Koranbrännaren Salwan Momika utvisas

Koranbrännaren Salwan Momika åtalas för hets mot folkgrupp efter koranbränningar på flera platser i Stockholm. Det skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Koranbränningarna ska bland annat ha ägt rum utanför en moské på Södermalm under sommaren 2023. – De båda åtalas för att vid dessa fyra tillfällen ha fällt uttalanden och hanterat en koran på sätt som syftat till att uttrycka missaktning mot muslimer med anledning av deras trosbekännelse. Det är min uppfattning att männens uttalanden och agerande faller in under bestämmelsen om hets mot folkgrupp, och det är viktigt att domstolen får pröva den här frågan, säger senior åklagare Anna Hankkio som är förundersökningsledare. Även hans 49-årige kompanjon Salwan Najem åtalas för hets mot folkgrupp, samt bidragsbrott. Bevisningen består enligt åtalet till största del av videoinspelningar från händelserna, skriver åklagaren. Koranbränningarna resulterade i en diplomatisk kris och ett försämrat säkerhetsläge för Sverige.

Texten uppdateras

Efter förra sommarens koranbränningar har åklagare i dag väckt åtal mot två män, Salwan Momika och Salwan Najem, för hets mot folkgrupp.  – Pratar man om islam blir det hets mot folkgrupp, säger Salwan Najem.

Under 2023 genomförde Salwan Momika flera uppmärksammade koranbränningar på flera ställen i Sverige. Momikas aktioner utlöste en diplomatisk kris i Sverige, och koranbränningarna bidrog bland annat till den förhöjda terrorhotsnivån som rått sedan sommaren 2023. I februari slog migrationsdomstolen fast att Momika ska utvisas. ”Enda riktiga flyktingen” Utvisningen kunde dock inte verkställas på grund av hotbilden i hans hemland Irak, och i maj fick han ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige, enligt Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth. – Han löper risk för att utsättas för tortyr och omänsklig behandling om han återvänder till sitt hemland, säger Tengroth till Aftonbladet. Momika själv delar bilden av att han är i behov av skydd. ”Kanske är jag den enda riktiga flyktingen i Sverige eller Europa som behöver stöd”, skriver han i ett mejl till Aftonbladet.

Salwan Momika är tillbaka i Sverige. På torsdagen kördes han av norsk polis över gränsen – efter att ha försökt ansöka om asyl i landet.  – Norge är som Irak under Saddam Hussein. De behandlade mig dåligt, säger Salwan Momika till Expressen.

Koranbrännaren Salwan Momika, 37 greps direkt efter ankomsten till Norge, rapporterar Filter Nyheter.  Han beskrivs som ett ”hot” mot ”nationella intressen” och ska snarast möjligt utvisas – tillbaka till Sverige.  – Jag flyttar till ett land som tar emot mig och som respekterar mig, sa Salwan Momika till Expressen när han begav sig till grannlandet.

Irakiern Momikas tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige återkallades i oktober då det framkommit att han bedömdes ha lämnat oriktiga uppgifter. I samband med utvisningsbeslutet beviljades Momika ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd som sträcker sig till den 16 april, eftersom han inte kan utvisas till hemlandet på grund av hotbilden där. I påsk meddelade Salwan Momika att han rest till Norge för att söka asyl. Gripandet skedde den 28 mars efter att han anlänt till Norge, som nu vill utvisa honom med hänvisning till Dublinkonventionen. Polisen: Utgör ett hot mot riksintressen Den norska tidningen Filter Nyheter skriver att den norska polisens säkerhetstjänst bedömer Salwan Momika som ett ”hot mot grundläggande riksintressen”. Hans närvaro i landet skulle bedöms även kunna påverka hotnivån i Norge. När Salwan Momika registrerades i Norge ska han ha uppgett "att norska myndigheter kommer att bidra till att han dödas om han återförs till Sverige". De senaste dagarna Momika varit inlåst på en immigrationscentralen Trandum, enligt Filter kommer han att troligtvis att stanna där tills utvisningen kan verkställas. 37-årige Momika har under de senaste åren stått bakom en stor mängd koranbränningar runtom i Sverige. Flera av dem har lett till upplopp och oroligheter.

Miljonbelopp och flera kilo guld har utlovats till den som dödar honom. Polisens skydd av hans aktioner har kostat samhället fem miljoner kronor och han har pekats ut som en av orsakerna till att Sveriges Nato-medlemskap försenades. Här lämnar koranbrännaren Salwan Momika Sverige för att söka asyl i Norge. – Jag flyttar till ett land som tar emot mig och som respekterar mig. Sverige respekterar mig inte, säger han.

