"Libanon i chock – största attacken mot Hizbollah sedan kriget bröt ut"

Hizbollahs raketer regnar över norra Israel och miljonstaden Haifa är i frontlinjen. ­­ Stadens ledning sköter sitt arbete från en bunker tre våningar ned i underjorden.  – Vi är en storstad så vi är måltavla, säger borgmästare Yona Yahav.

Israel anklagar Hizbollah för att använda Röda korsets ambulanser till vapentransporter.  Hjälporganisationen slår tillbaka.  – 14 av våra medarbetare har skadats och vi är oroliga för att det kan bli fler, säger generalsekreteraren George Kettani.

Ett 20-tal personer har dött i israeliska anfall mot Libanon på tisdagen. Beiruts södra förorter utsattes för några av de hårdaste angreppen hittills. I israel miste två personer livet i Hizbollahs drönarattacker.

Benjamin Netanyahu var inte hemma när Hizbollah den 19 november skickade en drönare mot hans privata bostad. Drönaren hade sönder ett fönster men orsakade i övrigt inga större skador. Enligt Kanal 12 arbetar han numera primärt från ett underjordiskt arbetsrum i källaren av premiärministerns residens Balfour i Jerusalem. Byter mötesplatser Vanligtvis arbetar han från sitt kontor högre upp i byggnaden, men sedan drönarattacken ska han ha blivit instruerad att använda källaren och undvika att vistas på så kallade ”permanenta platser”. De nya riktlinjerna pekas ut som förklaringen till varför Israels kabinett hållit möten på olika platser den senaste tiden, och varför Netanyahus sons bröllop har skjutits upp på obestämd tid. Vill skjuta upp förhören Vidare har premiärministerns advokater lämnat in en begäran om att skjuta upp förhören med honom i de tre korruptionsfall han är misstänkt i. En begäran som beskrivs som väntad då rättssalen saknar säkerhetsrum. Förhören är planerade till den 2 december, men får de sin vilja igenom skjuts de upp till efter årsskiftet.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har för första gången erkänt att det var Israel som låg bakom personsökarattacken mot Hizbollah i september. Det bekräftar Netanyahus talesperson Omer Dostri efter att uppgifterna läckt ut.

Trots nya lagar är det tillåtet att hylla terrorstämplade organisationer. Nu vill regeringen pröva andra sätt att komma åt dem som hyllar terror. Särskilt om de inte är svenska medborgare. – Jag blir väldigt upprörd när jag ser demonstranter uttrycka sympati för och till och med hylla terroristorganisationer som Hamas och Hizbollah, säger migrationsminister Johan Forssell.

▸ Den amfetaminliknande drogen Captagon har skapat en mångmiljardindustri i Syrien och sprider sig likt en epidemi i Mellanöstern. Pengarna göder flera konflikter i regionen genom att finansiera militäragrupper som Hizbollah. Drogen är centralstimulerande och kan ge effekter som tillfälligt stärkt självförtroendet och att man blir känslomässigt avtrubbad - något som både IS-soldater och terrorister nyttjat. Trots att USA har infört både sanktioner och säkerhetssamarbeten för att försöka stoppa flödet av Captagon, fortsätter marknaden att blomstra. Vad är Captagon för en slags drog? Hur farlig är den? Och hur ska Sverige kunna stoppa den från att nå våra gränser? Gäst: Kai Knudsen, drogexpert och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: AFP, SVT, France 24. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En av de första ledarna i världen att gratulera Donald Trump var Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Det var inte oväntat. Bibi och Trump är omskrivit nära vänner, vilket blev tydligt under Trumps förra vända i Vita huset. Vid ett av alla israeliska val under den perioden, pryddes valaffischerna av Netanyahu sida vid sida med Trump, som om de gick till val tillsammans. I samma kompisanda flyttade Trump den amerikanska ambassaden till Jerusalem, erkände Golanhöjderna som en del av Israel och pushade för de så kallade Abrahamavtalen där Israel normaliserade relationerna med flera länder i regionen. Trump fick även stöd bland arabiska ledare efter att ha gått hårt åt Iran. Inte minst mordet på den iranske överbefälhövaren Soleimani, eller när Trump drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Många hoppades att det skulle leda till att den iranska regimens klor om Mellanöstern skulle börja släppa. Segrar som låg grund till katastrofen Men då var läget annorlunda. Kriget mellan Israel och Palestina var lågintensivt, fokus låg på att besegra terrororganisationen Islamiska staten i Irak och Syrien. IS besegrades, Trump lovade att amerikanska soldater skulle lämna Irak och ett fredsavtal pressades också fram med talibanerna i Afghanistan. Det var en tid med flera kortsiktiga segrar för Trump. Segrar som sedan låg till grund för den katastrofala situation som Mellanöstern med omnejd befinner sig i i dag. När Trump sätter sig i presidentstolen denna period är situationen helt annorlunda. Israel och Palestina är i blickpunkten, det vill säga en konflikt som skapar betydligt större splittring än vad IS, talibaner eller ens den iranska regimen någonsin gjort. Grönt ljus till Israel Vi kan räkna med att hans vänskap till Israel kommer att bestå och många på den israeliska högersidan kommer se det som att de fått grönt ljus till det mesta. Frågan är hur långt Trump själv går? Hela vägen till en annektering av Västbanken? Grönt ljus för en ockupering av Gaza och södra Libanon? Eller snarare bortplockade sanktioner mot bosättare och fullt stöd till Israel i kriget mot Iran? Eftersom Donald Trump har en tydlig ekonomisk linje i sin utrikespolitik lär ett av målen bli att få till ett normaliseringsavtal mellan Israel och Saudiarabien. Då kan han inte gå för hårt fram mot palestinierna. Så det mest sannolika är hårdare tag mot Iran, pressa dem till att strypa sitt stöd till huthierna i Jemen, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza och att eventuellt få till ett nytt kärnenergiavtal som passar Trump. Frågan är hur blodig och farlig vägen dit blir?

