Nya protester: Oljefält hotar Ugandas djurliv

Den senaste tiden har det rapporterats intensivt hur nordkoreanska soldater har rekryterats av Ryssland för att delta i den fullskaliga invasionen av Ukraina. Nu har Storbritanniens försvarsministerium publicerat ett klipp på X som hänvisar till Ukrainas säkerhetstjänst där det står att Kreml nu vill rekrytera soldater från centrala Afrika. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten sker detta när Ryssland lider av rekordstora förluster på fältet. – Det här är inte första gången det kommer uppgifter om att man från rysk sida försöker rekrytera personal från olika håll i världen. Under 2022 förekom det uppgifter om att man försökte rekrytera personal från Syrien som inte ledde någonstans. Sedan har man rekryterat indier och nordkoreaner, säger tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. Vill rekrytera från Afrika Ukrainas underrättelsetjänst har tidigare varnat för att Ryssland försökt rekrytera soldater i Afrika. Då bland annat från Rwanda, Burundi, Kongo och Uganda. Man har då erbjudit pengar för att människor ska skriva på kontrakt, ryska pass för soldaten och hans familjemedlemmar samt en månadslön för att strida. Nu varnar alltså Ukrainas säkerhetstjänst och Storbritanniens försvarsministerium för samma sak. – Det här i sig är inte uppseendeväckande, jag skulle betrakta det som ett ytterligare försök att få personal till de ryska väpnande styrkorna. Sen är det frågan om vilka volymer det handlar om och vad det är för kvalitet på den personal man rekryterar. Har de till exempel militär bakgrund eller liknande? Vilken åldersstatus och vilket hälsoläge har de?, säger Jörgen Elfving. Ryssland vill inte se en ny mobilisering Jörgen Elfving tror inte på några större antal soldater som kommer att ansluta till den ryska armén – utan mer som ett försök från Ryssland. Enligt ukrainsk säkerhetstjänst görs detta för att slippa en mobilisering av den ryska befolkningen. – Den ryska politiska ledningen och då i första hand presidenten har sannolikt ingen lust att genomföra en ytterligare mobilisering med tanke på erfarenheterna från den i september 2022 som dels inte fungerade på grund av mobiliseringssystemet för att det legat i träda men också på grund av reaktionerna i det ryska samhället. Det var ju ett antal som lämnade landet för att undvika att bli inkallade, säger han. Hur skulle en ny mobilisering kunna se ut? – Det är något man vill undvika. Det här har också inneburit att man har väsentligt ökat den ekonomiska ersättningen till dem som låter sig kontraktanställas. Det är både frågan om en engångssumma men också den månatliga ersättningen. Min bedömning är att den väg man kommer gå är att försöka fortsätta locka folk att kontraktanställas i utbyte mot ganska goda ekonomiska incitament.

Ryssland har börjat rekrytera afrikanska kvinnor till ett ”jobb- och utbildningsprogram” i delrepubliken Tatarstan, kallat Alabuga-programmet, enligt AP. Även flera influencers hjälper till i marknadsföringen av programmet. En av dem är den sydafrikanska artisten Bassie, med hela 800 000 följare. På sin Tiktok lockar hon med gratis ryskalektioner och sjukförsäkring. – Där de saknar arbetskraft, där kommer du in, hörs hon säga i en video. I reklamerna lovas kvinnorna gratis flygbiljetter, pengar och ett ”äventyr i Europa”. Allt man behöver göra är att klara ett datorspel och lära sig 100 ryska ord. Men löftena om skolgång och ett välbetalt jobb bryts fort. I stället hamnar många av kvinnorna i ryska drönarfabriker i Alabuga-området där de tillverkar vapen som senare används i kriget i Ukraina. Kemikalier orsakar hål i kinderna Kvinnorna är i åldern 18 till 22 och kommer från länder som Uganda, Rwanda, Kenya, Sydsudan, Sierra Leone och Nigera. Man har även rekryterat folk från Sri Lanka och hoppas kunna få fler från Asien och Latinamerika. Ryska tjänstemän har anordnat rekryteringsevenemang i Uganda och även försökt rekrytera från barnhem, enligt meddelanden på Alabugas Telegram-kanal. Man har även besökt fler än 26 ambassader i Moskva för att försöka sprida programmet. I fabrikerna hanterar kvinnorna starka kemikalier utan tillräcklig skyddsutrustning. En av arbetarna beskriver för AP hur hon fick ”små hål” i kinderna som kliade. ”Jag förbannar dagen jag började” Under första halvåret av 2024 rekryterades 182 kvinnor, de flesta från central- och östafrikanska länder, enligt en Facebook-sida som marknadsför Alabuga-programmet. Till en början lovades kvinnorna en lön på 700 dollar i månaden, men många säger att de inte fått ut hela sin lön eller att pengarna använts för att betala deras flygbiljetter, boende, vård och ryskalektioner. Några av kvinnorna berättar för AP att de inte förstått att de skulle jobba med drönare, förrän de väl kommit på plats i fabriken. I inlägg på sociala medier vittnar kvinnor om att de övervakas dygnet runt och flera vågar inte prata med reportrar. – Företaget handlar om att göra drönare. Inget annat. Jag ångrar och förbannar den dagen jag började göra alla dessa saker, säger en kvinna.

