Mjölkbonde leder serbiska protester mot litiumbrytning

Ukraina har länge påpekat att man behöver stödet från sina partners nu och inte bara löften om militärt stöd längre fram. Därför välkomnade man det tjeckiska initiativet som presenterades på säkerhetskonferensen i München i februari om att köpa och skänka granater direkt till Ukraina. I München meddelade den tjeckiske presidenten Petr Pavel att man sökt över hela världen och hittat 800 00 granater. – Dessa hoppas vi kunna leverera inom veckor, sade president Pavel. Tjeckiens premiärminister: ”Vi gör vad som krävs” Tjeckien hittade ytterligare 700 000 granater och ett stort antal länder anslöt sig till projektet. Bland annat Sverige som valde att gå in med 336 miljoner kronor. Exakt när och hur leveranserna skulle ske hölls länge hemligt. I slutet på maj meddelade Tjeckiens premiärminister Petr Fiala att den första leveransen skulle komma inom några dagar – men inget besked om någon leverans kom. Mer än en månad efter Fialas uttalande bekräftar han nu att den första leveransen har anlänt. ”Den första leveransen av ammunition från vårt initiativ har anlänt i Ukraina sedan en tid tillbaka. Vi gör vad som krävs”, skriver Tjeckiens premiärminister, Petr Fiala på X. Serbiska granater har hamnat i Ukraina Det var inte bara hemligt när granaterna skulle skickas, från tjeckiskt håll har man även hemlighållit varifrån man köpt granaterna. ”Av säkerhetsskäl kan vi inte kommentera vilka länder som kommer delta i inköpet av ammunitionen. Vi kan inte heller berätta var ammunitionen ska köpas ifrån”, skrev det tjeckiska försvarsministeriet till TV4 Nyheterna i samband med att initiativet presenterades. I veckan berättade dock Serbiens president Aleksandar Vucic att man sålt ammunition för runt 800 miljoner euro sedan 2022, som har nått Ukraina via andra länder. Serbien har länge haft band till Ryssland som stöttat Serbien i omröstningar och med vapen. President Vucic påpekade att Serbien inte kan sälja till Ryssland och Ukraina, men att de inte kan ta ansvar för vad deras köpare gör med ammunitionen. – Jag behöver ta hand om mitt folk, det är allt jag kan säga. Vi har vänner i Kiev och Moskva. De är våra slaviska bröder, säger Vucic.

Ukraina har länge larmat om bristen på artilleriammunition och sökt all hjälp man kan få från sina västerländska partners. Då produktionen i Europa inte kunnat möta efterfrågan introducerade Tjeckiens presidenten Petr Pavel i våras ett initiativ för att köpa hundratusentals artillerigranater tillsammans med andra partners från väst, för att sedan skänka till Ukraina. Säljaren har varit hemlig Initialt lokaliserades 800 000 granater och bland annat Sverige anslöt och valde att bidra med 336 miljoner kronor. Tjeckernas jakt på granater fortsatte och senare kom beskedet att man hittat 700 000 granater till. Varifrån alla granater kom har dock inte avslöjats. Det har tidigare spekulerats om att de skulle ha köpts från Turkiet, Sydafrika eller Sydkorea. ”Av säkerhetsskäl kan vi inte kommentera vilka länder som kommer delta i inköpet av ammunitionen. Vi kan inte heller berätta var ammunitionen ska köpas ifrån”, skrev det tjeckiska försvarsministeriet till TV4 Nyheterna i samband med att initiativet presenterades. Vucic: ”Det är våra slaviska bröder” I en intervju med Financial Times berättar den serbiske presidenten, Aleksandar Vucic att landet har sålt artillerigranater till ett värde av 800 miljoner euro sedan 2022, som via andra länder hamnat i Ukraina. Vucic säger att de inte kan exportera till Ukraina eller Ryssland, men att man bland annat gjort affärer med Tjeckien, Spanien, USA och flera andra. Serbien och Kreml har länge stått varandra nära. Tillsammans med Belarus är Serbien det enda europeiska landet som inte infört sanktioner mot Ryssland. Från ryskt håll har man stöttat Serbien i motståndet mot Kosovos självständighet, lånat ut pengar samt bistått med vapenleveranser. Trots det har serbiska granater hamnat hos det ukrainska försvaret. – Jag behöver ta hand om mitt folk, det är allt jag kan säga. Vi har vänner i Kiev och Moskva. De är våra slaviska bröder, säger Vucic. Experten: Uppenbart att han inte vill erkänna President Vucic beskriver försäljningen som en del av Serbiens ”ekonomiska återupplivning” och att han inte har något ansvar för var ammunition som de säljer hamnar. Ivan Vejvoda, tidigare rådgivare åt den serbiska regeringen och som idag arbetar på Institutet för humanvetenskap i Wien menar att Vucic inte vill skylta med den hjälp Ukraina fått från serbiskt håll. – Han pratar luddigt om detta. Det är uppenbart att han inte vill erkänna detta och vill hålla extremhögern glad. Samtidigt har Serbien faktiskt gett en massiv hjälp till Ukraina, säger Ivan Vejvoda till Financial Times.

