Kupp i Gabon – presidenten "har pensionerats"

Kuppledaren i Gabon har nu svurits in som övergångspresident. Inför jublande anhängare tog generalen Brice Nguema formellt över makten, skriver BBC, som tycker att jublet signalerar att det finns visst stöd för militären. Nguema grep makten i landet efter att ha störtat presidenten Ali Bongo, som nyligen vann ett kritiserat val. Dessförinnan styrde Ali Bongos pappa landet i 41 år fram till sin död 2009. Frågan är dock hur stor förändringen verkligen blir, trots att Bongo-dynastin upphör efter 55 år. Enligt BBC har kuppledaren tillbringat stora delar av sitt liv i Ali Bongos närmaste krets – och han tros dessutom vara kusin med honom.

Är det korruptionen, militären – eller Frankrike – som bär skulden för den våg av statskupper som gått genom delar av Afrika? Förra veckan greps Gabons president och sattes i husarrest. Det bara ett par månader efter att Nigers president utsattes för liknande behandling. Vad är orsakerna bakom? Det var i förra veckan som valmyndigheten i Gabon utropade sittande presidenten Ali Bongo Ondinmba till vinnare i det presidentval som hade hållits helgen innan. Kort därefter tog tolv militärer, beväpnade och i uniform, över en sändning i statstelevisionen. – Vi har bestämt oss för att försvara freden genom att sätta stopp för den nuvarande regimen, sa en av dem i vad som tycks ha varit ett förskrivet tal. President Ali Bongo var gripen, förklarade kuppmakarna, tillsammans med flera andra politiker. Landets gränser hade också stängts. Kuppmakarna har därefter förklarat att presidenten ”penisonerad” och utsett hans kusin, generalen Brice Oligui Nguema till ”övergångspresident”. – Det är inte så förvånade faktiskt, säger Sten Hagberg, professor i kulturantropologi och föreståndare för Forum för Afrikastudier vid Uppsala Universitet. Ali Bongo tog över presidentskapet efter sin far. Familjen hade fram till kuppen styrt Gabon i över 50 år. Men det har inte varit utan problem: stora protester mot Ali Bongo har flera gånger skakat landet. Så sent som 2019 misslyckades en annan militärkupp – knappt – med att avsätta honom. De mest framträdande kuppmakarna fängslades då. Nu spekuleras det om huruvida de nuvarande var inblandade även den gången. – Det finns inget sätt som man hade kunnat se att det skulle kunna bli ett demokratiskt maktskifte. Och när ett verkligt maktskifte är omöjligt, då blir kuppen också ett sätt att förändra, säger Sten Hagberg. Sten Hagberg är precis hemkommen från Mali när Omni talar med honom. Även Mali styrs efter en statskupp 2021 av en militär övergångsregim. Hagberg menar att det inte är någon överdrift att beskriva det som att det går en våg av statskupper genom Central- och Västafrika. Och kanske framförallt: genom Frankrikes tidigare kolonier. För enligt honom handlar kupperna också, på ett lite djupare plan, om ett motstånd mot Frankrike, som fortfarande utövar stort inflytande i regionen. – Frankrike har mycket starka band till sina tidigare kolonier, både historiskt och än i dag, ekonomiskt, politiskt och militärt, säger Sten Hagberg. Bland annat är många fransktalande afrikanska länders valutor knutna till euron, men inte självständigt, utan via den franska centralbanken. – Så när man har sparkat ut Frankrike ur Mali, Burkina Faso och nu senast i Niger kan det som i första hand framstår som extremt irrationellt också handla om avkolonisering, säger Sten Hagberg. – Många tycker som en av mina kollegor i Burkina Faso uttryckte det tidigare i år: om vår nuvarande junta kapar banden till Frankrike, permanent, så är det värt det. Nej, det kan man inte säga. Enligt Sten Hagberg har militärstyrena sina egna agendor och har knappast återupprättat verklig demokrati eller eliminerat korruptionen.

Men de spelar på känslor som finns i befolkningen. Efter kuppen i Niger har demonstranter samlats för att visa sitt stöd till kuppen och skandera bland annat ”ned med Frankrike”. De ledare som tvingats bort har också i hög utsträckning varit impopulära, och representerat en demokrati som fungerar i namnet, men knappast i praktiken. – En sak som det beror på det är att det finns en nästan total besvikelse bland vanliga människor med demokratin så som den har praktiserats, säger Sten Hagberg. – Det är därför som de här kupperna, i alla fall initialt, kan ha ett väldigt stort folkligt stöd. Sen brukar det inte hålla i sig: militärerna brukar inte vara så himla bra politiker och dessutom har de sina egna agendor. Det är oklart. Efter statskuppen i Niger tidigare i sommar har grannländerna inom Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap, ECOWAS, hotat med militär intervention om inte president Mohamed Bazoum får återgå till makten. Militärjuntan har dock vägrat, och fått stöd av Mali och Burkina Faso, som även de styrs av militärjuntor. Många analytiker hävdar nu att de senaste årens militärkupper kan sprida instabilitet, som i sin tur riskerar att ge upphov till ytterligare kuppförsök. I slutet av september 2022 varnade Afrikanska Unionens kommissions ordförande Moussa Faki Mahamat för vad han beskrev som ett ”återupplivande av odemokratiska maktövertaganden” på kontinenten. Då hade Burkina Faso precis genomgått två statskupper på mindre än ett år. Mellan 1960 och 2000 genomfördes hundratals statskupper i Afrika. Och efter en period av relativt lugn är siffrorna återigen uppe på de nivåerna: de senaste tre åren har inte mindre än fem kuppförsök – varav flera lyckade – genomförts på kontinenten varje år. – Det är väldigt sorgligt att det finns så få exempel på demokratiska maktskiften, säger Sten Hagberg. Läs mer

