Norge förstärker gränsen mot Ryssland – satsar 600 miljarder
Några mil väster om Kirkenes går en patrull med gränsjägare över myrarna och genom skogarna i området alldeles intill gränslinjen mot Ryssland för att spana efter obehöriga. Längst fram går hunden Fixa, som precis fått kommando av hundföraren Ole André Mathisen att byta till arbetsläge. Då skärper hon luktsinnet för att uppfatta spår av människor på marken eller i vinden samt hörseln. – Hon ställer om från att gå på promenad till att börja jobba. Då tittar hon ganska aktivt fram och tillbaka, i riktning mot vart hon blir intresserad. Om hon hittat något hade hon markerat med extremt starkt intresse åt det hållet, säger Ole André Mathisen. 600 miljarder Efter nedrustningen vid kalla krigets slut vässar hela Norge nu sin uppmärksamhet igen. Enligt långtidsplaneringen ska försvaret de kommande tolv åren få ytterligare 600 miljarder norska kronor. Bland annat ska en armébrigad i dag bli tre, av vilka två placeras just här i norr. – Den satsningen som görs nu är väldigt bra och räcker en bra bit. En utmaning är att den kommer igång lite sent, så vi känner oss lite bakbundna. Lite efter utvecklingen i världen, säger Audun Jørstad, chef gränsjägarbataljonen i Sør-Varanger.
Enligt planerna ska gränsen bland annat förstärkas med mer luftvärn. Samtidigt ska bemanningen längre västerut i Finnmark skalas upp till storleken av en brigad, som också får mer artilleriresurser. – Så att vi faktiskt får en trovärdig avskräckningsförmåga och reell förmåga att föra krig, säger Audun Jørstad. Marinen byggs upp Mest pengar läggs nu annars på att bygga upp Norges marin, bland annat med fem nya korvetter, alltså större krigsfartyg, och fem nya ubåtar. Inte minst för att kunna säkra Natotransporter från USA, till exempel på väg för att vidare genom Sverige förstärka Finland. Men också för att skydda Norges långa kust som framför allt i norr kan få ännu större geopolitisk betydelse när Arktis väntas smälta och således nya sjöfartsleder mellan världsdelarna öppnas norr om Ryssland. I hela Finnmark räknar man de kommande åren med en tredubbling av antalet militärer. Den mer försynta närvaro som varit beror delvis på att Norges säkerhetspolitik gentemot den östliga grannen länge byggt på avspänning snarare än avskräckning. Med en underdrift konstaterar chefen för gränsbataljonen att nu är den tiden förbi. – Om Ryssland till exempel är villigt att använda militär makt över lång tid, och sätta in stora resurser, mobilisera hela nationen och gå till fullt angreppskrig, så betyder det att det inte är säkert att avspänningsinriktningen är den mest relevanta. Men krigshotet anses inte som väldigt högt just nu, men vi är förberedda på att det kan bli betydligt högre, säger Audun Jørstad. 200 gränsjägare – på 20 mil Sammanlagt är det bara ungefär 200 gränsjägare som bevakar de sammanlagt 20 milen. Dessa ska nu få mer teknisk övervakning bland annat genom sensorer och regeringen har dessutom meddelat att den överväger att bygga stängsel längs delar av sträckan. Dagens övervakning sköts både genom permanent bevakning från torn samt patrullering till fots i inte sällan svårframkomlig terräng och besvärligt vinterväder. Huvudsakligen utförs uppgifterna av värnpliktiga, också bland dem finns en starkare känsla av allvar nu. – Ja lite. Jag känner att det som vi gör är ännu viktigare, och blir motiverad att göra ett ännu bättre jobb, säger Hanne Marcussen, värnpliktig gränsjägarbataljonen Sør-Varanger.
Några mil väster om Kirkenes går en patrull med gränsjägare över myrarna och genom skogarna i området alldeles intill gränslinjen mot Ryssland för att spana efter obehöriga. Längst fram går hunden Fixa, som precis fått kommando av hundföraren Ole André Mathisen att byta till arbetsläge. Då skärper hon luktsinnet för att uppfatta spår av människor på marken eller i vinden samt hörseln. – Hon ställer om från att gå på promenad till att börja jobba. Då tittar hon ganska aktivt fram och tillbaka, i riktning mot vart hon blir intresserad. Om hon hittat något hade hon markerat med extremt starkt intresse åt det hållet, säger Ole André Mathisen. 600 miljarder Efter nedrustningen vid kalla krigets slut vässar hela Norge nu sin uppmärksamhet igen. Enligt långtidsplaneringen ska försvaret de kommande tolv åren få ytterligare 600 miljarder norska kronor. Bland annat ska en armébrigad i dag bli tre, av vilka två placeras just här i norr. – Den satsningen som görs nu är väldigt bra och räcker en bra bit. En utmaning är att den kommer igång lite sent, så vi känner oss lite bakbundna. Lite efter utvecklingen i världen, säger Audun Jørstad, chef gränsjägarbataljonen i Sør-Varanger.
Enligt planerna ska gränsen bland annat förstärkas med mer luftvärn. Samtidigt ska bemanningen längre västerut i Finnmark skalas upp till storleken av en brigad, som också får mer artilleriresurser. – Så att vi faktiskt får en trovärdig avskräckningsförmåga och reell förmåga att föra krig, säger Audun Jørstad. Marinen byggs upp Mest pengar läggs nu annars på att bygga upp Norges marin, bland annat med fem nya korvetter, alltså större krigsfartyg, och fem nya ubåtar. Inte minst för att kunna säkra Natotransporter från USA, till exempel på väg för att vidare genom Sverige förstärka Finland. Men också för att skydda Norges långa kust som framför allt i norr kan få ännu större geopolitisk betydelse när Arktis väntas smälta och således nya sjöfartsleder mellan världsdelarna öppnas norr om Ryssland. I hela Finnmark räknar man de kommande åren med en tredubbling av antalet militärer. Den mer försynta närvaro som varit beror delvis på att Norges säkerhetspolitik gentemot den östliga grannen länge byggt på avspänning snarare än avskräckning. Med en underdrift konstaterar chefen för gränsbataljonen att nu är den tiden förbi. – Om Ryssland till exempel är villigt att använda militär makt över lång tid, och sätta in stora resurser, mobilisera hela nationen och gå till fullt angreppskrig, så betyder det att det inte är säkert att avspänningsinriktningen är den mest relevanta. Men krigshotet anses inte som väldigt högt just nu, men vi är förberedda på att det kan bli betydligt högre, säger Audun Jørstad. 200 gränsjägare – på 20 mil Sammanlagt är det bara ungefär 200 gränsjägare som bevakar de sammanlagt 20 milen. Dessa ska nu få mer teknisk övervakning bland annat genom sensorer och regeringen har dessutom meddelat att den överväger att bygga stängsel längs delar av sträckan. Dagens övervakning sköts både genom permanent bevakning från torn samt patrullering till fots i inte sällan svårframkomlig terräng och besvärligt vinterväder. Huvudsakligen utförs uppgifterna av värnpliktiga, också bland dem finns en starkare känsla av allvar nu. – Ja lite. Jag känner att det som vi gör är ännu viktigare, och blir motiverad att göra ett ännu bättre jobb, säger Hanne Marcussen, värnpliktig gränsjägarbataljonen Sør-Varanger.