– Vi övervakar en stor serbisk militäransamling längs med gränsen mot Kosovo, säger Vita husets säkerhetsråds talesperson John Kirby. Enligt honom saknar mängden stridsvagnar, artilleri och mekaniserat infanteri motstycke. – Vi tror att det här är en väldigt destabiliserande utveckling, säger han. USA:s utrikesminister Antony Blinken ringde under fredagen Serbiens president Aleksandar Vucic och uppmanade honom till omedelbar nedtrappning och till att återvända till samtalsbordet. "Oroande" Vucic avfärdar att styrkorna är satta i "högsta stridsberedskap". – Vi har inte ens hälften av soldaterna vi hade för två–tre månader sedan, sade han till journalister. Kosovo utropade självständighet 2008, men Serbien har inte accepterat utbrytningen. I den serbdominerade norra delen av Kosovo är motståndet mot centralstyret stort. I söndags dödades en polis från Kosovo av beväpnade serber i närheten av gränsen. En flera timmar lång eldstrid bröt ut sedan gärningspersoner barrikaderat sig i ett kloster. Minst tre personer dödades i stridigheterna. Kosovo anklagar Belgrad för att ha legat bakom attacken, som enligt USA innehöll 20 fordon och militära vapen och utrustning. – Det är oroande. Det verkar inte som att det var en samling killar som bestämde sig för att göra detta, säger Kirby. Nato kan förstärka Försvarsalliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppger i ett uttalande att han beslutat om att "godkänna ytterligare styrkor för att bemöta den uppkomna situationen" och fortsätter: "Vi kommer alltid att vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en säker miljö och rörelsefrihet för alla människor i Kosovo". Stoltenberg nämner inga siffror, men Storbritanniens försvarsdepartement meddelar att man ställt en bataljon på mellan 500 och 650 personer till förfogande för Natoinsatsen i Kosovo. Enligt departementet har bataljonen, som är en del av reservtrupperna i Natos Kosovoinsats, nyligen anlänt till området för sedan tidigare planerade övningar.

Hundratals människor deltog på lördagen i prideparaden i Serbiens huvudstad Belgrad, under beskydd av kravallutrustad polis, rapporterar AP. Deltagarna bar plakat där det bland annat stod ”vi är inte ens i närheten”, med syfte på nuvarande status för hbtq-rättigheter i Balkanlandet. De möttes av motdemonstranter som höll upp kristna symboler, men evenemanget förlöpte utan våldsamheter – till skillnad från förra årets parad, då motdemonstranter rök ihop med polis. Den ortodoxa kyrkan har en stark ställning i Serbien och motståndet mot hbtq-rättigheter är utbrett. Inför paraden sa landets president Aleksandar Vucic att han aldrig kommer att tillåta samkönade äktenskap så länge han sitter vid makten.

Det var i torsdags som de stökiga scenerna i Kosovos parlament utspelade sig. När landets premiärminister Albin Kurti höll ett tal under en debatt om åtgärder för att lugna ner situationen i norra Kosovo gick en ledamot från ett oppositionsparti fram med en flaska och kastade vatten på honom. Direkt efter att vattnet kastats började flera personer i parlamentet bråka med varandra. På filmer från debatten syns flera personer från regeringspartiet och oppositionen knuffa på varandra. Ingen ska ha kommit till skada i samband med det stora bråket, skriver AFP. Nyhetsbyrån rapporterar att det inte är första gången som oroligheter bryter ut i parlamentet i Kosovo. Under sina år i oppositionen fick Albin Kurti stora rubriker, bland annat efter att han släppt löst tårgas under ett politiskt möte. Det stora bråket inträffade efter flera uttalanden från Albin Kurti om att minska spänningarna i norra Kosovo. Oroligheterna i området blossade upp efter lokala val som hölls i april. Etniska serber bojkottade valet och kosovoalbanska borgmästare tog makten med endast 3,5 procents valdeltagande – något som lett till att flera kosovoserber tycker att styret saknar legitimitet. Albin Kurti ska träffa Serbiens president Aleksandar Vucic i Bryssel nästa vecka, bland annat för att diskutera situationen i norra Kosovo.

▸ Serbiens president Aleksandar Vucic och hans montenegrinske motsvarighet Jakov Milatovic har enats om att försöka…

En bataljon med 500 soldater från Turkiet ska förstärka Natos fredsbevarande styrkor i Kosovo. Det uppgav landets försvarsdepartement på lördagen, enligt Bloomberg. Nato har bett om förstärkning efter att 30 italienska och ungerska soldater i fredsstyrkan KFOR skadats i våldsamheter i norra Kosovo i veckan. Oroligheterna uppstod efter att etniska serber som bojkottat lokala val blockerade valda albanska borgmästare från att komma in i kommunbyggnader för att börja tjänstgöra, enligt AP. En nära medarbetare till USA:s president Joe Biden uttryckte i veckan oro över utvecklingen i telefonsamtal med Kosovos premiärminister Albin Kurti och Serbiens president Aleksandar Vucic.

Frankrikes och Tysklands ledare Emmanuel Macron och Olaf Scholz uppmanar Kosovo och Serbien att hålla nya lokalval i det våldsdrabbade norra Kosovo, rapporterar Reuters. – Det vi har bett parterna om är väldigt enkelt: organisera nya val så snart som möjligt i de fyra regionerna, säger Macron vid EU-toppmötet i Moldavien. Macron och Scholz har gett parterna en vecka på sig att besvara deras förslag. Tidigare under dagen stod Serbiens och Kosovos presidenter Aleksandar Vucic och Vjosa Osmani bara meter varandra från röda mattan – men ignorerade varandra helt. Konflikten har sin upprinnelse i att etniskt albanska borgmästare tillsatts i regionerna, vilket fått etniska serber att hålla våldsamma demonstrationer.

Kosovos och Serbiens presidenter ignorerade varandra under torsdagens EU-toppmöte i Moldavien – men framhöll båda att de är måna om att den uppblossade konflikten mellan länderna trappas ned, rapporterar Reuters. Serbiens Aleksandar Vucic och Kosovos Vjosa Osmani stod bara ett par meter från varandra på röda mattan utan att prata med varandra. I stället ska de ha separata möten med Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz om situationen.