Lars och Villaägarna rasar mot elnätsavgifter: "Uppåt väggarna"
När den senaste elräkningen kom blev Lars Falkenborg i Märsta utanför Stockholm chockad över att nätavgiften var mer än dubbel så stor som kostnaden för själva elen. För tre månaders elförbrukning skulle han betala 1 900 kronor medan elnätsavgiften var 5 190 kronor. – Jag blir irriterad. Jag tycker att det är klart att man ska betala en elnätsavgift. Det är inte fråga om det. Men den ska ju vara skälig och i min värld har man passerat skäligt med råge, säger Lars Falkenborg. Ökning med 70 procent Han har bott i samma hus i 22 år och stadigt sett sin avgift öka. Samma utveckling gäller även för elkunder i landet i stort. År 2004 var elnätsavgiften för en genomsnittsvilla med en årsförbrukning på 20 000 kWh 6 130 kronor per år före skatt. Elbolagens nätavgift har sedan dess stigit till 10 390 kronor per år. Det är en ökning med nästan 70 procent. Samtidigt har konsumentprisindex, KPI, den genomsnittliga kostnaden för varor i Sverige inte stigit i samma takt under motsvarande period. För KPI är ökningen istället omkring 50 procent. Det visar en sammanställning från Villaägarnas riksförbund. – På många platser i Sverige är den här avgiften helt uppåt väggarna för hög, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarna. Går inte att förhandla om priset För elnätsavgifter gäller lokalt monopol och det går inte som kund att förhandla om priset. Villaägarna tycker att elnätsavgifterna stigit alldeles för kraftigt, men elbolagen menar att avgifterna behöver ligga på nuvarande nivå för att finansiera grön omställning, samt investeringar i stormsäkring och utbyggnad av näten. – Avgifterna ligger inom de intäktsramar som Energimarknadsinspektionen beslutat om. De är därför per definition skäliga och rimliga. Energimarknadsinspektionen har tagit hänsyn till och gjort avvägningar mellan vad som är skäligt och rimligt för kunderna och vad som är skäligt och rimligt för elnätsföretagen, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät på elbolagens branschorganisation Energiföretagen. Vill ha lägre elnätsavgift Lars Falkenborg och hans familj i Märsta har försökt påverka sin elkostnad genom installera bergvärme och vara sparsamma med elförbrukningen hemma. Men de skulle även vilja se en lägre elnätsavgift. – Det värsta av alltihopa är att det inte finns någon möjlighet att påverka elnätsavgiften. Man bor där man bor och får stillatigande ta emot och betala, säger Lars Falkenborg.
När den senaste elräkningen kom blev Lars Falkenborg i Märsta utanför Stockholm chockad över att nätavgiften var mer än dubbel så stor som kostnaden för själva elen. För tre månaders elförbrukning skulle han betala 1 900 kronor medan elnätsavgiften var 5 190 kronor. – Jag blir irriterad. Jag tycker att det är klart att man ska betala en elnätsavgift. Det är inte fråga om det. Men den ska ju vara skälig och i min värld har man passerat skäligt med råge, säger Lars Falkenborg. Ökning med 70 procent Han har bott i samma hus i 22 år och stadigt sett sin avgift öka. Samma utveckling gäller även för elkunder i landet i stort. År 2004 var elnätsavgiften för en genomsnittsvilla med en årsförbrukning på 20 000 kWh 6 130 kronor per år före skatt. Elbolagens nätavgift har sedan dess stigit till 10 390 kronor per år. Det är en ökning med nästan 70 procent. Samtidigt har konsumentprisindex, KPI, den genomsnittliga kostnaden för varor i Sverige inte stigit i samma takt under motsvarande period. För KPI är ökningen istället omkring 50 procent. Det visar en sammanställning från Villaägarnas riksförbund. – På många platser i Sverige är den här avgiften helt uppåt väggarna för hög, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarna. Går inte att förhandla om priset För elnätsavgifter gäller lokalt monopol och det går inte som kund att förhandla om priset. Villaägarna tycker att elnätsavgifterna stigit alldeles för kraftigt, men elbolagen menar att avgifterna behöver ligga på nuvarande nivå för att finansiera grön omställning, samt investeringar i stormsäkring och utbyggnad av näten. – Avgifterna ligger inom de intäktsramar som Energimarknadsinspektionen beslutat om. De är därför per definition skäliga och rimliga. Energimarknadsinspektionen har tagit hänsyn till och gjort avvägningar mellan vad som är skäligt och rimligt för kunderna och vad som är skäligt och rimligt för elnätsföretagen, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät på elbolagens branschorganisation Energiföretagen. Vill ha lägre elnätsavgift Lars Falkenborg och hans familj i Märsta har försökt påverka sin elkostnad genom installera bergvärme och vara sparsamma med elförbrukningen hemma. Men de skulle även vilja se en lägre elnätsavgift. – Det värsta av alltihopa är att det inte finns någon möjlighet att påverka elnätsavgiften. Man bor där man bor och får stillatigande ta emot och betala, säger Lars Falkenborg.