På torsdagsförmiddagen kom tingsrättens dom mot fem ungdomar efter upploppen i Malmö i september 2023. Ungdomarna som är mellan 15 och 19 år döms för bland annat grovt sabotage mot blåljusverksamhet, våldsamt upplopp och mordbrand. 19-åringen döms till två år och sex månaders fängelse, en 16-åring till sluten ungdomsvård och tre ungdomar till ungdomsövervakning. En ungdom under 15 år får ingen påföljd då han inte är straffmyndig, skriver Malmö tingsrätt på sin hemsida. Två av de åtalade frias helt av tingsrätten. Ungdomarna ska ha lockat dit poliser och sedan angripit dem, enligt domen. Skadeståndsskyldiga Tre av ungdomarna som döms för mordbrand blir solidariskt skadeståndsskyldiga med närmare 700 000 kronor och två av dem med ytterligare 700 000 kronor. Utredningen visar att poliser som rörde sig i området möttes av omfattande stenkastning och brinnande bilar. I bevismaterialet som läggs fram kommer deras egna mobilfilmer från upploppet att användas. Tingsrätten konstaterar också att det har varit fråga om ”omfattande och mycket allvarliga angrepp” mot blåljusverksamhet, räddningstjänsten och polisfordon. – Vi har tagit deras telefoner, kommit in i dem och då sett att de har en hel del material som binder dem till platsen, sade åklagare Henrik Nordquist till TV4 Nyheterna. Kaosartade scener Det var i september förra året som Salwan Momika genomförde en koranbränning i stadsdelen Rosengård. Flera hundra personer hade samlats och sammankomsten fick avbrytas efter att avspärrningen forcerats. Därefter utbröt kaosartade scener där man bland annat ska ha kastat sten mot polisen och även satt ett 20-tal bilar i brand. Henrik Nordquist förklarar att det varit ett gediget arbete som lagts för att identifiera de personer som varit på platsen. Bland annat ska man ha kunnat koppla de omaskerade personerna med samma kläder de hade på sig under upploppet trots att de då varit maskerade. Större skada att släppa fler filmer Efter att upploppen ägt rum ville åklagaren även använda sig av åtta mediebolags filmmaterial, däribland från TV4, SVT och Aftonbladet. Åklagaren fick dock nej från rätten i det fallet. Anledningen ska vara då att fler personer kan komma att bli misstänkta för brott om fler filmer kommer ut. – Skadan av att lämna ut de här filmerna för de som ännu inte är misstänkta är större än den vinning man hade för det åtalet som åklagaren redan har väckt, säger Christina Nilsson, rådman i Malmö tingsrätt till TV4 Nyheterna.

Under måndagen ställdes sju ungdomar inför rätta efter upploppen i Rosengård i Malmö tidigare i september. De är misstänkta för bland annat våldsamt upplopp och grovt sabotage mot blåljusverksamhet. I bevismaterialet som läggs fram kommer deras egna mobilfilmer från upploppet att användas. – Vi har tagit deras telefoner, kommit in i dem och då sett att de har en hel del material som binder de till platsen, säger åklagare Henrik Nordquist till TV4 Nyheterna. Kaosartade scener Den tredje september i år genomförde Salwan Momika en koranbränning på Värnhemstorget i Rosengård. Flera hundra personer hade samlats och sammankomsten fick avbrytas efter att avspärrningen forcerats. Därefter utbröt kaosartade scener där man bland annat ska ha kastat sten mot polisen och även satt ett 20-tal bilar i brand. Henrik Nordquist förklarar att det varit ett gediget arbete som lagts för att identifiera de personer som varit på platsen. Bland annat ska man ha kunnat koppla de omaskerade personerna med samma kläder de hade på sig under upploppet trots att de då varit maskerade. Större skada att släppa fler filmer Efter att upploppen ägt rum ville åklagaren även använda sig av åtta mediebolags filmmaterial, däribland från TV4, SVT och Aftonbladet. Åklagaren fick dock nej från rätten i det fallet. Anledningen ska vara då fler personer kan komma att bli misstänkta för brott om fler filmer kommer ut. – Skadan av att lämna ut de här filmerna för de som ännu inte är misstänkta är större än den vinning man hade för det åtalet som åklagaren redan har väckt, säger Christina Nilsson, rådman i Malmö tingsrätt till TV4 Nyheterna. Merparten förnekar brott Enligt Henrik Nordquist hade det varit bättre med mediebolagens egna filmmaterial – men är positiv till det bevismaterial som finns. – Jag bedömer bevisningen som mycket god, säger han. De misstänkta är i dag mellan 15 och 19 år, där även bevistalan förs mot en då 14-årig pojke. Några av ungdomarna erkänner visst ansvar eller att de varit på platsen – men merparten av de misstänkta förnekar brott.