Kommissarien: Så vill kriminella gängen infiltrera svensk politik
Kriminalkommissarie Gunnar Appelgren, som länge varnat för infiltrationsförsök, påpekar att detta är en del av en större och mer strategisk utveckling inom organiserad brottslighet. – Det handlar om en bredare strategi för att uppnå ekonomisk vinning och makt genom att påverka beslutsprocesser, säger Appelgren. Kriminella nätverk söker systematiskt att knyta kontakter med lokala politiker och tjänstemän för att påverka beslutsfattande som gynnar deras verksamhet. Så infiltrerar kriminella nätverk samhällets maktstrukturer – Det kan ske genom att skaffa sig inflytande över bygglov, fastighetstransaktioner eller genom att utnyttja offentliga medel via verksamheter som exempelvis HVB-hem, säger Appelgren och fortsätter. Dessa gängmedlemmar utnyttjar ofta sårbara individer inom politiken eller samhällets institutioner – människor som befinner sig i livskriser, missbruk eller ekonomiska problem. Systematiken i denna infiltration blir allt tydligare, och som Appelgren påpekar, är det inte längre bara fråga om våldsamma uppgörelser mellan rivaliserande gäng. – I dag ser vi en tydligare strategi där nätverken inte bara vill ha ekonomisk vinning, utan även direkt inflytande över samhällsstrukturer och beslutsprocesser, genom att infiltrera institutioner och placera personer på nyckelposter, förklarar han. Vänskapskorruption och släktskap spelar också in i hur kriminella nätverk etablerar sin närvaro inom samhällets maktstrukturer. – Ibland räcker det med subtila påtryckningar för att få igenom sina intressen, och i andra fall planteras medvetet personer på strategiska poster för att tillfredsställa kriminella syften. Den organiserade brottsligheten kostar miljarder varje år – Den organiserade brottsligheten uppskattas kosta samhället uppemot 150 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar flera myndigheters samlade budgetar, säger Appelgren. Samtidigt arbetar polisen och andra myndigheter aktivt för att stärka kontrollmekanismerna och se till att rätt säkerhetsklassning tillämpas på känsliga tjänster. För att motverka infiltrationen diskuteras nu en svensk version av RICO-lagstiftningen, som skulle göra det möjligt att åtala personer för att vara del av en kriminell organisation. Den nya lagen skulle ge polisen fler verktyg och skärpa sanktionerna mot de kriminella nätverk som infiltrerar samhällets institutioner.
Kriminalkommissarie Gunnar Appelgren, som länge varnat för infiltrationsförsök, påpekar att detta är en del av en större och mer strategisk utveckling inom organiserad brottslighet. – Det handlar om en bredare strategi för att uppnå ekonomisk vinning och makt genom att påverka beslutsprocesser, säger Appelgren. Kriminella nätverk söker systematiskt att knyta kontakter med lokala politiker och tjänstemän för att påverka beslutsfattande som gynnar deras verksamhet. Så infiltrerar kriminella nätverk samhällets maktstrukturer – Det kan ske genom att skaffa sig inflytande över bygglov, fastighetstransaktioner eller genom att utnyttja offentliga medel via verksamheter som exempelvis HVB-hem, säger Appelgren och fortsätter. Dessa gängmedlemmar utnyttjar ofta sårbara individer inom politiken eller samhällets institutioner – människor som befinner sig i livskriser, missbruk eller ekonomiska problem. Systematiken i denna infiltration blir allt tydligare, och som Appelgren påpekar, är det inte längre bara fråga om våldsamma uppgörelser mellan rivaliserande gäng. – I dag ser vi en tydligare strategi där nätverken inte bara vill ha ekonomisk vinning, utan även direkt inflytande över samhällsstrukturer och beslutsprocesser, genom att infiltrera institutioner och placera personer på nyckelposter, förklarar han. Vänskapskorruption och släktskap spelar också in i hur kriminella nätverk etablerar sin närvaro inom samhällets maktstrukturer. – Ibland räcker det med subtila påtryckningar för att få igenom sina intressen, och i andra fall planteras medvetet personer på strategiska poster för att tillfredsställa kriminella syften. Den organiserade brottsligheten kostar miljarder varje år – Den organiserade brottsligheten uppskattas kosta samhället uppemot 150 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar flera myndigheters samlade budgetar, säger Appelgren. Samtidigt arbetar polisen och andra myndigheter aktivt för att stärka kontrollmekanismerna och se till att rätt säkerhetsklassning tillämpas på känsliga tjänster. För att motverka infiltrationen diskuteras nu en svensk version av RICO-lagstiftningen, som skulle göra det möjligt att åtala personer för att vara del av en kriminell organisation. Den nya lagen skulle ge polisen fler verktyg och skärpa sanktionerna mot de kriminella nätverk som infiltrerar samhällets institutioner.