Folkhälsomyndighetens stora folkhälsoenkät, som publicerades på onsdagen, har kartlagt svenskars hälsa – den visar att alarmerande många, nästan hälften, upplever besvär med sömnen. Folkhälsomyndighetens siffror oroar sömnforskaren Christian Benedict, vid Uppsala universitet. – Jag tycker det är oroväckande på sådant sätt att allt för många i samhället har sömnbesvär, säger han till TV4 Nyheterna. Sömnbesvären kan på kort sikt försvåra vardagen beroende på hur de utformar sig, förklarar Benedict.
– Om du är sömnig så kanske du är lite mindre fokuserad och har svårt med uppmärksamheten. Eller du kanske är mer impulsiv och har kortare stubin. Då är du förmodligen inte heller i god fysiskt form.
– Det leder till att man även blir mer stillasittande. Allvarliga konsekvenser på lång sikt På längre sikt kan sömnbesvär leda till mer allvarliga konsekvenser för hälsan, till exempel vissa typer av folksjukdomar, konstaterar Benedict. – Man har sett tydliga kopplingar med fetma och kraftig övervikt, typ 2 diabetes, som också kallas åldersdiabetes. Man har också sett att det kan bidra till hjärtsjukdomar. Vi kan till exempel få sådant som en hjärtinfarkt. – Vissa har även sett vissa kopplingar till cancer, men jag skulle vara väldigt försiktig eftersom vår totala hälsa påverkas även av många andra faktorer. Här spelar rökning och alkoholkonsumtion en större roll jämfört med sömnbesvär. Mindre social Men sömnbesvär leder även till ett försämrat socialt liv som i sin tur påverkar vårt psykiska välbefinnande, menar Benedict. – Man har mindre lust att göra någonting, mindre ork att umgås med andra. Man är mindre social helt enkelt. Hur social man är påverkar även dina framgångar i till exempel arbete och får konsekvenser för ekonomin. Allt sådant påverkar oss negativt. Om man till exempel agerar mer impulsivt så är det inte bra för äktenskapet heller. – Jag brukar säga sov dig till ett bättre liv. Stigande trend Enligt Folkhälsomyndigheten är det allt fler som upplever sömnbesvär. För tio år sedan var det 32 procent som upplevde sömnbesvär, enligt Benedict. Den siffran är idag på 45 procent. Förutom den digitala medieanvändningen finns många andra faktorer som bidrar till den uppåtgående trenden, enligt Benedict. Han lyfter bland andra klimatkrisen och kriget i Ukraina som bidragande faktorer. – Vi har ju gått igenom flera kriser. Det har gjort att många känner sig stressade och oroade, men även ekonomiskt pressade. Den Nationella folkhälsoenkäten genomförs vartannat år och skickades i år ut till 110 000 slumpvis utvalda personer i Sverige som är 16 år eller äldre.