Gabon återöppnar landets gränser omedelbart, meddelar militärjuntan på lördagen. Trafik till och från landet tillåts åter på vägar, till havs och i luften, skriver AFP. Tidigare sa general Brice Oligui Nguema att landet kommer att återgå till att vara en demokrati, men utan att precisera när, skriver BBC. Enligt den politiska oppositionen visar militären ingen vilja att återföra makten till folket. President Ali Bongo sitter i husarrest sedan kuppen i onsdags.

Västafrika har drabbats av den nionde militärkuppen sedan 2020. Den här gången i Gabon, där den sittande presidenten Ali Bongo har avsatts. Roland Oliphant från The Telegraph menar att man inte ska jämföra den senaste tidens kupper med varandra. Till skillnad från Mali, Burkina Faso och Niger, finns det ingen tydlig påverkan från Ryssland och Wagnergruppen i Gabon. ”Det handlar mer om upprätthållandet av demokratin. Gabon styrdes av en äldre president som sökte en tredje mandatperiod och var ovillig att släppa taget om makten”. Enligt Sky News Yousra Elbagir ska man inte förväxla kuppen i Gabon med ökad folkmakt och demokrati. ”Många av de kupper vi ser över Afrika drivs av internpolitik och opportunism.” Edward Mcallister från Reuters ser få tecken på att Afrikas kuppvåg kommer att få ett slut. I stället, anser han, att kupperna riskerar att sprida sig till fler länder på kontinenten. ”Inga av de sju senaste kuppmakarna har gett efter internationella påtryckningar. [...] Säkerhetsanalytiker tror att det i stället riskerar att uppmuntra andra blivande kuppmakare i regionen”.

En grupp militärer i Gabon har tillsatt generalen Brice Oligui Nguema som ”övergångspresident” och avsatt den sittande presidenten Ali Bongo, enligt AP. Generalen bakom den misstänkta statskuppen, som även är Ali Bongos kusin, säger till franska Le Monde att den långvariga presidenten ”har pensionerats”. – Vi har beslutat att försvara freden genom att avsluta den nuvarande regimen, säger kuppmakarna i nationell tv. Militärkuppen inleddes natten mot onsdagen efter att Bongo annonserade sin vilja att sitta en tredje mandatperiod som landets president, efter att redan ha styrt landet sedan 2009. Han övertog makten från sin pappa Omar Bongo, som då hade styrt landet i över fyra årtionden. Ali Bongo har enligt kuppmakarna placerats i husarrest.

Gabons president Ali Bongo Ondimba befinner sig i husarrest, säger militärkuppens ledare i tv-sänt tal, rapporterar AFP. Senast presidenten sågs i offentligheten var i lördags när han röstade i landets val. – President Ali Bongo sitter i husarrest, omgiven av sin familj och läkare, säger militärkuppens ledare. Uttalandet om husarresten kommer efter att en militärkupp natten mot onsdagen inletts i samband med att Bongo annonserade att han skulle sitta en tredje mandatperiod som landets president. Ali Bongo har styrt landet sedan 2009 då han övertog makten från hans pappa Omar Bongo, som då hade styrt landet i över fyra årtionden.

Frankrike följer utvecklingen i Gabon med ”största möjliga uppmärksamhet”, säger premiärminister Elisabeth Borne enligt AFP. Kommentaren är den första från den tidigare kolonialmakten i Gabon sedan militärer på onsdagsmorgonen meddelade att de tagit över makten i landet. Frankrikes inflytande i regionen anses på senare år ha minskat efter flera statskupper där Frankrikevänliga styren störtats. Även Kina har kommenterat situationen i Gabon. Utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin uppmanar alla inblandade parter att garantera president Ali Bongo Ondimbas säkerhet och att upprätthålla fred och stabilitet, skriver AFP.

En grupp högt uppsatta militärer i Gabon meddelar i en lokal tv-kanal att de har tagit makten i landet, skriver Reuters. Samtidigt har skottlossning hörts i huvudstaden Libreville, rapporterar AFP. Militärerna säger att det nyligen genomförda valet i Gabon saknade trovärdighet och uppger att de representerar alla säkerhetsstyrkor i landet. Tidigare under morgonen meddelade Gabons valmyndighet att den sittande presidenten Ali Bongo Ondimba blivit omvald för en tredje mandatperiod.

▸ Gabons president Ali Bongo Odimba återvaldes i landets presidentval. Men efter att rösterna räknats färdigt under natten…