Tidigare i veckan lades den ugandiska OS-maratonlöparen Rebecca Cheptegei in på sjukhus i Kenya efter att ha blivit svårt brännskadad. Nu meddelar ordförande i Ugandas olympiska kommitté att 33-åringen dött av sina skador. Cheptegeis pojkvän, som också vårdas på sjukhus för brännskador, misstänks ha orsakat hennes död. ”Jag ropade på hjälp” Polisen uppger att pojkvännen ska ha köpt bensin, hällt det över Cheptegei och tänt på efter ett bråk på söndagen. Kenyanska medier skriver att en av friidrottarens döttrar såg vad som hände. Han sparkade på mig när jag försökte hjälpa min mamma, säger hon. Jag ropade på hjälp, en granne kom och försökte släcka lågorna med vatten, men det gick inte. Rebecca Cheptegei slutade på 44:e plats i maratonloppet i Paris med tiden 2.32.14.

– Upptäckten och den snabba spridningen av en ny variant av mpox i östra Kongo och förekomsten i grannländer som inte tidigare har rapporterat fall av mpox, samt risken för ytterligare spridning i Afrika och övriga världen är väldigt oroande. Så sa Tedros Gebreyeusus, generaldirektör för Världshälsoorganisationen WHO under gårkvällen, då man utlyste internationellt hälsonödläge på grund av mpox-smittan i Afrika. ”Måste kraftsamla” Statsepidemolog Magnus Gisslén, som även är infektionsläkare och professor vid Sahlgrenska akademin, menar att det här sätter fokus på problemet på den afrikanska kontinenten. – Det här är något vi måste ta på stort allvar och det är en väldigt kraftig signal att nu måste världen kraftsamla på resurser för att kunna stoppa den här spridningen i de länder som är drabbade, säger Gisslén. I Sverige har vi haft 300 kända mpox-fall av varianten klad 2. Varianten är sannolikt är mindre smittsam och medför en mindre allvarlig sjukdom än klad 1, som är den variant som varnas för i Kongo-Kinshasa och dess grannländer. – Det är ganska mycket data som saknas, vi vet inte säkert hur pass smittsam eller farlig den är, men de indikationer som finns är att den här är mer smittsam än den varianten som har spridit sig tidigare i Europa. Kan vara oerhört smärtsamt Vanliga symptom på mpox är feber, smärta i kroppen, huvudvärk och utslag över hela kroppen, som kan komma efter några dagar. Utslagen ser ut som koppor eller blåsor och är förhållandevis stora, upp till en halv centimeter. – Det är en koppsjukdom, på samma sätt som smittkoppor som tillhör samma sjukdomsgrupp. Kopporna kan vara väldigt smärtsamma, exempelvis om de sitter nära slemhinnorna, säger Gisslén. Rwanda, Burundi, Uganda och Kenya är några av de länder som en del reser till där man måste vara medveten och agera om man får symptom. Dödlighet för kled 1 är mellan tre och fem procent. Gravida, barn, personer med nedsatt immunförsvar är mer utsatta. Vaccin mot smittkoppor kan förebygga Man slutade vaccinera mot smittkoppor 1976 i Sverige och 1980 i Afrika, men vaccinet kan ge visst skydd mot mpox. I Sverige har riskgrupper vaccinerats med vaccinet efter det. – Internationellt och globalt handlar det om att få vaccination för att förebygga. Tittar vi i Sverige handlar det om att diagnostisera fall så man kan smittspåra och förhindra smittning, säger statsepidemolog Magnus Gisslén Sedan januari 2022 har 38 465 fall av mpox registrerats i Afrika och 1 456 personer har dött i sjukdomen, enligt siffror som CDC publicerade den 4 augusti. Viruset smittar via vanlig hudkontakt och överförs från mamma till barn. Det misstänks därför ligga bakom ett stort antal missfall och dödfödslar.

