdo hjälpte sin familj med ett bär och fruktföretag. Men drömmen om att bli rik på laglig verksamhet gick i kras och de valde den brottsliga banan. Enorma summor Så småningom slöt dem samman om narkotikamarknaden och drev in enorma summor i det kriminella Foxtrotnätverket. De krigade mot konkurrerande Dalennätverket och Bandidos. Men något hände sommaren 2023 – Abdo och Majid blev dödsfiender. De var inte överens i hur knarkaffärerna skulle skötas. Abdos mamma sköts ihjäl och den värsta våldsvågen hittills i Sverige var ett faktum. Benzema valde Majids sida. Och helt plötsligt var han ovän med Abdo och hans allierade. Samtidigt började Benzema ta avstånd från Majid. Drömmen om att stå på egna ben med sitt nätverk La Liga och driva in storkovan på knarkaffärer i Irak lockade. Han visste att han hade ett pris på sitt huvud och fejkade sin egen död i Bagdad bara några månader innan han sköts ihjäl i just Bagdad åttonde januari. Många frågor Vem som ligger bakom beställningen av mordet kommer vi förmodligen aldrig få veta. Som vanligt vid kontraktsmord är det skyttarna som grips och lagförs men sällan anstiftarna. Nu har tre unga män dömts till döden i Irak. Hämndattackerna efter Benzemas död säger sig polisen ha stoppat. Men drömmen om att bli knarkkung går inte att stoppa. För alldeles för många drömmer om att bli som Benzema. Att styra sitt välde på distans – sitta i Irak eller Turkiet och tjäna pengar på knark och bedrägerier i Sverige medan unga pojkar skjuter ihjäl varandra. Kriminella som vill bli stenrika gängledare finns det gott om. Det kommer fler som Benzema, Majid, och Abdo. Var så säker.

INSÄNDARE. Regeringen måste sätta press på Turkiets president för att få stopp på gängbrottsligheten i Sverige. Justitieminister Gunnar Strömmer bör ta med sig gängkriminella på planet hem från Turkiet, skriver författaren Kurdo Baksi, tidigare ABF-chefen Gunnar Eriksson, före detta statsrådet Pierre Schori och författaren Olle Svenning.

Fyra miljoner gatuhundar ska samlas in i Turkiet, enligt en ny lag som president Erdogans AKP drivit i genom. Djurrättsaktivister kallar den för ”massakerlagen” och menar att många hundar nu kommer att avlivas.

Den 33-årige mannen har varit internationellt efterlyst i tre år och enligt uppgifter har han befunnit sig i Turkiet eller Irak. – Vi ger oss inte bara för att de sticker utomlands. Alla får räkna med att någon gång kommer rättvisan ikapp. Förhoppningsvis vinner rättssystemet över kriminaliteten, säger åklagare Mats Ihlbom till GP. Mannen är sedan tidigare misstänkt för grovt narkotikabrott, men nya brottsmisstankar kan tillkomma. Advokaten: Kom hem frivilligt 33-årigens advokat David BarDavid uppger för tidningen att gängledaren självmant valt att komma hem och bemöta anklagelserna. – Vi har haft en dialog med åklagaren under en period för ett hemvändande. Till slut bestämde han sig för att gå till en ambassad för att ordna med sina resehandlingar för att kunna ta sig hem, säger David BarDavid. Hur den misstänkta mannen ställer sig till anklagelserna är dock oklart. Häktningsförhandlingarna kommer att äga rum under tisdagen.

Los Bitchos har medlemmar med rötter i Australien, Turkiet, Uruguay – och Sverige. Deras åttiotalsdoftande mix av psykedelisk rock, funk och disco förvandlar varje konsert till en fest där alla är välkomna.