Kamal Kharrazi, rådgivare till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei, uppgav på fredagen att den islamiska republiken kan komma att se över sin kärnvapendoktrin om landet utsätts för ett ”existentiellt hot”. "Vi har nu den tekniska kapacitet som krävs för att producera kärnvapen. Det är bara den högste ledarens fatwa som förbjuder det för närvarande", sade Kharrazi till den Hizbollah-kopplade sändaren Al-Mayadeen. "Om Irans överlevnad hotas allvarligt förbehåller vi oss rätten att ompröva den", fortsätter han. Ali Khamenei förbjöd tillverkning av kärnvapen i en fatwa, ett slags religiöst utlåtande, i början av 2000-talet. Han upprepade sin ståndpunkt 2019.

"Att bygga och lagra kärnvapenbomber är fel och att använda det är haram [religiöst förbjudet].”, sade han. Vill öka räckvidden på ballistisk missiler Kharrazi uppgav också att Iran skulle svara på Israels vedergällningsattack förra helgen vid ”lämplig tidpunkt”. Han tillade att Teheran sannolikt kommer att öka räckvidden för sina ballistiska missiler. "Vi är redo för krig, men vi vill inte eskalera eftersom vi för närvarande har bevisat vår förmåga att avskräcka från att göra det", säger han.

Iranska tjänstemän har upprepade gånger hotat att ändra landets kärntekniska doktrin under de senaste åren. Khamenei: ”Förkrossande svar” Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, hotar i ett tv-sänt tal Israel och USA efter Israels attack mot Iran. Han kallar både USA och Israel för ”fienden” och säger att länderna och dess allierad kommer att möta ”ett förkrossande svar”. Den 1 oktober attackerade Iran israeliska militärbaser, vilket beskrevs som en hämnd för att Israel dödat Hamas- och Hizbollahledare. Israeliskt stridsflyg svarade med angrepp mot flera platser i Iran den 26 oktober. På torsdagen rapporterade The New York Times med hänvisning till tre iranska källor att Khamenei beordrat landets militär att förbereda en hämndattack mot Israel. Enligt källuppgifter kommer ett iranskt svar inte ske förrän efter att amerikanerna gått till valurnorna den 5 november.

Samtidigt har israeliska källor uppgett för Axios att en hämndattack mot Israel kan ske före USA-valet. Även en högt uppsatt iransk källa uppger till CNN att Iran planerar ett ”definitivt och smärtsamt” svar som sannolikt sker före valet. Israel har höjt sina säkerhetsåtgärder inför ett eventuellt svar från Iran, enligt The Times Of Israel.

Den 27 september dödades Hizbollahs förre ledare Hassan Nasrallah i ett israelisk flyganfall. Nu har den libanesiska shiamilisen utsett Naim Qassem, 71, till ny ledare, rapporterar bland annat Reuters. Men vem är den nye ledaren egentligen? Han har varit vice generalsekreterare för gruppen sedan 1991 och varit en av Hizbollahs första medlemmar. – Han har haft en ledarskapsroll i tre årtionden. Han har en intellektuell framtoning och har bland annat skrivit en känd bok om Hizbollah som finns i välsorterade bokhandlar som jag läste på min grundutbildning för 20 år sedan. Han är också teologisk skolad men ingen militär ledare, säger Mellanösternexperten Anders Persson i Nyhetsmorgon. Utmaningarna för nye ledaren Naim Qassems utmaning och uppgift blir bland annat att hålla ihop organisationen under svåra omständigheter. – Han har två omedelbara utmaningar som jag ser det. Dels på vilket sätt han kommer att föra kriget mot Israel i södra Libanon och dels hur han kommer att förhålla sig till förhandlingar om vapenvila som pågår just nu. Det ligger till exempel ett israeliskt-amerikanskt förslag på bordet som är väldigt ofördelaktigt för Hizbollah. Det återstår att se hur han kommer att förhålla sig till de här två frågorna, säger Anders Persson. En fråga som har dykt upp är hans ålder och huruvida Hizbollah inte väljer en yngre ledare. Anders Persson menar att det både kan vara en svaghet och en styrka. – Jag tolkar det å ena sidan som ett säkert kort. Många av dem som var tilltänkta att gå före honom har dödats. Samtidigt är det lite av ett svaghetstecken, jag tror inte att han var tilltänkt som ledare och det ryktas om att han inte befinner sig i Libanon av säkerhetsskäl. Det är också av allt att döma ett svaghetstecken som kan komplicera hans förehavanden vad gäller att styra Hizbollah framöver, säger han. Frågan om Irans stöd I ett tal för ett par veckor sedan sa han Hizbollah inte kommer att backa från striderna mot Israel. Dessutom har den libanesiska shiamilisen antagit en ny strategi som handlar om att få Israel att ”känna smärta”. Rolf Porseyryd, TV4 Nyheternas utrikeskommentator, tror att Naim Qassem kommer få det oerhört svårt vid makten då många militära ledare är borta. – Sen är frågan i vilken mån Iran kommer reservationslöst att stöda och satsa på Hizbollah i framtiden. Det beror också på hur den israeliska krigföringen fortsätter och hur mycket de lyckas slå ut Hizbollah. Det är en osäkerhet i Libanon med ett försvagat Hizbollah och där andra motståndargrupper inom Libanon, kristna och sunnimuslimer, kanske hoppas på att det kan bli en maktförskjutning mot deras håll, säger han.