Konstgjord livmoder ska råda bot på ofrivillig barnlöshet
Forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg arbetar sedan länge på en banbrytande metod för att skapa konstgjorda livmödrar – som ett alternativ till transplantation. Kvinnor som saknar en fungerande livmoder på grund av sjukdom, medfödda tillstånd eller skador, ska i framtiden kunna få hjälp.
Under ledning av professor Mats Brännström blev Göteborg 2012 först i världen med att genomföra livmodertransplantationer. Sedan dess har omkring femtio barn i världen fötts genom denna metod, skriver Göteborgs-Posten. Egna stamceller odlas Nu har forskargruppen gått vidare och försöker utveckla en konstgjord livmoder av stamceller. Som ett alternativ till transplantation försöker forskarna även utveckla en metod för att ersätta en delvis skadad livmoder.
Den nya metoden innebär att livmodern tvättas så att bara bindväven återstår, och därefter odlas patientens egna stamceller på den. Målet är att kroppen ska acceptera den konstgjorda livmodern, så att kvinnan ska slippa äta immundämpande medicin.
– Sedan vi tvättat organet är utmaningen att lyckas återpopulera det, det vill säga bygga upp det på nytt, med patientens egna celler, förklarar Edina Sehic, farmaceut och molekylärbiolog till GP. Verklighet om 15 år Enligt Edina Sehic, som ingår i Brännströms forskarteam, undersöker de för närvarande hur tekniken fungerar i djurmodeller som råttor och får. Får är särskilt lämpliga för studier eftersom deras livmödrar liknar människans både i storlek och funktion.
Nyligen fick forskargruppen tillstånd att använda livmödrar från mänskliga donatorer i sina prekliniska studier. Men det ligger långt fram tiden innan det kan testas.
– Det långsiktiga målet är att tillverka en hel livmoder, men det är ett ganska komplext organ som reagerar på bland annat hormoner. Därför har vi fokuserat på att framställa en del av livmodern, och det är där forskningen är idag, säger Sehic till tidningen. – En metod för att ersätta en skadad livmoder ligger kanske tio år framåt i tiden, och om uppskattningsvis 15 år kan vi förhoppningsvis ersätta en hel livmoder, säger Edina Sehic.
Forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg arbetar sedan länge på en banbrytande metod för att skapa konstgjorda livmödrar – som ett alternativ till transplantation. Kvinnor som saknar en fungerande livmoder på grund av sjukdom, medfödda tillstånd eller skador, ska i framtiden kunna få hjälp.
Under ledning av professor Mats Brännström blev Göteborg 2012 först i världen med att genomföra livmodertransplantationer. Sedan dess har omkring femtio barn i världen fötts genom denna metod, skriver Göteborgs-Posten. Egna stamceller odlas Nu har forskargruppen gått vidare och försöker utveckla en konstgjord livmoder av stamceller. Som ett alternativ till transplantation försöker forskarna även utveckla en metod för att ersätta en delvis skadad livmoder.
Den nya metoden innebär att livmodern tvättas så att bara bindväven återstår, och därefter odlas patientens egna stamceller på den. Målet är att kroppen ska acceptera den konstgjorda livmodern, så att kvinnan ska slippa äta immundämpande medicin.
– Sedan vi tvättat organet är utmaningen att lyckas återpopulera det, det vill säga bygga upp det på nytt, med patientens egna celler, förklarar Edina Sehic, farmaceut och molekylärbiolog till GP. Verklighet om 15 år Enligt Edina Sehic, som ingår i Brännströms forskarteam, undersöker de för närvarande hur tekniken fungerar i djurmodeller som råttor och får. Får är särskilt lämpliga för studier eftersom deras livmödrar liknar människans både i storlek och funktion.
Nyligen fick forskargruppen tillstånd att använda livmödrar från mänskliga donatorer i sina prekliniska studier. Men det ligger långt fram tiden innan det kan testas.
– Det långsiktiga målet är att tillverka en hel livmoder, men det är ett ganska komplext organ som reagerar på bland annat hormoner. Därför har vi fokuserat på att framställa en del av livmodern, och det är där forskningen är idag, säger Sehic till tidningen. – En metod för att ersätta en skadad livmoder ligger kanske tio år framåt i tiden, och om uppskattningsvis 15 år kan vi förhoppningsvis ersätta en hel livmoder, säger Edina Sehic.