Det har gått ett halvår sedan Sverige blev fullvärdig medlem i Nato. Efter en lång och snårig process godkände Turkiet och Ungern till sist medlemskapet. Jonas Haggren är viceamiral och Sveriges militära representant i Nato. I Nyhetsmorgon berättar han hur de första sex månaderna varit samt vilka förändringar man kan se. – Den omedelbara förändringen för Sverige är att vi omfattas av artikel 5, säkerhetsgarantin som innebär att ett anfall på alliansen är ett anfall på alla och att Sverige får garanterad hjälp inom ramen för alliansen. Så det är den omedelbara effekten för landet, säger han. Ska skicka soldater till Lettland I början av nästa år ska Sverige skicka flera hundra soldater till Lettland i den första Natoinsatsen som allierad. Jonas Haggren menar att den långa och svåra processen in i alliansen har inneburit att Sverige kunnat förbereda sig väl. Och den svenska förmågan är efterlängtad. – Soldaterna kommer att få en oerhörd viktig uppgift att bidra till avskräckningen av Natos territorium, säger han. Som gemene man kommer man inte märka av någon större skillnad av att Sverige numera är fullvärdig medlem. – Vi kommer allteftersom det här rullar på och att vi integreras in i Natos planer se en större närvaro av utländska förband än vad vi har gjort tidigare, säger Jonas Haggren. Men Sverige kommer att vara en viktig logistisk hub i form av det civila så som vägar, hamnar och flygplatser. – Det handlar inte bara om att få ekonomi utan också att få produktion och infrastruktur att leverera, säger han. Kan Sverige bli måltavla? Finns det en inbyggd större risk att Sverige blir en måltavla för anfall? – Om man tittar på det läget som vi har så finns det så klart en risk att man vill bekämpa den här typen av mål som innebär logistik och ledning. Det blir en del av vår förmåga att kunna skydda detta. I februari fick ett uttalande av Frankrikes president Emmanuel Macron stor uppmärksamhet när han sa att ingenting är uteslutet när det gäller att skicka soldater till Ukraina. Jonas Haggren menar att uttalandet är politisk men håller med i sak. – Att ingenting är uteslutet när det gäller stödet till Ukraina kan jag hålla med om. Militärt måste vi titta på alla optioner, säger han. Hur stor är risken att svenska soldater inom tio år behöver strida för Nato? – Vi kan inte utesluta att det kan bli en konflikt med Ryssland eller komma ett krig i nära framtid. Med det sagt är Sverige säkrare som Natomedlem, det ger en avskräckningseffekt och vi har än så länge inte sett någon vilja från Ryssland att vilja utmana Nato. Det brinner på många fler platser på samma gång. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fortsätter vår tillväxt och att vi förbereder oss för det som inte kan uteslutas.

Sosyopix, Turkiets ledande digitala fotoprinting-företag och dotterbolag till Kiliaro, genomför en ledarskapsförändring med en ny VD vid rodret. Företagets grundare övergår till rollen som COO, med fokus på att stärka interna processer och operativ effektivitet.

Turkiet har ansökt om medlemskap i Brics, enligt källor från nyhetsbyrån Bloomberg. I alliansen finns idag länder som Ryssland, Kina och Indien. Enligt Bloombergs källor ska ansökan ha skickats in för ett par månader sedan. Men uppgiften har ännu inte bekräftats av Turkiets regering eller av något annat medlemsland. – Erdoğan har en grandios vision om att "det här är Turkiets århundrade". Det finns en stolthet att etablera sig som en stormakt och flytta fram sina positioner, säger turkietkännaren Paul Levin. "Inte helt en västerländsk stat" Turkiets ansökan till Bricks kommer mitt i frustrationen över den långsamma processen att gå med i EU, enligt Bloombergs källor. Sedan 37 år tillbaka har landet försökt bli EU-medlem. – Det här beslutet understryker att Turkiet står med ett ben i Nato och inte helt ser sig som en västerländsk stat, säger Paul Levin. Brics har fått sitt namn efter förkortningen på fem av världens största och växande statsekonomier: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Sedan i år är även Iran, Egypten, Etiopien och Förenade Arabemiraten medlemmar. Ansträngd relation med Nato Brics-ansökan är också ett resultat av de sprickor Turkiet har med andra Nato-medlemmar efter att landet upprätthöll nära förbindelser med Ryssland efter sin invasion av Ukraina 2022. – Turkiet vill gärna lyfta fram sin besvikelse på väst. Men menar att ett medlemskap i Bricks kan stärka kontakterna med Ryssland och därmed gynna USA och Nato, säger Paul Levin. Men att vara Nato-medlem och samtidigt alliera sig med länder som Ryssland och Iran, kommer snarare få flera nationer att höja på ögonbrynen menar Paul Levin. – Det finns en stor risk att vi kommer se meningsskiljaktigheter och liknande problem som vi har sett tidigare blossas upp på nytt.