"Legolas" ska släppas ut i det fria: "Är en av naturens hörnstenar"
En gång strövade den europeiska bisonoxen eller visenten fritt över stora delar av Europa. Men de senaste 500 åren har den jagats så hårt att ett tag bara fanns 53 individer kvar. Sedan dess har flera parker satsat på återförvildning. Från Avesta visentpark har man de senaste tio åren skickat iväg 17 kor och tjurar. Den här dagen är det dags för Legolas, Gimli, Helena och Leia att få lift ner till friheten. – Legolas pil vänster lår, hojtar Rikard Wiklund, som är föreståndare för Avesta visentpark. Gradvis faller Legolas ihop av bedövningsmedlet och han kontrolleras av Rikard och en veterinär, innan han läggs i en pulka och dras upp på lastbilen. I två år ska forskarna kunna följa honom och de andra visenterna digitalt, genom en sändare. – Nu har vi satt på ett halsband på Legolas här. Vi hoppas att han får många fina år i det vilda och att han får många fina kalvar efter sig förstås, fortsätter Rikard. 7 000 vilda visenter Tillsammans med djur från andra parker har Avesta-visenterna fått kalvar och blivit allt fler. Förhoppningen är nu att de här djuren ska sammanstråla med visenter från två andra områden i den rumänska bergskedjan. Även andra liknande projekt har hittills visat sig ge bra resultat och totalt finns det nu över 7 000 vilda visenter på olika håll i Europa. Staffan var med redan för tio år sen och har bland annat varit med och startat organisationen Rewilding Europe. – Jag tycker att om vi människor på den här kontinenten har tagit bort djur som hörde hemma här, då är det också vår skyldighet att se till att de får komma tillbaka, säger han. ”En av naturens hörnstenar” Gör visenterna då någon nytta i naturen? I en rapport nyligen påstod amerikanska forskare att visenternas stampande och betande gav enorma klimatvinster. Men det visade sig pinsamt nog att forskaren hade räknat fel och det är oklart mycket djuren egentligen bidrar till att binda koldioxid. Det finns dock andra områden där visenten tydligt hjälper naturen på traven och det handlar om att göra så att andra djur och växter trivs och blir fler. – De genererar små ekosystem för till exempel insekter via sin spillning och när de bryter av grenar och när de rullar sig. Fåglar bygger bon med visentens päls, så man kan säga att de är en "ekoingenjör", en av naturens hörnstenar, säger Fabien Quétier, teknisk koordinator på Rewilding Europe.
En gång strövade den europeiska bisonoxen eller visenten fritt över stora delar av Europa. Men de senaste 500 åren har den jagats så hårt att ett tag bara fanns 53 individer kvar. Sedan dess har flera parker satsat på återförvildning. Från Avesta visentpark har man de senaste tio åren skickat iväg 17 kor och tjurar. Den här dagen är det dags för Legolas, Gimli, Helena och Leia att få lift ner till friheten. – Legolas pil vänster lår, hojtar Rikard Wiklund, som är föreståndare för Avesta visentpark. Gradvis faller Legolas ihop av bedövningsmedlet och han kontrolleras av Rikard och en veterinär, innan han läggs i en pulka och dras upp på lastbilen. I två år ska forskarna kunna följa honom och de andra visenterna digitalt, genom en sändare. – Nu har vi satt på ett halsband på Legolas här. Vi hoppas att han får många fina år i det vilda och att han får många fina kalvar efter sig förstås, fortsätter Rikard. 7 000 vilda visenter Tillsammans med djur från andra parker har Avesta-visenterna fått kalvar och blivit allt fler. Förhoppningen är nu att de här djuren ska sammanstråla med visenter från två andra områden i den rumänska bergskedjan. Även andra liknande projekt har hittills visat sig ge bra resultat och totalt finns det nu över 7 000 vilda visenter på olika håll i Europa. Staffan var med redan för tio år sen och har bland annat varit med och startat organisationen Rewilding Europe. – Jag tycker att om vi människor på den här kontinenten har tagit bort djur som hörde hemma här, då är det också vår skyldighet att se till att de får komma tillbaka, säger han. ”En av naturens hörnstenar” Gör visenterna då någon nytta i naturen? I en rapport nyligen påstod amerikanska forskare att visenternas stampande och betande gav enorma klimatvinster. Men det visade sig pinsamt nog att forskaren hade räknat fel och det är oklart mycket djuren egentligen bidrar till att binda koldioxid. Det finns dock andra områden där visenten tydligt hjälper naturen på traven och det handlar om att göra så att andra djur och växter trivs och blir fler. – De genererar små ekosystem för till exempel insekter via sin spillning och när de bryter av grenar och när de rullar sig. Fåglar bygger bon med visentens päls, så man kan säga att de är en "ekoingenjör", en av naturens hörnstenar, säger Fabien Quétier, teknisk koordinator på Rewilding Europe.