DN har tidigare berättat om lesbiska Davita Nassuna som ska utvisas till Uganda – ett land med en av världens hårdaste lagstiftningar mot homosexuella. Regeringen vill inte kommentera det enskilda fallet men migrationsministern säger att hon för dialog med Uganda om hbtqi-personers situation. – Jag har tagit upp den här frågan med ministern, säger Maria Malmer Stenergard, (M) som besökte Uganda i juni.

Protester mot korruption har skakat Kenya under hela sommaren och de har nu spridit sig till Uganda, där unga demonstranter på onsdag planerar en marsch mot parlamentet. Redan har 60 personer gripits och Ugandas president Yoweri Museveni säger att ungdomarna ”leker med elden”. Men frågan är om det inte är han som gör just det.

Det nya läkemedlet heter Sunleca (lenacapavir) och har getts till unga kvinnor i Uganda och Sydafrika, som efter att ha tagit medicinen visar på ett bra smittskydd mot hiv enligt TT. 2 134 kvinnor ingick i studien och fick Lenacapavir injicerat var sjätte månad. Resultatet visade att ingen av kvinnorna infekterades under tiden. Men av de som istället behandlades med de dagliga tabletterna Truvada eller Descovy smittades 1,5 procent respektive 1,8 procent. Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, är positivt inställd till studien och den nya medicinen. – Det här är en jätteviktig studie. Resultaten är fantastiskt fina, säger han. Kan förändra förebyggandet av hiv Eftersom medicinen fungerat så effektivt med få biverkningar tror Magnus Gisslén att den har stor möjlighet att minska antal hiv-smittade. – Det här kan förändra sättet vi kan förebygga hiv på, på ett dramatiskt sätt om vi kan få en bred användning av det här läkemedlet i länder där man har en hög förekomst av hiv. Men det finns ett problem: medicinen är dyr. – Det är ett läkemedel som vi har tillgängligt i Sverige också för behandling av hiv. Det används väldigt lite och framför allt till de som har en resistent svårbehandlad hiv. Priset är på ungefär en halv miljon kronor per år vilket absolut inte skulle fungera i utvecklingsländer. ”En förhandlingsfråga” Två injektioner av Lenacapavir per år kostar omkring 210 000 kronor. Därtill behöver man ta en startbehandling med tabletter som kostar nästan 29 000 kronor. Och Magnus Gisslén tror att priset skulle behöva sjunka rejält för att Lenacapavir ska kunna användas där det behövs som mest. – Det är ju en förhandlingsfråga. Det skulle säkert gå om det är väldigt många som ska få det, så skulle företaget kunna tjäna pengar på det ändå. Men det måste ner betydligt för att det ska bli aktuellt att använda i en bredare skara. Han fortsätter: – Det blir en förhandling mellan företaget och relevanta myndigheter för att man ska kunna nå dit.

Att schimpanser är lika oss är ingen nyhet. Nu har forskare från bland annat USA, Tyskland och Japan hittat ytterligare en gemensam nämnare mellan oss och våra håriga släktingar. De har studerat 250 vilda schimpanser från olika grupper i Östafrika med fokus på hur de kommunicerar. Forskarna har sett att precis som vi människor så använder schimpanserna olika typer av gester när de kommunicerar med varandra. I likhet med oss turas de om att gestikulera under en konversation. ”Danskar är lite långsammare” Precis som det finns kulturella skillnader bland människor när det kommer till vilken utsträckning vi använder gester när vi pratar, såg forskarna skillnader mellan olika schimpansgrupper. I vissa grupperingar konverserade man snabbare och i andra mer långsamt. “Bland människor är det danskar som är lite långsammare. Bland schimpanser är det Sonso-gruppen i Uganda”, säger Gal Badihi, en av forskarna bakom studien, som har publicerats i tidskriften Current Biology. Avbryter varandra Forskarna har bland annat mätt antalet gester och tiden mellan gesterna hos schimpanserna. De såg att 14 procent av interaktionerna innehöll utbyte av gester mellan två individer. Precis som hos människor såg forskarna att de har korta pauser mellan en gest och en annan schimpans svarsgest, i snitt 120 millisekunder. Det händer också att de avbryter varandra. En skillnad mellan människor och schimpanser är att vi även använder gester för att förstärka och förklara medan schimpanser ofta gör det för att uppmana till handling, skriver forskarna.

Liberalernas riksdagsledamot Anna Starbrink kritiserar Migrationsverkets beslut att utvisa lesbiska Davita Nassuna till Uganda och vill att beslutet rivs upp. – Jag förväntar mig att regeringen nu jobbar med en strategi för att öka skyddet för hbtq-personer som behöver stöd i Sverige, säger hon.